Personligt

Farligt stirra sig blind på invandrarbakgrund

Susanna Magnusson har just disputerat på en avhandling om hur räddningstjänstens brand- och säkerhetsvärdar genom god kommunikation lyckades vända en infekterad och orolig situation i Rosengård. Foto: Anna Lindblom
Artikel Personligt Hennes väg fram till doktorstiteln har varit lång och slingrig.

Hennes väg fram till doktorstiteln har varit lång och slingrig. Den har levt sitt eget liv, skulle man nästan kunna säga. Susanna Magnusson har aldrig haft någon tydlig plan för sin framtid.– Nej, jag har aldrig vetat att ”det här ska jag bli när jag blir stor”, och sedan drivits av lusten att förverkliga det. Men det är klart, nu när jag tittar tillbaka kan jag ändå se att det har funnits en linje. Allt jag har gjort har handlat om mänsklig psykologi och samhällsfrågor, även om det har kommit till uttryck på olika sätt.Som barn var hon ”glasögontjejen”, som hon väljer att uttrycka saken.– Jag lärde mig läsa väldigt tidigt. Jag köpte min första bok, för min egen veckopeng, när jag var tre år gammal. Emil i Lönneberga var det. Läsningen har alltid varit en otrolig källa till glädje, tröst och verklighetsflykt.

Att hon skulle plugga vidare efter studenten var självklart. Mindre självklart var vad hon skulle läsa. Valet föll, mer eller mindre slumpartat, på psykologi, och därefter socionomstudier.Ett ganska rejält krävande yrkesval, skulle det visa sig.– Ja, det var tufft. Det var en väldigt brutal verklighet man mötte. Riktigt tungt missbruk, barn som for illa.Mötena med misären hade väl gått att uthärda, om det inte varit för den stora maktlöshet hon upplevde i sin roll som socialsekreterare.– Det var ett helt omöjligt arbete. Det var alltid ont om pengar. Man såg barn, unga och vuxna som for jätteilla, men man hade bara möjlighet att hjälpa dem som hade det absolut värst. Trycket var stenhårt, både från klienterna som ville ha hjälp och från ledningen som sa att vi måste spara. Man kände sig helt otillräcklig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Malmö

Misshandlade tre vid bråk i bostad

Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö Tre personer misshandlades i en lägenhet i helgen. Nu sitter en 29-årig man anhållen efter bråket i lördags.

Misshandeln inträffade i en bostad på Seved vid 04.30 på lördagen. Den 29-årige mannen greps samma morgonen. Enligt anmälan ska han då misshandlat tre personer, två kvinnor och en man, inne i en bostad.

Han ska också ha använt någon form av tillhygge, men polisen ville under måndagsförmiddagen inte gå närmare in på vilket.

De tre som utsattes för misshandeln är alla i 20-årsåldern och ska ha ådragit sig svullnader och sårskador men ska inte ha behövt söka sjukhusvård.

Kultur och nöje

Zara Larsson på festivalturné

Zara Larsson åker i sommar på nordisk festivalturné. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

I sommar åker popdrottningen Zara Larsson på nordisk festivalturné. Senast vi såg henne i festivalsammanhang var 2019, då hon bland annat spelade på Way Out West.

Zara Larsson avslutade nyligen sin första egna arenaturné, som gick under samma namn som hennes senaste album "Poster girl". Sommarens festivalturné inleds i Norge den 18 juni och första spelningen i Sverige blir på Gröna Lund den 22 juni.

Turnéplan: 18/6 Fredrikstad, 22/6 Stockholm, 29/6 Göteborg, 7/7 Töreboda, 8/7 Sundsvall, 15/7 Helsingborg, 29/7 Norrköping, 5/8 Skellefteå.

Ekonomi

"In i kaklet" om minimilönerna i EU

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Ekonomi
Ekonomi Sverige och Danmark går skilda vägar i kampen om minimilönerna i EU – trots att båda har samma mål.
Men några sura miner råder inte, hävdar åtminstone Sverige.

Klartecken väntas när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar under dagen ska försöka enas om sin syn på EU-kommissionens förslag om minimilöner.

I Sverige har både regering, opposition, fack och näringsliv varit starkt kritiska mot förslaget ända sedan det lades fram i fjol höstas. Ändå kommer arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) nu att säga ja till den väg framåt som ministerrådet föreslår.

– Vi har nått väldigt stora framgångar i den text som ligger på bordet, en text som innebär att vi inte tvingas införa några lagstadgade minimilöner och som tar hänsyn till den svenska lönebildningsmodellen, hävdar Nordmark på väg in till mötet i Bryssel.

"Vill kunna sitta med"

Regeringen hoppas att ett ja nu ska ge en större möjlighet för Sverige att kunna påverka de tuffa förhandlingar som inleds efter årsskiftet för att nå en kompromiss som både medlemsländerna och EU-parlamentet kan acceptera.

– Vi vill kunna sitta vid förhandlingsbordet. Vi tror att det är så vi får ut bäst resultat och når den bästa slutprodukten. Eftersom den här frågan är så viktig för Sverige, för de svenska löntagarna, arbetsgivarna och för hela vår lönebildningsmodell så måste vi fullfölja och jobba ända in i kaklet, säger Nordmark.

Deltagarmässigt i förhandlingarna spelar det dock ingen roll om Sverige säger ja eller nej just nu. Det är ändå främst Frankrike, som ministerrådets kommande ordförandeland, som får huvudansvaret för att driva diskussionerna i mål.

"God relation"

Eva Nordmark räknar med att franska kollegan Élisabeth Borne ska göra ett gott jobb.

– Frankrike har ingen ambition att förstöra en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Men vi kommer att vara väldigt nära det franska ordförandeskapet för att se till att det inte sker några misstag, säger Nordmark.

Och hon tror inte att Danmarks nej-sägande skadar den svenska linjen.

– Nej, det gör det inte. Vi har en väldigt god relation och alla de förändringar och förbättringsförslag som vi tillsammans fått igenom med Danmark kommer vi att stå upp för, säger arbetsmarknadsministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Minimilönerna i EU

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. EU-parlamentet har redan enat sig om sin linje, medan ministerrådet tar ställning till frågan under måndagen. Därefter kan slutliga kompromissförhandlingar inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Debatt

Svag statsmakt i kristider

Axel Oxenstierna styr fortfarande enligt skribenten
Foto: Arkivbild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Under pandemin har den svenska förvaltningsmodellen kommit i fokus. Regeringen styr riket, heter det regeringsformen. Men styrelseskicket präglas också av långtgående delegering, med självständiga myndigheter och självbestämmande kommuner och regioner. Förhållandet påverkar regeringens möjligheter att agera nationellt i en allvarlig kris.

I början av pandemin hade således regeringen svårigheter med att få till stånd testning i större skala. Regionerna, bland annat Skåne, var motsträviga. Våra nordiska grannländers regeringar med ett vidare manöverutrymme införde alltifrån början av pandemin relativt hårda regleringar. I Sverige var agerandet långsammare och mer obeslutsamt.

Det svenska agerandet kan ses mot bakgrund av det svenska utanförskapet när det gäller allvarliga kriser och ofred. Bengt Lindroth, journalist tidigare korrespondent för Sveriges Radio och författare till till flera böcker nu senast boken ”Vi som inte var med i kriget” menar att utanförskapet också medverkat till den svenska förvaltningsmodellen.

Nyligen har regeringen aviserat att den kommunala självbestämmanderätten bör inskränkas såtillvida att det kommunala vetot ses över. Bakgrunden är att kommunalt veto använts i för många fall och för sent i processen när det gäller uppförande av vindkraftverk. Man är mer försiktig ifråga om förändringar som rör den nationella beredskapen. Sverige saknar således en författningsberedskap vid kriser i fredstid.

Frågan har varit aktuell vid flera tillfällen, senast 2008 då Grundlagsutredningen föreslog ett generellt bemyndigande i grundlagen för regeringen att kunna meddela föreskrifter som annars tillkommer riksdagen. Förslaget vilade på insikten om behovet av en författningsberedskap i händelse av allvarliga kriser. En grundlagsändring i den riktningen ansågs dock politiskt olämplig. Men förmodligen hade pandemin kunnat få ett mildare förlopp och därigenom sparat liv om förslaget blivit verklighet, eftersom det tillåtit ett snabbare agerande än vad som skedde.

Med ett djupt rotat förhållningssätt att motverka en starkare regeringsmakt förblir den svenska förvaltningsmodellen svåradministrerad, särskilt vid allvarliga kriser. Danmark har under 2000-talet (2007) moderniserat den statliga förvaltningen genom avskaffande av de gamla amten, vilka ersattes med fem regioner. I Sverige har liknade förslag framförts av flera statliga utredningar, dock utan resultat. Den nuvarande svenska statliga förvaltningen är därför i princip oförändrad sedan Axel Oxenstiernas tid.

L-H Bäckström

Förvaltningssocionom

Sport

Stensons supermiss - slog ut från fel plats

Henrik Stenson (mitten) under Hero World Challenge. På turneringens sista rond slog han ut från fel plats och straffades med två slag.
Foto: Fernando Llano/AP/TT
Sport
Sport Svenske Henrik Stenson var först ut i den sista rundan av Hero World Challenge. Problemet? Han slog ut från fel plats vid det nionde hålet och straffades med två pliktslag.
– Detta har aldrig hänt mig förut, säger golfspelaren till PGA-tourens hemsida.

Stenson, i sällskap av Jordan Spieth, var först ut på den fjärde och sista rundan av välgörenhetstävlingen Hero World Challenge i Nassau, Bahamas. Efter det åttonde hålet skedde dock det oväntade – både han och Spieth slog ut från fel utslagsplats.

– Vi gick till det nionde hålets utslagsplats, där vi slagit ut i onsdags, torsdags, fredags, lördags och lade ned bollen och slog ut, ett par fina utslag, säger Stenson till PGA-tourens hemsida.

När spelarna nått ner till det nionde hålet informerades de om att de i själva verket slagit ut från det 17:e hålets utslagsplats.

Det var visserligen sedan arrangören gjort en banförändring som misstaget kunde ske. Ett budskap som inte nådde fram, enligt Stenson, som skrattade åt missen efteråt.

– En liten informationslapp hade hjälp till. Men jag kommer att dubbelkolla att jag slår ut från rätt utslagsplats framöver, säger han.

Både han och Spieth fick två pliktslag på grund av förseelsen och slutade 19:e och 20:e till slut – sist i tävlingen.

Men med tanke på att de två spelarna, som båda vunnit välgörenhetstävlingen tidigare, gick ut först på grund av att de redan inför rundan låg sist, var de vid gott mod trots sina placeringar. De skämtade till och med om att packa ihop och åka hem redan efter utslagsmissen.

– Han (Stenson) frågade om vi kunde åka direkt till flygplatsen. Jag sade, "jag är på", säger Jordan Spieth till PGA-touren.

Norska Viktor Hovland, 24 år, vann tävlingen.

Hilda Djupenström/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Eslöv

Polisen lägger ned mordutredning

Blod i snön utanför hyresfastighet på Kanalgatan
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll
Eslöv
ESLÖV Efter att en skadad 23-åring avlidit förra veckan inledde polisen en förundersökning om mord. Nu avskrivs ärendet.
– Vi har omrubricerat ärendet till ett dödsfall.

Det var på onsdagseftermiddagen i förra veckan som polis och ambulans larmades till Kanalgatan.

En 23-årig man som hittats på platsen fördes till sjukhus men avled av sina skador. Polisen inledde en förundersökning om mord men antydde tidigt att det fanns en del frågetecken kring händelsen.

Inget brott

Cecilia Kjaersgaard som ledde polisens förundersökning uppgav till Skånskan att polisen bland annat avvaktade en rättsmedicinsk obduktion.

På måndagen meddelar hon att förundersökningen om mord lagts ned.

– Vi har omrubricerat ärendet till ett dödsfall. Det finns alltså inga misstankar om något brott. Det handlar om de olika delar som gjorts som visar att det inte ligger något brott bakom.

Utrikes

De fruktar omikronvåg – sjukhus i beredskap

Sjukhusen i Sydafrika förbereds för ny smittvåg. Bild från i förra veckan.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sydafrika förbereder sjukhusen i landet inför en ny våg av patienter. Den nya omikronvarianten har inlett en fjärde smittvåg i landet.

Omikron upptäcktes i södra Afrika för bara en månad sedan och har lett till kraftiga åtgärder i flera länder. I Sydafrika har smittotalen gått upp kraftigt, måndag för en vecka sedan rapporterades 2 300 fall, i fredags 16 000.

President Cyril Ramaphosa skriver i sitt veckobrev att Sydafrika nu förbereder sjukhusen på fler inläggningar och han konstaterar att omikron ser ut att dominera över hela landet. Han uppmanar också alla att vaccinera sig.

"Vaccinering är nödvändigt för vår ekonomiska återhämtning, ju fler som är vaccinerade desto fler områden inom ekonomin kommer att öppna", skriver han.

Ramaphosa säger också att han inom kort ska ge landets särskilda covidmyndighet i uppdrag att se över om fler restriktioner bör införas.

Skurup

Inbrott i bil vid Storskiftet

Skurup
Skurup

Någon eller några har gjort inbrott i en bil som stod parkerad vid Storskiftet i Skurup. Händelsen ägde rum någon gång mellan tisdag och söndag.

Inbrottstjuven/inbrottstjuvarna krossat en ruta och öppnat bilen. Vid anmälningstillfället är det okänt vad som stulits i samband med inbrottet.

Brottet rubriceras som stöld ut fordon.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL