Nyheter

Löfven försvarar beslut om nyval

Foto: Pontus Lundahl / TT
Artikel Nyheter När statsminister Stefan Löfven intervjuades i SVT:s Agenda pressades han på frågan om han verkligen uttömt alla möjligheter som alternativ till nyval.
PREMIUM

När statsminister Stefan Löfven intervjuades i SVT:s Agenda pressades han på frågan om han verkligen uttömt alla möjligheter som alternativ till nyval. Men några sådana möjligheter hade Löfven svårt att se.- Sverigedemokraterna säger att de ska fälla varje regering som inte gör som de säger. Om jag hade avgått så hade regeringen därefter fått gå i vår, sade han.

Samtidigt visar en ny Sifoundersökning, som redovisas av SVT, att fyra av tio väljare är mer negativa eller mycket mer negativa i sin syn på Sverigedemokraterna efter det att partiet blockerat regeringens budget. Lika många är varken mer positivt eller negativt inställda till SD, medan 17 procent har fått en mer positiv bild av SD.Undersökningen bygger på en webbenkät med 1 224 personer utifrån ett representativt urval av Sveriges röstberättigade befolkning.

I Agenda möttes också Centerledaren Annie Lööf och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en debatt. Lööf sade sig vara förvånad över att regeringen valde att gå till nyval.- Det hade varit mer naturligt att låta talmannen sondera terrängen, sade Lööf och riktade sig till Fridolin:- Ni har valt nyval för att makten var viktigare för er.Gustav Fridolin öppnade för ett blocköverskridande samarbete om Alliansen blir större än de rödgröna efter nyvalet.- Om vi är i ett läge där Alliansen blir större, så har vi ett läge där vi behöver samarbeta, sade han.

Krönikor

En framtid med mänskligare kärlek

Anna Lindblom.
Krönikor
Krönika

Det pågår en debatt. Det betyder att ett antal personer diskuterar ett ämne på ett antal kultursidor. Debatten handlar om att åldras som kvinna. Bli gammal och ful. Efter att ha varit ung, vacker och åtråvärd. Jobbigt, konstaterade inledningsvis åsiktsgiganterna Åsa Linderborg, Ann Heberlein och Nina Björk, varpå ett antal mindre gigantiska tyckare har hållit med eller sagt emot. Men ganska mycket hållit med.

Jag har personligen aldrig känt mig särskilt snygg. När jag var mellan 15 och 25, alltså rimligen mitt snyggaste, kände jag mig tvärtom aktivt ful. Herregud vad jag har slösat tid på att hata min kropp, mitt ansikte. Fast sedan fick jag barn, och därmed tydligen även lite vett i skallen för sedan dess har jag inte bekymrat mig ett dugg om mitt utseende. Trevlig typ, tänker jag oreflekterat när jag i all hast möter mig själv i spegeln och, i mån av tid, drar en borste genom håret.

Det är väl därför jag inte riktigt hänger med när Linderborg och co begråter sitt förlorade erotiska kapital. Men inte bara därför.

Det manliga utseendet

Till att börja med: hur snygga är männen då? Alltså när de har kommit upp i den där åldern när Heberlein et consortes börjar plågas av kalkonhals och allt vad det nu har hetat i deras sorgesamma texter. Visst, det finns män som lyckas åldras med alla sina behag i behåll. Mads Mikkelsen, jag pratar med dig. Och med dig, Alexander Skarsgård. Men gå ett varv i din närmaste livsmedelsbutik en vanlig torsdag, och studera männen. Du kommer inte att bli imponerad.

Det hör väl för helskotta inte hit. Säger vän av ordning. Debatten handlar om att kvinnor är inskolade i att vilja vara vackra, att hela systemet bygger på det. Att det blir en mycket större förlust att åldras för en kvinna än för en man, eftersom mannens erotiska kapital bygger på helt andra saker än utseendet (makt, pengar och annat som inte tas ifrån dig bara för att du åldras). Män är fula? Vad är det för dagisnivå? Skärp dig. Säger vän av ordning. Och det är ju verkligen sant. Jag skärper mig. Men måste man inte tänka ett steg till här, och sedan ytterligare ett?

Biologiska perspektiv

Såhär: Det är sannolikt ett delvis biologiskt faktum att kvinnor vill känna sig unga och snygga, och att män vill ha dem så. Det är (bio)logiskt, med tanke på premisserna för manlig respektive kvinnlig fertilitet. Och det är på samma sätt (bio)logiskt att just skönhet inte är första prioritet när en kvinna dras till en man. Män är generellt större och starkare än kvinnor, alltså är det rimligt att det är inbyggt i kvinnans gener att utnyttja det, genom att dras till män som bäst kan skydda henne och avkomman från savannens lejon. Män går igång på kvinnor som utstrålar ungdom (fertilitet), kvinnor går igång på män som utstrålar pondus (beskydd). Ett system som tyvärr drabbar klena män och åldrande kvinnor. Men sådan är naturen.

Vi introducerar egna spelregler som sätter naturens lagar ur funktion. Vi sätter oss över naturens lagar.

Nya spelregler

Men! Det luriga är ju att människor, till skillnad från alla andra varelser, inte bara är sin natur. Vi är också vår kultur. Det vill säga: vi introducerar egna spelregler som sätter naturens lagar ur funktion. Vi sätter oss över naturens lagar. På detta område liksom på oräkneliga andra.

Och vilka nya regler har vi skapat? Jo: kvinnorna dominerar numera totalt på de högre utbildningarna. De blir i allt större utsträckning chefer. Statsministrar! De är på god väg att lägga beslag på hälften av makten och hälften av pengarna.

Och även om just åtrå är en väldigt djupt biologisk sak, som inte låter sig kultiveras bort i första taget, så borde detta rimligen få konsekvenser. På sikt. Om männen inte längre kan locka till sig honor med hjälp av sin pondus, eftersom kvinnorna har lika mycket av den varan själva - hur blir det då med allting?

Det vet förstås inte jag. Men går det inte att skönja nåt lovande här? Om vi nu faktiskt går en framtid till mötes, där vi har skapat spelregler enligt vilka kvinnor inte behöver vara så snygga, och män måste hitta på nåt annat än makt och muskler för att slå sig fram på fortplantningsmarknaden, ja då ska vi verkligen vårda den utvecklingen. Ömt. Män som får vara lite klenare. Kvinnor som kan få lite rynkor utan att behöva deppa ihop. Som ändå dras till varandra. En kulturell förändring med potential att låta oss att vara lite mer som vi är. Jag säger: ja tack.

Minus: Ljuset. Det här brutala sidoljuset som får allt att se avskavt och skitigt ut. Usch.

Plus: Ljuset. Det är rätt behagligt att det inte är kolmörkt klockan tre längre.

Sport

Norge byter OS-skidåkare

Ragnhild Haga under Tour de Ski för en knapp månad sedan. Nu är det klart att hon får åka till Peking.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Sport
Sport

Norge har beslutat att skidåkarreserven Ragnhild Haga får åka till OS i Peking i stället för Anne Kjersti Kalvå som fått covid-19.

"Med tanke på smittosituationen i den norska OS-truppens damlag har vi behov för ytterligare en åkare till distansloppen under spelen", skriver norska skidlandslaget i ett uttalande.

Det är inte klart hur det blir med Heidi Weng som också testat positivt för covid-19.

Haga har den här säsongen stått utanför det norska skidlandslaget och har satsat på egen hand. Hon tog OS-guld på10 kilometer fristil vid OS i Pyeongchang 2018.

Ingela Ahlberg/TT

Så blir resan med barn billigare

En tågresa kan vara mer avkopplande än att flyga när man åker tillsammans med sina barn.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Artikel

För att kunna resa med familjen utan att ruinera sig gäller det framför allt att planera och att vara ute i god tid, skriver bokförlaget Lonely Planet på sin sajt. Innan barnen börjar skolan kan man försöka åka utanför loven, då de flesta arrangörer höjer priserna. Att undvika turistfällor och populära resmål är ett annat bra sätt att komma undan billigare. Passa också på att förflytta er med färjor och tåg nattetid och på så vis spara utgifterna för hotell, tipsar man vidare. Och håll det enkelt – ibland kan en fin lekpark vara minst lika rolig som en temapark med inträde. (TT)

Journalisten Erik Niva twittrar om sina grusade resplaner. Flera fotbollsmatcher i England har fått ställas in på grund av pandemin. (TT)

Erik Niva.
Erik Niva.
Foto: Jessica Gow/TT

... procent av de som svarat på en enkät om kommande skidsemestrar uppger att det avgörande vid bokningen av boendet är att det är fräscht. Därefter är närheten till skidbackarna det som man uppskattar mest – 48 procent uppger att det är viktigast. Det visar en undersökning gjord av all inclusive-aktören Club Med bland 1 010 respondenter. (TT)

FAKTA

Glöm glåmiga januari på spa

Sällan lockar kanske en vistelse på spa lika mycket som så här års, när läpparna är nariga och huden gråblek. Här kommer tre sköna tips:

+ The Lodge, Genarp i Skåne. Ett Hawaii-inspirerat spa där man kan uppleva tropiska regn, djungelkällor och vulkanisk värme.

+ Frösö Park Hotel, Östersund i Jämtland. Här kan du bada bastu och hoppa i isvak samt njuta av olika behandlingar.

+ Vadstena Klosterhotel & Spa, Vadstena i Östergötland. Anläggningen är belägen i Heliga Birgittas före detta kloster – perfekt för den som gillar historia och längtar efter en rofylld miljö. (TT)

Alla borde få åka på spa i januari.
Alla borde få åka på spa i januari.
Foto: Shutterstock

Skåne

Furumossen satsar vidare – vill låta mjölken flöda i kommunerna

När tidningen besöker mejeriet är det bland annat filmjölk som produceras. Från vänster: Maria Eld, Kristina Larsson, Mats Larsson och Peter Larsson.
Foto: Stefan Sandström
Skåne
feature
Mat
SKÅNE Det är ett glatt och väl sammansvetsat gäng som tar emot tidningen på Furumossens gårdsmejeri vid Grantinge. Ja, efter att Bibbi, gårdens pyreneiska mastiff, först har blivit rejält hälsad på, kliad och klappad förstås.

Mejeriet startade på hösten 2016 och trion Kristina, 37, Peter, 39, och Kristinas pappa Mats Larsson, 64, har alltså jobbat på i fem år med att bygga upp verksamheten helt från grunden och skaffa butiker att leverera till.

Det har varit tuffare och mer jobb än vad vi trodde och samtidigt mycket som varit tillfredsställande, säger Peter där vi står och pratar i omklädningsrummet intill mejeriet denna mulna januaridag, då vägarna på landsbygden ligger mer eller mindre upplösta av blöta och lera.

Mats Larsson och Maria Eld, som ansvarar för mejeriet och har jobbat på Furumossen i ett år, arbetar bland tankarna.

– Det har varit tuffare och mer jobb än vad vi trodde och samtidigt mycket som varit tillfredsställande, säger Peter där vi står och pratar i omklädningsrummet intill mejeriet denna mulna januaridag, då vägarna på landsbygden ligger mer eller mindre upplösta av blöta och lera.

Mats Larsson och Maria Eld, som ansvarar för mejeriet och har jobbat på Furumossen i ett år, arbetar bland tankarna.
Foto: Stefan Sandström

För dagen görs inne i mejeriet bland annat filmjölk, som noga passas av Maria Eld, 30, som ser till att temperatur och tid är den rätta för att filen ska bli så bra som möjligt. Maria har jobbat på Furumossen ett år och är mejeriansvarig.

– Jag har jobbat som djurskötare med kor och även på andra mejerier, jag tycker det är jättekul och intressant med mejeriproduktion och så är vi ett så bra gäng här, säger Maria om sin arbetsplats.

Vi måste sälja mer och öka lönsamheten så att vi kan utveckla våra produkter ytterligare, det är prioriterat för oss inför det nya året, säger hon.

VD för verksamheten är Kristina Larsson. Hon är glad och tacksam för det goda mottagandet och det stora lokala genomslaget för mejeriets produkter under de gångna fem åren. Samtidigt måste det nu till större volymer för att verksamheten ska kunna utvecklas vidare.

– Vi måste sälja mer och öka lönsamheten så att vi kan utveckla våra produkter ytterligare, det är prioriterat för oss inför det nya året, säger hon.

Kristinas pappa Mats Larsson, som själv driver trädgårdsodlingen ”Bönan och Bäret” vid Röinge, inte långt från Furumossen, påpekar att marginalerna för mjölk är små.

– Samtidigt ökar alla priser för producenterna starkt, både på kraftfoder, diesel och elektricitet, konstaterar han.

Och hur öka volymerna? Jo, genom hitta stora nya kunder att sälja till som exempelvis kommuner som skulle kunna svälja många liter av Furumossens lokala mjölk.

– Vi säljer redan till Simrishamn, Tomelilla och Ystads kommuner men till Hässleholms kommun har vi inte nått fram, det är tråkigt att de inte tar chansen. Vi jobbar själva hela tiden för det lokala och med lokala aktörer, konstaterar Kristina.

Kristina Larsson är VD för företaget och satsar på att öka försäljningen för att kunna vidareutveckla mejeriet.
Foto: Stefan Sandström

Maken Peter (de gifte sig på gården i en halmkyrka i juli 2019) fyller på:

– Hässleholms kommun och andra närliggande kommuner är välkomna att höra av sig, säger han leende.

Men på Furumossen handlar det om mer än mjölk och de 230 mjölkkorna.

Gårdsföretaget har nämligen utökat köttproduktionen för att ha ytterligare ekonomiska ben att stå på.

– Vi har 400 tjurar som vi föder upp, säger Kristina.

Gårdens verksamhet är en familjeangelägenhet och intresset för lantbruk sipprar vidare ner i släktleden. Kristina och Peter har fyra barn Wiking 16, Hilda 13, Lois, sex och Ilma fyra.

För att nå Furumossen måste du svänga av mot Sirbirien. Boden med mjölkautomaten har sina trogna kunder.
Foto: Stefan Sandström

– Wiking undrar om det finns sommarjobb för honom på gården och han vill gå på Önnestadstymnasiet och läsa lantbruk. Nu har vi tre generationer här och det är jätteroligt, tycker Kristina.

Vad är det som gäller för Furumossen under 2022?

– Satsa vidare! Fokusera på driften, få allt i rullning och vidareutveckla verksamheten, sammanfattar Kristina.

FAKTA

Furumossens gård ligger i Sibirien utanför Hässleholm. Kristina Niklasson och Peter Svensson driver där jordbruk och mejeri sedan 2016.

De har utvecklat en svag-, en lagom- och en starkmjölk.

De har också grädde, naturell yoghurt och fil.

I deras mjölkbod kan man köpa mjölk i ”lösvikt”. Antingen i egen flaska eller så köper man en glasflaska.

De har 230 mjölkkor.

Varje ko ger 34 kilo mjölk per dygn.

De mjölkas med robotar.

Inrikes

200 drönarrapporter – de flesta avfärdade

De allra flesta av den senaste tidens drönarobservationer har redan kunnat avfärdas, enligt Polismyndigheten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Mellan den 15 och 23 januari rapporterades cirka 200 iakttagelser om drönare in till polisen. Huvuddelen är redan avfärdade och enligt polisen finns än så länge inga bevis för att främmande makt legat bakom drönarflygningarna i Sverige, skriver DN.

– Av de cirka 200 rapporter vi har utrett har vi inte kunnat se det, säger kommenderingschefen kring drönarutredningarna, Per Engström, till tidningen.

Huvuddelen av rapporterna har kunnat avfärdas då det rört sig om legala flygningar eller att det varit något annat man sett, som telemaster eller trafikflyg som ska landa.

Ett trettiotal rapporter utreds vidare av den öppna polisen medan ett antal andra, som observationerna vid svenska kärnkraftverk, har gått vidare till Säkerhetspolisen (Säpo) för utredning.

– Det vi hanterar är säkerhetsskyddsobjekt som har särskild funktion för vår infrastruktur och därför rör landets säkerhet. I en del fall energiförsörjningen, säger vice chefsåklagare Hans Ihrman, som leder utredningarna vid Säpo.

I nuläget finns ingen som kan misstänkas för gärningarna, enligt Hans Ihrman.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Kungörelser

Kungörelser
Kungörelser

Utrikes

Släkt-dna löste över fyrtio år gamla mord

Med hjälp av en databas för släktforskning har fyra över fyrtio år gamla mordfall kunnat lösas i USA. Arkivbild.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Utrikes
Utrikes

Med hjälp av släktforsknings-dna har polisen lyckats lösa fyra över fyrtio år gamla mordfall i Colorado i USA. Den utpekade mördaren tog sitt eget liv 1981. Hans grav har öppnats och hans dna-profil matchar spår från brottsplatserna, rapporterar CNN.

Tre kvinnor och en tonårsflicka hittades knivmördade i Denver mellan 1978 och 1981. Morden utreddes separat men har på senare år kunnat kopplas samman med hjälp av genetiskt material från brottsplatserna.

Via en dna-träff i en databas för släktforskning kunde utredarna till sist identifiera den misstänkte mördaren, Joe Erwin. Han begick självmord sedan han gripits misstänkt för att ha skjutit ihjäl en polis 1981.

Paul Pazen, polischef i Denver, säger vid en presskonferens att han hoppas att vetskapen om vem som var mördaren ska skänka sinnesro till de efterlevande.

Kultur och nöje

Kändisar visar upp sina hem för tv-tittarna

Gästgivaren, professorn, vinkännaren och matprofilen Carl Jan Granqvist är en av flera svenska kändisar som i 'Här bor jag' visar upp sitt hem för tv-tittarna. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Hur ser det ut hemma hos några av Sveriges mest älskade kändisar? I det nya programmet "Här bor jag" ska tv-tittarna para ihop rätt hem med rätt berömdhet.

I gissningsprogrammet "Här bor jag" visar notabiliteter upp sina hem för allmänheten. Varje avsnitt börjar med att ett tv-team går husesyn hemma hos en hemlig huvudperson. Sedan är det upp till tittarna att gissa rätt innan personen ifråga avslöjas.

Tittarna kommer att få besöka sjangdobla herrgårdsmiljöer, högst ordinära villaområden och luxuösa lägenheter på några av Stockholms mest eftertraktade adresser. Berömdheterna som bjuder in är bland andra Anis Don Demina, Sanna Lundell, Magdalena Graaf, Victoria Silvstedt, Rickard Olsson och Carl Jan Granqvist.

"Här bor jag" har premiär den 22 februari på DiscoveryPlus och Kanal 5.

Viktor Andersson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL