Svalöv/Landskrona

Företagarna rasar över igenbommad övergång

Söderåsbanan Svalöv
Artikel Svalöv/Landskrona Nu utökas den tiden till i slutet av samma månad och det har fått många att reagera.

Nu utökas den tiden till i slutet av samma månad och det har fått många att reagera. Bybor och inte minst företagen runt järnvägsspåret, får problem med transporterna och i det sedan i somras öppnade gatuköket är man inte alls nöjd.– Nej, definitivt inte. Vi överväger att dra ner på öppettiderna eller rent av stänga vissa dagar. Förlusterna blir för stora.

Innan stoppet körde många bilister igenom Svalöv för vidare färd norr eller söderöver. Nu kommer inte de längre och får istället köra omvägar som inte dras förbi gatuköket.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sjöbo

Kiviks marknad utökar nästa år

Bild från Kiviks marknad, många besökare och knallar.
Foto: Claes Hall/Arkiv
Sjöbo
Kivik Årets upplaga av Kiviks marknad blev annorlunda men väldigt bra trots pandemin, enligt arrangörerna. Det gör att man nästa år planerar att utöka till fyra dagar.
– Då firar marknaden också 400-årsjubileum och vi planerar för att göra något storslaget, säger Tony Andreasson, en av delägarna.
Flera satsningar

På grund av pandemin ordnades Kiviks marknad på marknadsfältet under tio dagar i stället för två som man brukar.

– Vi fick ställa om snabbt när restriktionerna lättade men det blev väldigt lyckat. Vi hade rekordmånga besökare de här tio dagarna och det funkade väldigt bra. Nu hade vi cirka 200 000 besökare jämfört med runt 100 000 tidigare år, säger festivalgeneralen Stefan Schill.

Fyra dagar

Förberedelserna för nästa års marknad är redan igång och det filas på flera förändringar. Vanliga år brukar marknaden arrangeras måndag, tisdag och onsdag vecka 29 men nu är tanken att utöka till fyra dagar, 16-19 juli.

– Semestrarna är mer utspridda nu än vad de var för ett antal år sedan. Därför känner vi att vi behöver lägga det i samband med en helg, säger Tony Andreasson.

Det finns tankar om att parkeringen ska vara fri men att det ska tas ett inträde till marknaden, men det är inget som är helt spikat än.

Klart är dock att marknaden ska fortsätta vara ett familjearrangemang och i och med att marknaden fyller 400 år 2022 planeras även flera satsningar.

– Vi hoppas ju på att marknaden kommer att kunna ordnas som vanligt igen då, utan någon maxgräns och andra restriktioner. Planen är att ha flera stora artister och föreställningar som lockar lite extra. Vi håller redan på och skissar och vi hoppas att vi kan gå ut med mer info innan jul, säger Tony Andreasson.

Malmö

Va-frågan ställer till det för kolonisterna på Jägershill

Christina Larsson ordförande för Jägershill 4 har haft sin stuga i åtta år och beskriver den som sitt paradis. Hon är här så ofta hon kan och uppskattar både lugnet och sammanhållningen i området.
Foto: Elisabeth Sandberg
Malmö
MALMÖ Oron är stor i de 491 stugorna på koloniområdet Jägershill. De arrenderar alla sina tomter av privata markägare och hamnar i en knepig situation när Malmö stads miljöförvaltning kräver en kommunal va-anslutning.

– Vi är absolut inte emot att området ska få en va-anslutning men menar att vi måste få hjälp att lösa den här frågan.

– Många känner det som om de ska förlora sitt paradis. Jag tror att flera sålt sina stugor för att de är oroliga för framtiden, berättar Christina Larsson som är med i områdets va-grupp och ordförande i Jägershill 4.

Koloniområdets va-grupp har arbetat med frågan sedan 2017 då miljöförvaltningen tog den första kontakten med markägarna som består av fyra personer med anknytning till släkten Sönne. Det var den som började arrendera ut marken när området kom till för 70-80 år sedan.

I va-gruppen ingår representanter från alla fyra koloniföreningarna som finns på Jägershill. De fick bekosta en egen va-utredning för mer än 200 000 kronor. Utredningen konstaterade att det skulle kosta 70 miljoner kronor att göra de anslutningar som krävs för att få kommunalt vatten och avlopp till tomtgränsen. Det innebär en totalkostnad på 140 000 kronor per stuga.

Christina Larsson berättar att många stugägare är oroliga inför framtiden och va-frågan är ofta det givna samtalsämnet i området.
Foto: Elisabeth Sandberg

– Sedan tillkommer kostnaden från tomtgränsen som blir runt 60 000-70 000 kronor för varje stuga, fortsätter Christina Larsson. Totalt skulle det handla om 200 000-210 000 kronor per stuga.

Orimlig kostnad

– Det är en helt orimlig kostnad som vi inte har några möjligheter att bekosta själv. Det finns en enormt stor oro på området. Många kolonister är äldre och skulle omöjligt kunna få lån för att bekosta det här på egen hand. Vi kan dessutom inte låna på våra stugor eftersom vi har arrendetomter.

Koloniområdet består av Jägershill 1-4 med stugor på båda sidor om Jägersrovägen. Malmö stad äger marken till de flesta koloniområden i staden men som nämnts inte det här området som totalt är på närmare 227 000 kvadratmeter.

Jägershills koloniområde i Malmö består av fyra delar och har en total yta på närmare 227 000 kvadratmeter.
Foto: Elisabeth Sandberg

I dag har de flesta kolonister septiktankar som måste tömmas minst en gång om året. Bilarna har ibland svårt att ta sig fram på områdets gångar. Nya krav gör att det systemet kommer att försvinna och Malmö stad har därför tryckt på att va-frågan måste lösas med en kommunal anslutning.

Kolonisterna har haft flera kontakter med markägarna men tycker att de befinner sig långt ifrån varandra i den här frågan.

Koloniområdet består av fyra delar och finns på båda sidor om Jägersrovägen.
Foto: Elisabeth Sandberg

– Vi har fått ett erbjudande om att köpa marken för 300 miljoner kronor, fortsätter Christina Larsson. Enligt den värdering som vi själv låtit göra är den värd 70 miljoner kronor.

Kolonisterna betalar en arrendeavgift på 8,50 kronor per kvadratmeter och år. Enligt Christina Larsson är det mer än vad Malmö stad tar ut för sina kolonitomter. I Jägershills avtal ingår att de själv sköter alla gemensamma ytor som grusgångarna, dansbana med mera.

Jägershills koloniområde i Malmö.
Foto: Elisabeth Sandberg

Christina Larsson har haft sin stuga här i åtta år och beskriver den som ett paradis.

Perfekt alternativ

– Området är underbart. Jag har själv bott långt ute på landet i 30 år och kände mig instängd när jag flyttade till lägenhet. Det här alternativet är perfekt för mig.

Christina Larsson på promenad med sin hund Yoshy på en av områdets många grusgångar.
Foto: Elisabeth Sandberg

– Här bor folk från många länder och vi har en jättefin sammanhållning. På Almåsa vet jag att kommunen stått för lånet och att varje stugägare betalar 3000-4000 kronor om året i ränta och amortering. Det hade varit en jättebra lösning även för oss.

Jägershills koloniområde har 491 stugor. Alla stugägare arrenderar sin mark.
Foto: Elisabeth Sandberg

Kolonisterna på Jägershill tycker att den bästa lösningen hade varit om de fick köpa marken till ett rimligt pris. Om inte det är möjligt hoppas de att Malmö stad kan stå för ett lån för va-anslutningen trots att kolonisterna inte äger marken.

Finns lösningar

– En lösning är också att Malmö stad köper marken och arrenderar ut den till oss. Vi jobbar stenhårt med den här frågan och vill givetvis att det ska lösa sig på något sätt. Nu har vi börjat ta kontakt med politikerna också för att berätta om vår situation som berör många.

De flesta brukar flytta ut till kolonierna när vattnet sätts på vid påsk. Den 30 oktober stängs det av igen och därefter är det inte tillåtet att bo på området enligt det avtal som kolonisterna har med markägarna. Samma regler gäller för Malmö stads koloniområden.

Jägershill anlades för 70-80 år sedan. Precis som på övriga koloniområden i Malmö är det inte tillåtet att bo här året runt. Vattnet stängs av den 30 oktober.
Foto: Elisabeth Sandberg

Skurup

Rekordstort elevantal på Nils Holgerssongymnasiet

Antalet elever på Nils Holgerssongymnasiet har nästintill fördubblats under de senaste åren.
Foto: Max Holmgren
Skurup
Skurup 53 elever gick ut från Nils Holgerssongymnasiet i somras. Nu har nästan 100 nya elever börjat på skolan.
– Antalet elever har nästintill fördubblats de senaste fem åren, säger Jörgen Hagefjord, intendent på Nils Holgerssongymnasiet.

Förra året sökte 78 personer till Nils Holgerssongymnasiet i Skurup som förstahandsval. I år är intresset varit betydligt högre. Något tidningen skrev om i våras.

Sammanlagt var det 111 personer som hade Nils Holgerssongymnasiet som förstaval, uppger Jörgen Hagefjord.

Av dessa har 97 personer nu börjat på skolan. Det är nästan dubbelt så många som de elever som skanderade ”vi har tagit studenten” i somras.

– Vi hade 53 tredjeårselever som gick ut i somras. Och nu har vi nästan 100 nya elever som har börjat. Så, nästan dubbelt så många, säger Jörgen Hagefjord.

Jörgen Hagefjord är intendent på Nils Holgerssongymnasiet.
Foto: Catharina Nilsson

Det innebär att Nils Holgerssongymnasiet detta läsår totalt har cirka 260 elever. För fyra–fem år sedan låg skolan nere på runt 190 elever.

– Generellt har de här praktiska utbildningarna som vi kan erbjuda har ökat i popularitet över hela landet. Det är utbildningar som ger en bra skjuts in i arbetslivet, säger Jörgen Hagefjord och fortsätter:

– Sedan har vi fantastiska lärare, ett stort jordbruk och ett bra kontaktnät på skolan. Förhoppningsvis har det också bidragit till att fler elever vill börja hos oss.

Enligt Jörgen Hagefjord har alla utbildningar ökat i elevantal. Men det är framförallt transportutbildningen som lockat flest elever i jämförelse med tidigare år.

– Transportutbildningen är helt full i år. förra terminen var det en klass som gick ut. I årskurs ett har vi nu tre klasser med sammanlagt 36 elever. Det var totalt 109 personer som sökte till utbildningen, så det var många som inte kom in.

Vill växa i lugnt takt

Vidare berättar Jörgen Hagefjord att Nils Holgerssongymnasiet rent ekonomiskt hade kunnat ta in ännu fler elever. Men för skolan är det viktigt att ”växa i lugnt takt”, menar han.

– Kvalitén blir inte den bästa om man växer för snabbt. Allting måste ju hinnas med. Personal ska finnas tillgängliga och vi måste ha tillräckligt med maskiner och lokaler. Rent praktiskt hade vi inte löst det på ett bra sätt om vi tog in exempelvis en fjärde klass på transportprogrammet redan nu.

Under vecka 39 var de första nya paviljongerna på plats.
Foto: Max Holmgren

När utbildningen kan få en fjärde klass återstår att se. Vad som dock står klart är att skolan redan nu håller på att bygga ut skolan med ett nytt paviljongsystem.

De nya paviljongerna kom på plats under vecka 39 och förväntas stå klara för undervisningen inom de närmsta veckorna.

– Det är en direkt åtgärd för att vi ska kunna matcha elevökningen på ett bra sätt, säger Jörgen Hagefjord.

Malmö

Ägarfamiljen vill sälja marken

Malmö
MALMÖ Malmö stad har tackat nej till att köpa koloniområdet Jägershill. Ägarfamiljen menar att den bästa lösningen hade varit om kolonisterna själva kunde köpa marken.

– Då tryggar de sin framtid och kan själv ta del av värdeökningen som den här marken har. Tyvärr har de inte lyckats hitta en finansiering men jag vet inte hur vi annars ska komma vidare i den här frågan, berättar Olle Borgstav som representerar ägarfamiljen.

I dag äger hans mamma och moster större delen av Jägershill och han själv endast en liten andel. Arrendeavtalen med kolonisterna löper ut 2024 och därefter är framtiden nu oviss.

Lämna över

– Huvudägarna är 85 och 90 år och har i sin tur förvaltat området efter sin far. De känner att markfrågan blivit för stor för dem nu och på grund av sin ålder vill de lämna över förvaltningen till någon annan som kan göra detta bättre.

– Därför har jag frågat om kommunen kunde vara intresserad men fått beskedet att svaret är nej. Ett så här stort tomtområde ska inte vara privatägt och med en annan ägare hade det också blivit enklare att lösa va-frågan.

Va-gruppen på Jägershill har berättat för Skånska Dagbladet att den tycker att priset på 300 miljoner kronor är för dyrt.

Sagt nej

– Det enda pris som vi har kommunicerat är 1200 kronor per kvadratmeter och det gällde när vi sålde av en liten snutt till Malmö stad för den stora satsningen vid travbanan, kommenterar Olle Borgstav.

– Det är den enda summa som vi har att relatera till. Om någon vill köpa får det bli en förhandling och en sådan har aldrig inletts eftersom koloniföreningarna tackat nej då de inte har hittat någon lösning till finansiering.

Oseriös värdering

Den värdering som koloniföreningarna låtit göra och som slutade på 70 miljoner kronor ställer han sig frågande till.

– Vi har aldrig fått ta del av någon sådan värdering så den kan jag inte uttala mig om. Men eftersom summan till och med är lägre än taxeringsvärdet känns den inte seriös.

Olle Borgstav vet inte vad som händer nu när varken kommunen eller kolonisterna vill köpa marken.

Kan inte göra mer

– Jag ser inte att vi kan göra så mycket mer. Det är kommunens och vår inställning att kolonisterna själva måste bekosta va-anslutningarna. Om man ska göra den här stora investeringen som en va-anslutning innebär finns det en trygghet i att själv äga marken.

– Det bästa måste vara att först köpa marken och sedan i lugn och ro planera vidare. Samtidigt tycker jag att kommunen borde ha en bättre dialog med sig själv. Miljöförvaltningen går ut och kräver en va-anslutning men samtidigt vill inte en annan förvaltning stötta ett markköp som skulle underlätta detta, fortsätter Olle Borgstav.

Ökar i värde

Han konstaterar vidare att markområdet ligger precis intill travbaneområdet som MKB, Skanska och Tornet står i startgroparna för att börja utveckla. I kommunens översiktsplan har det fastslagits att Jägershill ska vara kvar som det är.

– Markens värde kommer att fortsätta öka mycket över åren. Då har jag litet svårt att förstå varför man väljer att tacka nej till att förvärva den nu när man har möjlighet.

– I och med att koloniföreningarna inte kan köpa marken, och kommunen inte vill, så blir nästa steg för oss att gå ut på den öppna marknaden och erbjuda någon annan som ser värdet i en sån här investering att förvärva Jägershill, avslutar Olle Borgstav.

Eslöv

Löfte: Ingen stank från nytt projekt med slam

På Ellinge reningsverk drar ett nytt projekt om slamhantering igång nästa sommar och projektet ska sedan rulla på till år 2024.
Foto: Eje Berndtsson
Eslöv
ESLÖV Tonvis med avloppsslam från olika kommuner ska börja fraktas till Eslöv för att användas i ett testprojekt på Ellinge avloppsreningsverk. Projektledaren David Gustavsson hävdar att allmänheten inte kommer störas av någon stank.
– Det här kommer inte bidra med någon extra lukt.

I juni nästa år sjösätts projektet ”Testbädd Ellinge” på allvar.

Det är fyra kommunala VA-verksamheter som går ihop för att skapa en testbädd som ska ligga på Ellinge avloppsreningsverk.

Målet är att hitta nya möjligheter för slamhantering, som skulle kunna innebära större miljövinster.

Slam från olika delar av Sverige kommer då att börja köras till avloppsreningsverket i Eslöv.

– Vi kommer inte bara titta på Ellinges slam. Utan vi kommer titta på Lidköping kommuns slam, Varberg kommuns slam, Falkenberg kommuns slam, Kungsbacka kommuns slam och VA Syds andra reningsverks slam. På tur finns sedan Helsingborgs slam, säger projektledaren David Gustavsson.

Projektet pågår fram till 2024 och även andra kommuner kommer att kunna testa sitt slam.

David Gustavsson menar att det inte handlar om särskilt stora mängder slam som kommer med transporterna till Eslöv.

– Man kanske kommer med ett eller två ton slam och sedan kör vi det i vår anläggning.

Ur allmänhetens synvinkel undrar man hur mycket det här kommer lukta?

– Vi kommer att ha luktreducering på det här, med luktrening. Det är ju en väldigt liten anläggning om man jämför mot hela Ellinge. Så det här kommer inte bidra med någon extra lukt. Om man jämför med all annan verksamhet på reningsverksområdet så kommer inte det här att bidra med någon extra lukt, säger David Gustavsson.

Hur blir det med risken för lukt när man lastar ur slammet som fraktas till Eslöv?

– Det är så lite slam som kommer här. Om man säger att det finns en slamplatta på Ellinge där vi kanske har ett par hundra ton eller över tusen ton liggande, på en öppen slamplatta. Här kommer vi med ett ton slam. Så det är inget som kommer bidra med någon extra lukt. Det är en tusendel. Vi kanske dessutom kommer med det här i slutna behållare.

Under projektet kommer ett område på omkring 60 kvadratmeter användas inne på Ellinge avloppsverk.

– Det blir en liten byggnad.

David Gustavsson ser stora möjligheter med projektet ”Testbädd Ellinge”.

– Det finns ju en diskussion i slamfrågan i dag - är det rent eller inte? Och också om att det handlar om stora mängder slam. Här reducerar vi slammet, så att vi blir av med en hel del mikroföroreningar. Det är det vi ska studera också. Sedan blir vi av med tungmetaller som kadmium, arsenik och kvicksilver, säger David Gustavsson och fortsätter:

– Slammet vi lägger ut på åkrarna i dag bryts ned väldigt snabbt av mikroorganismer i jorden. Här stabiliserar vi kolet och binder kol i marken så att vi minskar växthusgasutsläppen. Det ger en miljövinst.

FAKTA

Miljön i fokus för projektet

Slam är en restprodukt när avloppsvatten renas. I slammet finns en stor del av fosforn och det organiska materialet från avloppsvatten.

Slam sprids på åkermark i syfte att återföra fosfor samt öka mullhalten i jorden.

Regeringen tillsatte 2018 en utredning för att klargöra hur ett förbud av slamspridning på åkermark skulle kunna utformas

I projektet ”Testbädd Ellinge” går fyra kommunala VA-verksamheter ihop i en testbädd för att torka och omvandla slammet från avloppsvattenreningen till slambiokol.

Det gör att fosfor och kol kan återföras till marken.

Syftet är att utveckla slamhantering, för att både kunna återvinna viktiga naturresurser och minska koldioxidutsläppen.

Målet är att utveckla långsiktigt hållbara lösningar där den viktiga växtnäringen kan tillvaratas på ett korrekt sätt.

I projektet testas en relativt ny teknik i stor skala. Man kommer använda en process som kallas pyrolys. Det är en upphettning av organiskt material i en syrefri miljö.

”Testbädd Ellinge” kommer sätta upp en pilotanläggning för torkning och pyrolys.

De fysiska testerna med avloppsslam från olika avloppsreningsverk kommer att genomföras på Ellinge avloppsreningsverk i Eslöv.

Testbädd Ellinge” ska dra igång i juni 2021 och projektet löper fram till 2024 och delfinansieras av Vinnova, Verket för innovationssystem, som är en svensk statlig förvaltningsmyndighet.

VA Syd är koordinator för projektet. Övriga medverkande är: Högskolan i Borås, Kungsbacka kommun, Lidköpings kommun, Linnéuniversitet, Lunds universitet, Orkla Foods Sverige, RISE Research Institutes of Sweden, Vatten och Miljö i Väst (VIVAB), Värpinge Grön LivsCultur, Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt vatten och Sweden Water Research.

Källa: VA SYD

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Sport

Gustavsson storspelade i Ottawamålet

Ottawas målvakt Filip Gustavsson gratuleras av Nick Paul och Nick Holden efter segern mot Dallas.
Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT
Sport
Sport Ottawa har inte bara en, utan två svenska målvakter som inlett säsongen på strålande vis. Filip Gustavsson stod för 32 räddningar när Dallas besegrades med 3–2.
– Våra målvakter har spelat fantastiskt hittills i år, säger tvåmålsskytten Chris Tierney.

Filip Gustavsson fick starta i målet när Ottawa tog sig an Dallas. Det var den 23-årige Skellefteåmålvaktens blott tionde match i NHL, men Gustavsson visade att han gärna vill fortsätta vakta buren.

– Han var jättebra, säger centern Chris Tierney vid presskonferensen efter matchen och fortsätter:

– Det är kul för honom att gå in och vara pålitlig som målvakt. Man vet att det kommer viktiga räddningar när de behövs.

I Ottawas första två matcher för säsongen, båda mot Toronto, var det landsmannen Anton Forsberg som fick förtroendet. I första mötet vann Ottawa med 3–2, och den segern kan till stor del tillskrivas Forsberg, som stod för 46 räddningar i matchen.

Sämre gick det i returmötet, då Toronto avgick med 3–1-segern och Forsberg fick nöja sig med 26 räddningar.

32 räddningar

Gustavssons säsongsstart blev nästan lika fin som Forsbergs, och han utsågs till en av matchens bästa spelare med 32 räddningar.

– När ens målvakt spelar så bra så får man en känsla av vi kommer att vinna. Och att man får känslan av att de kommer att stoppas när de får sina chanser. Det är uppmuntrande och kul att se att de göra viktiga räddningar, säger Tierny.

Redan i femte minuten tvingades Filip Gustavsson i och för sig att släppa in den första pucken, då Michael Raffl fick stå märkligt obevakad framför målet och med ett direktskott kunde placera pucken via Gustavssons vänsterstolpe.

Men sedan höll svensken tätt i dryga halvtimmen, och gav Ottawa tid att först kvittera via Nick Paul och sedan gå upp i en tvåmålsledning via dubbla mål signerade Chris Tierney.

Först med drygt fem minuter kvar av matchen lyckades Joe Pavelski få hål på Gustavsson, när han plockade upp en retur och det var trångt framför målet.

Ottawas tränare DJ Smith är nöjd med Gustavssons insats.

– Han gjorde alla räddningar som han var tvungen att göra. Han såg jättebra ut, säger han.

"Ger oss självförtroende"

För Ottawa blev det första mötet mot ett lag från USA sedan mars 2020. Förra säsongen hade Kanada en egen division och Ottawa missade slutspelet.

– Jag gillade att spela mot ett nytt lag. Det var något annorlunda och jag tycker att de spelade en annan sorts spel än lagen vi mötte i norr förra året. Så det var skoj, och kul att se att vårt spel kunde stå emot ett lag som vi inte mött på länge, säger Ottawas Connor Brown efter matchen.

Förra säsongen krävdes elva matcher innan Ottawa hade två segrar. Laget slutade näst sist i den kanadensiska divisionen.

– Jag har fortfarande mardrömmar om hur lång tid det tog för oss att få vår andra vinst. Så att få två på tre matcher nu är bra för oss, speciellt inför en tredagarspaus. Det ger oss självförtroende, säger Smith.

Han har nu lite tid att klura på vem av hans svenska målvakter som ska få förtroendet när Ottawa tar sig an San Jose på hemmaplan natten mot fredag, svensk tid.

För Dallas del missade John Klingberg, som skadade sig i premiärmatchen mot New York Rangers, matchen.

Gustav Sjöholm/TT

Inrikes

Blöt färd på husvagn gav skallskada och åtal

En blöt fest slutade med en olycksdrabbad färd på ett husvagnstak och en allvarlig skallskada. Nu åtalas föraren. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes En 27-årig man i Finspångs kommun är åtalad för vållande till kroppsskada och smitning från trafikolycksplats efter en blöt fest och en olycksdrabbad färd på ett husvagnstak, rapporterar Norrköpings Tidningar.

Det var i september förra året som två män, 27-åringen och en 35-åring, lämnade festen i en bil med en husvagn på släp. De berusade männen skulle iväg för att förbereda en överraskning för en gemensam vän som fyllde år dagen därpå.

27-åringen har i förhör uppgett att 35-åringen insisterade på att åka på taket av husvagnen. Och så blev det: den yngre körde i väg med den äldre på taket.

Men när 27-åringen kom fram till resmålet upptäckte han till sin förskräckelse att festkamraten inte längre satt på taket. Han valde då att lämna platsen utan att ringa SOS Alarm om vad som hade hänt.

I stället var det en förbipasserande bilist som upptäckte 35-åringen – som hade ramlat av och fått livshotande skallskador. Mannen överlevde men är fortfarande sjukskriven.

Först efter flera veckor lyckades polisen ta reda på vad som faktiskt hänt och kallade in 27-åringen för förhör. Han erkänner brott, men inte att han har smitit från platsen. Detta då han säger sig ha haft kontakt i ärendet med en deltidsbrandman som bodde i närheten av platsen.

Inrikes

Man åtalas för våldtäkt mot sovande kvinna

En 19-årig man åtalas för våldtäkt efter att ha fört in fingrar i en kvinna medan hon sov. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

En 19-årig man åtalas för våldtäkt mot en sovande kvinna, rapporterar Norrbottens-Kuriren.

Det var efter en fest förra sommaren som mannen sov hos kvinnan, tillsammans med en av kvinnans vänner, på en ort i Norrbotten. Kvinnan framhåller att mannen vägrade sova i ett gästrum och att alla tre därför sov i samma säng.

Under natten vaknade kvinnan av att mannen förde in sina fingrar i hennes underliv och höll henne på ett sätt som gjorde ont. Vännen vaknade också, men lämnade genast rummet.

Några månader senare anmälde kvinnan mannen, som nu åtalas mot sitt nekande.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL