Kultur

Nadifa Mohamed fångar landet hon lämnade

Nadifa Mohamed.
Artikel Kultur och Nöje Förlorade själar är Nadifa Mohameds andra roman och den första som översatts till svenska.

Förlorade själar är Nadifa Mohameds andra roman och den första som översatts till svenska. Roman nummer ett var Black Mamba Boy, en halvbiografisk berättelse om hennes fars liv i Jemen på 1930- och 40-talet och om hans långa resa genom tio länder till Storbritannien för att hitta sin pappa.

När hon påbörjade arbetet med Black Mamba Boy hade Nadifa Mohamed ingen tanke alls på att bli författare.– Jag hade precis avslutat mina studier vid Oxford, jobbade på ett filmbolag och hade ingen aning om vad jag ville bli, berättar hon. Boken började som ett historiskt dokument. Min far började bli äldre och jag ville bevara hans historia och ville att hans brorsdöttrar skulle känna till den.Nadifa åkte till Wales för att skriva på dokumentet och insåg att det var en roman hon höll på med.– Berättelsen ligger nära min fars liv men jag ville under skinnet på honom, ville lägga till saker han inte berättade och göra karaktärerna större. Med förlaget som gav ut Black Mamba Boy hade Nadifa Mohamed ett avtal om två böcker och bok nummer två kom snabbt förklarar hon.– Jag visste att jag ville skriva om kvinnor, om den somaliska staden Hargeisa som jag är från och om Somalia på randen till inbördeskriget.Förlorade själar utspelas 1987 och i Hargeisa möter läsarna tre kvinnor – den åldrande änkan Kawsar, soldaten Filsan och den föräldralösa nioåriga Deqo. I början av boken snuddar deras liv vid varandra våldsamt och förödande och sedan låter boken oss följa vars och ens liv för att åter knyta ihop deras öden mot slutet.Nadifa Mohamed är själv född i Hargeisa 1981 och 1986 lämnade hon och familjen Somalia för ett besök i Storbritannien. När det stod klart att landet var på väg in i inbördeskrig valde familjen att inte återvända.– När jag skrev boken var Kawsar den person som dök upp först. Hennes situation påminner mycket om min farmors. När vi reste till Storbritannien hade hon precis varit med om en trafikolycka och kunde inte följa med utan blev kvar i Somalia.Nadifa Mohamed berättar att hon i sin bok velat ta sig tillbaka till Hargeisa i stunden när hon lämnade staden och människorna där för att försöka föreställa sig hur deras liv blev.– Jag ville också att det skulle vara kvinnor i centrum och inte så många geografiska platser som i min förra bok – bara en stad och möjlighet att sjunka djup in i människorna. För att fånga bilden av Hargeisa 1987 har Nadifa Mohamed fått lägga ett pussel av många olika bitar.– Jag har tittat mycket på gamla foton, berättar hon. Sedan har jag lite minnen själv och min bror som är äldre har lite mer. Och naturligtvis har jag pratat med många andra och det finns också många videor på Youtube från Hargeisa under den perioden.Första gången Nadifa Mohamed själv återvände till Somalia och Hargeisa efter att familjen lämnat det 1986 var 2008 och hon beskriver en konstig känsla av höra till men ändå inte.– Mina ögon jobbade hårt för att ta in alla intryck och det var också första landet jag varit i där fattigdomen var så oerhört tydlig. Samtidigt var det fantastiskt att höra somaliska överallt och se vårt gamla hus och träffa släktingar som jag inte sett på så länge.Att hon är författare tvekar inte Nadifa Mohamed över numera och hon ser yrket som ett lyxigt sätt att leva.– Man är så oberoende, förklarar hon. Man behöver ingen annan än sig själv och en dator. Fast samtidigt, ju mer man skriver desto mer kritisk bli man också.Just nu arbetar Nadifa Mohamed med roman nummer tre som utspelar sig i hemstaden London. Huvudpersonen är en 30-årig kvinnlig läkare som har levt i London i hela sitt liv men plötsligt känner sig missnöjd med sitt liv.– Från början ville jag inte skriva om London alls, säger Nadifa Mohamed. Det kändes för vardagligt. men när jag började skriva upptäckte jag att jag ser allt där annorlunda. Det är sådan skillnad mot de andra böckerna också. När jag skrev om Hargeisa var jag tvungen att leta efter intryck men här bombarderas jag av dem. Det finns så mycket att skriva om men också så mycket skrivet om London.Om det blir mer Somalia eller kanske London igen i kommande böcker kan Nadifa Mohamed inte svara på men hon förklarar att vad hon än skriver om så är Somalia med på något sätt – När jag skrev min första bok handlade det om mina rötter – inte var jag hör hemma men att jag kom från någonting, förklarar hon. Alla har djupa, viktiga historier bakom sig. Ingen människa kommer från ingenting.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Synen på Riksbankens stödköp spretar

Mötesprotokoll visar att riksbankschef Stefan Ingves (till vänster) och vice riksbankschef Martin Flodén (till höger) har olika syn på Riksbankens stödköp under 2022. Arkivbild.
Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi
Ekonomi Riksbankens direktion var trots den högsta inflationen på 13 år enig i beslutet att låta styrräntan ligga kvar på noll, men peka ut en möjlig höjning i slutet av 2024 i sin prognos.
Det spretar dock lite i synen på stödköpen nästa år.

Räntebeskedet från mötet den 24 november låg i linje med marknadens förväntningar.

När det gäller stödköpen – en stimulansåtgärd som kompletterar nollräntan – avslutas nu programmet i den meningen att det inte blir några nya stödköp för att öka innehavet av värdepapper.

I praktiken innebär det att Riksbanken går från en stödköpsvolym på 68,5 miljarder i fjärde kvartalet i år till att nöja sig med så kallade återinvesteringar på 37 miljarder under första kvartalet 2022.

Majoriteten i direktionen ser det som troligt att de så kallade återinvesteringarna – där Riksbanken köper för att behålla volymen på sin portfölj när värdepapper förfaller – kan fortsätta hela 2022.

Förutsägbart sätt

"Givet inflationsprognosen för de kommande tre åren behöver värdepappersinnehavet vara oförändrat under 2022. När en avveckling av portföljen väl inleds behöver den ske gradvis och på ett förutsägbart sätt", sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley på mötet enligt ett färskt protokoll.

Chefen Stefan Ingves var inne på samma linje:

"Penningpolitiken består av flera delar, dels att vi bibehåller storleken på innehavet av obligationer under 2022, dels att reporäntan hålls kvar på noll procent under större delen av prognosperioden", sade han.

Vice riksbankschef Martin Flodén är dock fortsatt kritisk till stödköpens omfattning, även om han tycker att nedtrappningen från 68,5 miljarder till 37 miljarder nästa kvartal är ett bra första steg.

Flera problem

"Jag tycker fortfarande att vi har haft ett onödigt omfattande köpprogram under 2021. Jag tror att vi hade kunna upprätthålla ungefär lika expansiva finansiella förhållanden med ett mindre köpprogram, och jag ser flera problem med den stora portfölj som vi nu har byggt upp", sade han enligt ett protokoll från mötet.

Han tillade:

"Min bedömning i dag är att de finansiella förhållandena inte kommer att påverkas påtagligt av den här stora förändringen i köptakten. Om det stämmer kommer jag troligen att förespråka en viss ytterligare nedtrappning under de kommande kvartalen".

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Riksbankens stödköp

Som en åtgärd för att mildra effekterna av pandemin på svensk ekonomi har Riksbanken lanserat ett program för stödköp av värdepapper som uppgår till 700 miljarder kronor till och med den 31 december 2021.

Det handlar om köp av statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat samt kommunobligationer.

Syftet med stödköpen är att smörja finansmarknaden med mer likviditet och trycka ned ränteläget genom att öka efterfrågan på de värdepapper som köps.

Källa: Riksbanken

Sjöbo

Magnus Weberg: ”Individens beslut och konsekvenser”

Magnus Weberg (M), kommunstyrelsens ordförande.
Sjöbo
LOKAL DEBATT

Vi står inför en osäker vinter vad gäller pandemin och hur denna kommer att utveckla sig. Det är viktigt att fler vaccinerar sig och för de som inte vill vaccinera sig, att de tar Folkhälsomyndighetens rekommendationer på extra stort allvar och förstår att även detta beslut har konsekvenser.

Sociala medier översvämmas med inlägg om vaccinationstvång från en sida och motstånd mot vaccinationspass från andra sidan. Polariseringen och tonläget gynnar absolut ingen.

Foto: Jessica Gow

Sverige har inget vaccinationskrav idag. Inte på något vaccin. Trots detta väljer mer än 95 procent av föräldrarna idag att deras barn ska få MPR-vaccin. Denna siffra bör om något avsluta diskussionen om att det blir bättre med tvång. Andra länder i värden har infört tvång på vaccination mot covid-19. Trots detta är de inte i närheten av den täckning som vi har mot mässling, påssjuka och röda hund.

Å andra sidan om vi ska införa tvång på vaccination mot en sjukdom var ska vi då dra gränsen? Ska vi införa tvång även mot andra sjukdomar som orsakar dödsfall hos de allra mest sköra? Som vanlig säsongsinfluensa eller ”vinterkräksjukan? Jag är övertygad om att individen själv är bäst lämpad att fatta beslut i frågan – vaccination eller inte.

Med detta sagt så behöver de som väljer att inte ta vaccinet, förstå att även detta medför konsekvenser. Nej de kan kanske inte träffa äldre personer. Nej, de kan inte vara med på evenemang med fler än 100 deltagare. I alla fall till dess att pandemin är borta. För andras hälsa men också för er egen. Den allra största delen som idag finns på sjukhus på grund av covid-19 är ovaccinerade.

Sammanfattnings vis: Är du vaccinerad så är det jättebra. Kan du inte ta vaccinet av medicinska själ ska du självklart inte göra det! Vill du inte ta vaccinet så är jag beredd att kämpa för denna rättighet om du också accepterar konsekvenserna av ditt beslut. Har du tänkt att ta vaccinet men inte blivit färdig? – Jag ber dig! Det är vår gemensamma hälsa, ekonomi och inte minst en normal vardag, utan restriktioner, som står på spel.

Magnus Weberg (M), Kommunstyrelsens ordförande

Malmö

Misshandlade tre vid bråk i bostad

Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö En 29-årig man ska ha misshandlat tre personer med ett tillhygge i helgen.

Misshandeln ska ha inträffat i en bostad på Seved vid 04.30 på lördagen. Den 29-årige mannen greps samma morgonen. Enligt anmälan ska han då misshandlat tre personer, två kvinnor och en man, inne i en bostad.

Han ska också ha använt någon form av tillhygge, men polisen ville under måndagsförmiddagen inte gå närmare in på vilket.

De tre som utsattes för misshandeln är alla i 20-årsåldern och ska ha ådragit sig svullnader och sårskador men ska inte ha behövt söka sjukhusvård.

Sport

Allsvenska nykomlingen Värnamo har ny tränare

Kim Hellberg, assisterande tränare i Norrköping, tar över huvudansvaret i Värnamo. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport

Värnamo har gjort klart med ny huvudtränare efter att Robin Asterhed, succétränaren som ledde laget till uppflyttning till allsvenskan, gått till Malmö FF för att bli chefsscout, det skriver Värnamo Nyheter.

Kim Hellberg tar över huvudansvaret i klubben. Värnamo förbereder sig för spel i allsvenskan nästa säsong, för första gången i klubbens historia.

33-årige Hellberg kommer närmast från Norrköping där han haft rollen som assisterande tränare bredvid Rikard Norling. Kim Hellberg har skrivit på ett kontrakt över två år med Värnamo.

– Dels handlar det om den fotboll vi vill spela och står för och det är mitt i prick med det Kim står för. Och dels att vi vill ha en ung, hungrig tränare som vill framåt i sin karriär, säger Värnamos sportchef Håkan Söderberg om rekryteringen till Värnamo Nyheter.

Kim Hellberg har tidigare tränat Sylvia i division 1.

Kultur och nöje

Zara Larsson på festivalturné

Zara Larsson åker i sommar på nordisk festivalturné. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

I sommar åker popdrottningen Zara Larsson på nordisk festivalturné. Senast vi såg henne i festivalsammanhang var 2019, då hon bland annat spelade på Way Out West.

Zara Larsson avslutade nyligen sin första egna arenaturné, som gick under samma namn som hennes senaste album "Poster girl". Sommarens festivalturné inleds i Norge den 18 juni och första spelningen i Sverige blir på Gröna Lund den 22 juni.

Turnéplan: 18/6 Fredrikstad, 22/6 Stockholm, 29/6 Göteborg, 7/7 Töreboda, 8/7 Sundsvall, 15/7 Helsingborg, 29/7 Norrköping, 5/8 Skellefteå.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Ekonomi

"In i kaklet" om minimilönerna i EU

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Ekonomi
Ekonomi Sverige och Danmark går skilda vägar i kampen om minimilönerna i EU – trots att båda har samma mål.
Men några sura miner råder inte, hävdar åtminstone Sverige.

Klartecken väntas när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar under dagen ska försöka enas om sin syn på EU-kommissionens förslag om minimilöner.

I Sverige har både regering, opposition, fack och näringsliv varit starkt kritiska mot förslaget ända sedan det lades fram i fjol höstas. Ändå kommer arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) nu att säga ja till den väg framåt som ministerrådet föreslår.

– Vi har nått väldigt stora framgångar i den text som ligger på bordet, en text som innebär att vi inte tvingas införa några lagstadgade minimilöner och som tar hänsyn till den svenska lönebildningsmodellen, hävdar Nordmark på väg in till mötet i Bryssel.

"Vill kunna sitta med"

Regeringen hoppas att ett ja nu ska ge en större möjlighet för Sverige att kunna påverka de tuffa förhandlingar som inleds efter årsskiftet för att nå en kompromiss som både medlemsländerna och EU-parlamentet kan acceptera.

– Vi vill kunna sitta vid förhandlingsbordet. Vi tror att det är så vi får ut bäst resultat och når den bästa slutprodukten. Eftersom den här frågan är så viktig för Sverige, för de svenska löntagarna, arbetsgivarna och för hela vår lönebildningsmodell så måste vi fullfölja och jobba ända in i kaklet, säger Nordmark.

Deltagarmässigt i förhandlingarna spelar det dock ingen roll om Sverige säger ja eller nej just nu. Det är ändå främst Frankrike, som ministerrådets kommande ordförandeland, som får huvudansvaret för att driva diskussionerna i mål.

"God relation"

Eva Nordmark räknar med att franska kollegan Élisabeth Borne ska göra ett gott jobb.

– Frankrike har ingen ambition att förstöra en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Men vi kommer att vara väldigt nära det franska ordförandeskapet för att se till att det inte sker några misstag, säger Nordmark.

Och hon tror inte att Danmarks nej-sägande skadar den svenska linjen.

– Nej, det gör det inte. Vi har en väldigt god relation och alla de förändringar och förbättringsförslag som vi tillsammans fått igenom med Danmark kommer vi att stå upp för, säger arbetsmarknadsministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Minimilönerna i EU

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. EU-parlamentet har redan enat sig om sin linje, medan ministerrådet tar ställning till frågan under måndagen. Därefter kan slutliga kompromissförhandlingar inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Debatt

Svag statsmakt i kristider

Axel Oxenstierna styr fortfarande enligt skribenten
Foto: Arkivbild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Under pandemin har den svenska förvaltningsmodellen kommit i fokus. Regeringen styr riket, heter det regeringsformen. Men styrelseskicket präglas också av långtgående delegering, med självständiga myndigheter och självbestämmande kommuner och regioner. Förhållandet påverkar regeringens möjligheter att agera nationellt i en allvarlig kris.

I början av pandemin hade således regeringen svårigheter med att få till stånd testning i större skala. Regionerna, bland annat Skåne, var motsträviga. Våra nordiska grannländers regeringar med ett vidare manöverutrymme införde alltifrån början av pandemin relativt hårda regleringar. I Sverige var agerandet långsammare och mer obeslutsamt.

Det svenska agerandet kan ses mot bakgrund av det svenska utanförskapet när det gäller allvarliga kriser och ofred. Bengt Lindroth, journalist tidigare korrespondent för Sveriges Radio och författare till till flera böcker nu senast boken ”Vi som inte var med i kriget” menar att utanförskapet också medverkat till den svenska förvaltningsmodellen.

Nyligen har regeringen aviserat att den kommunala självbestämmanderätten bör inskränkas såtillvida att det kommunala vetot ses över. Bakgrunden är att kommunalt veto använts i för många fall och för sent i processen när det gäller uppförande av vindkraftverk. Man är mer försiktig ifråga om förändringar som rör den nationella beredskapen. Sverige saknar således en författningsberedskap vid kriser i fredstid.

Frågan har varit aktuell vid flera tillfällen, senast 2008 då Grundlagsutredningen föreslog ett generellt bemyndigande i grundlagen för regeringen att kunna meddela föreskrifter som annars tillkommer riksdagen. Förslaget vilade på insikten om behovet av en författningsberedskap i händelse av allvarliga kriser. En grundlagsändring i den riktningen ansågs dock politiskt olämplig. Men förmodligen hade pandemin kunnat få ett mildare förlopp och därigenom sparat liv om förslaget blivit verklighet, eftersom det tillåtit ett snabbare agerande än vad som skedde.

Med ett djupt rotat förhållningssätt att motverka en starkare regeringsmakt förblir den svenska förvaltningsmodellen svåradministrerad, särskilt vid allvarliga kriser. Danmark har under 2000-talet (2007) moderniserat den statliga förvaltningen genom avskaffande av de gamla amten, vilka ersattes med fem regioner. I Sverige har liknade förslag framförts av flera statliga utredningar, dock utan resultat. Den nuvarande svenska statliga förvaltningen är därför i princip oförändrad sedan Axel Oxenstiernas tid.

L-H Bäckström

Förvaltningssocionom

Sport

Stensons supermiss - slog ut från fel plats

Henrik Stenson (mitten) under Hero World Challenge. På turneringens sista rond slog han ut från fel plats och straffades med två slag.
Foto: Fernando Llano/AP/TT
Sport
Sport Svenske Henrik Stenson var först ut i den sista rundan av Hero World Challenge. Problemet? Han slog ut från fel plats vid det nionde hålet och straffades med två pliktslag.
– Detta har aldrig hänt mig förut, säger golfspelaren till PGA-tourens hemsida.

Stenson, i sällskap av Jordan Spieth, var först ut på den fjärde och sista rundan av välgörenhetstävlingen Hero World Challenge i Nassau, Bahamas. Efter det åttonde hålet skedde dock det oväntade – både han och Spieth slog ut från fel utslagsplats.

– Vi gick till det nionde hålets utslagsplats, där vi slagit ut i onsdags, torsdags, fredags, lördags och lade ned bollen och slog ut, ett par fina utslag, säger Stenson till PGA-tourens hemsida.

När spelarna nått ner till det nionde hålet informerades de om att de i själva verket slagit ut från det 17:e hålets utslagsplats.

Det var visserligen sedan arrangören gjort en banförändring som misstaget kunde ske. Ett budskap som inte nådde fram, enligt Stenson, som skrattade åt missen efteråt.

– En liten informationslapp hade hjälp till. Men jag kommer att dubbelkolla att jag slår ut från rätt utslagsplats framöver, säger han.

Både han och Spieth fick två pliktslag på grund av förseelsen och slutade 19:e och 20:e till slut – sist i tävlingen.

Men med tanke på att de två spelarna, som båda vunnit välgörenhetstävlingen tidigare, gick ut först på grund av att de redan inför rundan låg sist, var de vid gott mod trots sina placeringar. De skämtade till och med om att packa ihop och åka hem redan efter utslagsmissen.

– Han (Stenson) frågade om vi kunde åka direkt till flygplatsen. Jag sade, "jag är på", säger Jordan Spieth till PGA-touren.

Norska Viktor Hovland, 24 år, vann tävlingen.

Hilda Djupenström/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL