Skåne/Kristianstad

Arga SD-politiker påminde om valet

Artikel Skåne/Kristianstad SD är missnöjda med att de inte får någon plats i arbetsutskottet och började med att kräva proportionella val.
PREMIUM

SD är missnöjda med att de inte får någon plats i arbetsutskottet och började med att kräva proportionella val. Sedan yrkade de stopp för att de politiska sekreterarna utökas från 22 till 32. – Arbetsutskottet minskas från sju till fem ordinarie platser och behåller sju ersättare. Är det riktat mot SD? undrade partiets nya regionråd Patrik Jönsson.

Regionstyrelsens nyvalda ordförande Henrik Fritzon, som har ett stökigt fögderi att administrera med massor av blindskär framöver, förklarade att arbetsutskottet bara är ett beredande organ till regionstyrelsen och att beslut sällan tas där.– Det är inte gjort för att ställa SD utanför.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

"Mash"-skådespelaren Val Bisoglio död

Kultur och nöje
Kultur och nöje

Val Bisoglio hade en 50 år lång karriär inom film, tv och teater bakom sig när han dog i sitt hem i Kalifornien 95 år gammal, skriver Variety.

Han föddes i New York, som son till italienska immigranter. Val Bisoglio är mest känd för sina tv-roller från 1960-talet och framåt.

Han medverkade i klassiska serier som "Bröderna Cartwright", "Kojak" och "Miami vice".

Bland de mest minnesvärda rollerna märks kocken Sal Pernelli i komediserien "Mash" och restaurangägaren Danny Tovo i krimserien "Quincy ME".

En av hans större filmroller syns i "Saturday night fever", där han spelar John Travoltas pappa.

Hans sista medverkan i en tv-serie var i rollen som den gamle räven Murf Lupo i "The Sopranos" 2002.

Utrikes

Nya bombningar över Tigray

Webbkarta
Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Den etiopiska militären har flygbombat två anläggningar i Tigray, uppger en talesperson för regeringen.
Det är den sjunde och åttonde flygbombningen i den konflikthärjade regionen på en vecka.

Båda attackerna på söndagen riktades mot vad regeringen uppger var två rebellkontrollerade anläggningar, långt ifrån regionhuvudstaden Mekele.

Den första attacken kom i Tigrays västra delar. Målet var en plats som "fungerar som en utpost för träning och militär ledning för terrorgruppen TPLF", meddelar talespersonen Selamawit Kassa.

Hon bekräftar senare även en attack mot en anläggning i staden Adwa i norra Tigray, som enligt uppgifterna ska ha använts för att tillverka "militär utrustning" och falska militäruniformer som används av Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

Det finns inledningsvis ingen information om offer vid de två attackerna.

TPLF har inte omedelbart kommenterat söndagens attacker, men har fördömt de tidigare angreppen och sagt att de visar på att regeringen inte bryr sig om civilas liv.

Striderna mellan TPLF och landets centralstyre har pågått sedan i november i fjol. TPLF, som var ledande när regionen hade ett stort mått av självstyre, hade då meddelat att den inte längre erkände regeringens legitimitet.

Etiopien har anklagats av bland annat FN för att medvetet blockera förnödenheter från att nå regionen, som hotats av en omfattande svältkatastrof till följd av konflikten.

Sport

Ko världsetta igen efter segern

Ko Jin-Young med segertrofén i Busan.
Foto: Lee Jin-man/AP/TT
Sport
Sport

Segern i LPGA-tävlingen i hemlandet Sydkorea tog Ko Jin-Young tillbaka upp till förstaplatsen på världsrankningen i golf.

Ko var världsetta i 100 veckor i följd tills amerikanskan Nelly Korda vann PGA-mästerskapen i somras och tog över på golftronen.

– Jag tänker inte på rankningen, för om formen är bra under en tid kan man klättra på rankningen. Jag hoppades att jag skulle ha en chans (att återta förstaplatsen) i år, säger Ko.

Ko vann i Busan efter särspel mot landsmaninnan Lim Hee-Jeong.

Ingela Ahlberg/TT

Inrikes

Unikt sälbesök i Mörrumsån – "inte bra"

Sälbesöket långt upp i Mörrumsån riskerar att störa laxen. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

En säl har i helgen siktats högt upp i Mörrumsån i Blekinge, rapporterar P4 Blekinge. Enligt expertisen är det unikt att en säl tar sig ända upp till Laxens hus i Mörrum.

– Spontant är känslorna negativa. Det är inte bra att det är säl uppe och stör när leken sätter igång, säger Tony Forsberg, chef för Mörrums kronolaxfiske, till radion.

Flera personer säger sig ha sett sälen.

– Det är en modig säl som har insett att "här finns det massor av mat", säger fiskechefen till P4 Blekinge.

Under måndagen ska den uppkomna situationen analyseras så att åtgärder kan sättas in. Tony Forsberg oroas.

– Om en hittar, kan fler hitta.

Utrikes

Motvind inför COP26: Dyrt och dålig stämning

'Sista chansen att rädda världen', står det på det här plakatet från en klimatdemonstration i London för en månad sedan. Storbritannien står värd för COP26, som börjar om en vecka.
Foto: David Cliff/AP/TT
Utrikes
Utrikes Världsledare stannar hemma. Hotellbristen har förvandlat kryssningsfartyg till boenden. Storbritannien brottas med ökande smittspridning av covid-19.
Motgångarna är många när Skottland räknar ner till det viktigaste globala klimatmötet på länge.

Glasgow är en stad i förvandling. Om en vecka strömmar världsledare, aktivister och diplomater till staden för det två veckor långa klimatmöte som har beskrivits som "den sista bästa chansen" att få fart på utsläppsminskningar, investeringar i förnybar energi och stöd till utvecklingsländer så att de kan överge fossila bränslen i tid för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader.

Febrila förberedelser pågår för att få allt på plats. Glasgowborna vet inte riktigt vad de ska vänta sig när den politiska eliten tar över staden, men kaféer har tagit in extra personal och det går inte längre att boka bord på topprestauranger. Stora vägar har redan börjat spärras av och kommer att förbli stängda till den 15 november.

Ont om boende

Många passar på att tjäna en extra slant. Omkring 25 000 personer väntas resa till mötet i Glasgow – som bara har 11 000 hotellrum. Bristen på boende är ett faktum, i synnerhet som många delegationer är omfattande, till exempel sägs över tusen personer komma med USA:s president Joe Biden och hans regeringsrepresentanter.

Andra delegationer uppges ha fått boka boende så långt som 16 mil bort från konferensanläggningen och på Airbnb hyrs rum ut för 12 000 kronor natten eller mer. Den brittiska regeringen har hyrt två kryssningsfartyg för att inhysa personer som ska jobba med evenemanget.

Prisläget är en av flera omständigheter som bidrar till att skruva ner förväntningarna inför COP26.

Representanter för utvecklingsländer, varav många från de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, har varnat för att det är ovanligt svårt att ta sig till årets konferens på grund av reserestriktioner kopplade till pandemin i kombination med skyhöga priser i Glasgow.

Sju av tjugo små önationer och territorier i Stilla havet har tidigare uppgett att de inte kommer att skicka någon från regeringen utan nöjer sig med en representant på lägre nivå. Kravet på upp till en månad i karantän får många att stanna hemma.

Kritik mot prisbild

Kritiker menar att Storbritannien har misslyckats med att hålla kostnaderna nere. Några delegationer har uttryckt oro över att de inte kommer att kunna lyfta sina intressen på samma sätt som de hade kunnat om de skickat fler representanter.

Brist på arbetskraft och materiel kopplat till pandemin och brexit har också lett till att det är dyrare än vanligt att arrangera evenemang på COP-området. En organisation har för The Financial Times berättat att kostnaden för att bygga och driva dess paviljong uppgår till nästan 500 000 pund (5,8 miljoner kronor).

Men det är inte bara ledare från mindre länder som uteblir. Att vare sig Kinas president Xi Jinping, Rysslands dito Vladimir Putin eller Brasiliens Jair Bolsonaro tycks dyka upp var kanske föga förvånande – men bidrar ändå till en känsla av att den internationella entusiasm som många hade hoppats på inte riktigt har infunnit sig.

Ett annat orosmoln är pandemins utveckling sedan en fjärde våg av covid-19 kopplat greppet om Storbritannien. För ovaccinerade delegater är det förstås dåliga nyheter eftersom risken ökar för ett virusutbrott i samband med mötet.

Ett så pass stort evenemang med så många människor i rörelse kommer att innebära att virusfallen ökar, konstaterar Devi Sridhar, professor i global hälsa vid University of Edinburgh, på Twitter. Hon efterlyser ökade restriktioner – vilket skulle kunna få stora inverkningar på logistiken kring mötet.

Många knutar

Bortom praktiska detaljer finns större knutar som riskerar att påverka förhandlingarna. Den ojämlika fördelningen av vaccin har lett till att förtroendet mellan rika och fattiga länder har fått sig en törn. De geopolitiska spänningarna mellan västländer och utsläppsjättar som Ryssland och Kina är höga. Dessutom finns oro för att energikrisen ska bromsa viljan att förpassa fossila bränslen som kol till historien.

Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att COP26-chefen Alok Sharma tror att det kommer att bli mycket svårare att nå framgång i Glasgow än vad det var i Paris 2015 – då ett banbrytande globalt klimatavtal såg dagens ljus.

– Det de gjorde i Paris var lysande. Men många av detaljerna när det gäller regler lämnades för framtiden, säger han till The Guardian.

– Det är som om vi har kommit till slutet av tentan med de svåraste frågorna kvar och tiden börjar rinna ut. Det här är definitivt svårare än Paris, på många nivåer.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: FN:s klimattoppmöte

FN:s klimattoppmöte COP26 kommer att hållas i Glasgow i Skottland den 31 oktober till den 12 november. Det skulle egentligen ha hållits i november förra året men sköts upp på grund av pandemin.

På mötet ska länderna bland annat förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras i praktiken. Vissa frågor i den så kallade regelboken är fortfarande olösta. Dessutom kommer fokus att vara på hur ambitionerna kan höjas i klimatpolitiken.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Sport

Världsrekord och svenskt rekord i halvmara

Letesenbet Gidey i OS i augusti där hon tog brons på 10 000 meter.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Sport
Sport

Etiopiskan Letesenbet Gidey har redan världsrekorden på 5 000 och 10 000 meter.

Nu har 23-åringen även rekordet på halvmaraton. Med tiden 1.02.52 slog hon Ruth Chepngetichs världsrekord med över en minut.

Loppet i Valencia var Gideys allra första halvmara. Det var också i Valencia som hon satte sitt stadionrekord på 5 000 meter för ett år sedan.

Gidey tog brons på 10 000 meter i OS i Tokyo. Hon tog även silver på distansen på VM 2019.

Vid halvmaraloppet i Valencia blev det även svenskt rekord genom Sarah Lahti. Hon putsade sitt svenska rekord från i fjol med 1.34 minuter med tiden 1.08.19. Lahti kom fyra i loppet.

Ingela Ahlberg/TT

Inrikes

"Enorm frustration och känsla av vi och dem"

Polis på plats efter en skottlossning i september i Tensta i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Mordet på rapparen Einár benämns som en väckarklocka, men i områden som Järva i Stockholm behövs ingen klocka. Där har nio personer skjutits ihjäl bara i år.
– De upplever att när deras barn dör tas det inte på lika stort allvar, säger journalisten Diamant Salihu.

19-årige Nils Grönberg, mer känd som rapparen Einár, sköts i torsdags ihjäl på en innergård i Hammarby sjöstad i Stockholm, ett mord som väckt avsky och förskräckelse. Statsministern har krävts på svar, riksdagspartierna har uttalat sig med krav på nya åtgärder mot gängvåldet och sociala medier har fyllts av en allmän uppslutning mot dödsskjutningarna.

Men minst 40 dödsskjutningar bara i år hade ägt rum i Sverige före mordet på Einár. Nio av dem har skett i Järvaområdet i nordvästra Stockholm, ett område med omkring 90 000 människor.

För boenden i de områdena kan uppmärksamheten efter mordet, hur välriktad den än är, ytterligare spä på känslan av ett "vi och dem", tror SVT-journalisten Diamant Salihu, som bevakat konflikten i Järva på nära håll.

– Det blir så tydligt för dem när det här händer, hur människor som aldrig uttalat sig, plötsligt börjar göra det när det kommer nära dem, säger han.

Rop på hjälp

I fallet med Einár förstärks uppmärksamheten naturligtvis av att han var en känd person som många kan relatera till, säger Salihu, men kontrasten för människor blir ändå plågsamt tydlig.

– De här människorna tycker att de har ropat på hjälp från samhället eftersom de inte själva tycker att de kan göra något åt det här extrema våldet. De tycker inte att myndigheterna lyssnar på dem. Polisen säger att man utökar sina resurser, men det ser man inte resultaten av, eftersom morden bara fortsätter och fortsätter.

I den nyutkomna SVT-dokumentären "Våra barn dör" som Salihu arbetat med framkommer att endast en av de 17 dödsskjutningar som ägt rum i Järva sedan 2018 har lett till en fällande dom.

– Så det finns en enorm stor frustration, och en känsla av "vi och dem", bland boenden och föräldrar jag pratar med. De upplever att när deras barn dör tas det inte på lika stort allvar. Att deras liv inte är lika mycket värda.

Medierapportering

Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset, känner igen bilden.

– Det är ganska desperata rop på hjälp och åtgärder: "Vad ska det krävas för att mitt barn inte ska bli sett som bara en siffra i statistiken?", säger hon.

Ett problem är mediernas gestaltning, där rapporteringen ofta ger sken av att de brotten sker "där borta".

– Men det är våra barn som skjuts. Våra barn, inte andras barn, säger hon.

Även Diamant Salihu ser att ett enormt ansvar ligger hos medierna.

– Till att börja med tycker jag att vi behöver vara mer konsekvent närvarande för att lyfta de röster som finns där, säger han.

– Jag tycker vi under många år har varit bekväma och vänt oss till talespersoner som får tala för ett helt område, bara för att det är lätt och går snabbt. Vi borde i stället vara ute och hitta de här personerna, de här mammorna till exempel, som har så himla mycket att säga.

Ögonöppnare

Han tror dock att mordet på Einar kan fungera som en ögonöppnare för många utanför områdena, och att det kan leda till en diskussion om de här frågorna som fortsatt saknas.

– Nu tvingas fler ha ett samtal med sina barn, eftersom deras favoritartist har blivit mördad.

Camila Salazar Atías på Fryshuset befarar att rapporteringen kan leda till att bilden som personer boende i förorterna har av att man ses som mindre värd känns bekräftad, men hon hoppas även att det kan öka förståelsen hos människor.

– Att man förstår att det här är ett problem för alla, inte bara för vissa. Det är ett samhällsproblem som vi behöver gå ihop tillsammans för att få stopp på.

Marc Skogelin/TT

Diamant Salihu är journalist på SVT. Arkivbild.
Diamant Salihu är journalist på SVT. Arkivbild.
Foto: Nils-Petter Nilsson/TT
Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset. Arkivbild.
Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Järvaområdet

Det som i i dag kallas Järvaområdet består av stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, i nordvästra Stockholm. Omkring 90 000 personer bor i området.

Mellan 1907 och 1970 var Järvafältet ett militärt övningsområde, men på 1960-talet slutade militären att öva på Järvafältet. Efter det beslutade Stockholms stad att man skulle uppföra hus där i stället.

Källa: Stockholmskällan

Sport

Coronaoro ställer in maratonlopp i Kina

Det blir inget maratonlopp i Wuhan i Kina på grund av oro för coronasmitta. Arkivbild.
Foto: Wong Maye-E/AP/TT
Sport
Sport

Med bara någon dags varsel ställdes dagens maratonlopp i Wuhan i Kina in. Detta på grund av att antalet smittade med coronaviruset i landet ökar.

26 000 löpare skulle ha deltagit i loppet. Även nästa veckas maratonlopp i Peking är i farozonen.

Kina försöker hålla nere pandemismittan genom masstestande och lokala nedstängningar.

Det är nu bara drygt 100 dagar kvar till OS i Peking och den kinesiska arrangören sade tidigare i oktober att man känner stor press på grund av covid-19. Vinterspelen kan bli det mest restriktiva evenemanget sedan pandemins utbrott, utan utländska besökare och krav på vaccinering för alla som ska in i "OS-bubblan".

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL