Opinion

Vem representerar Sverige

Artikel Opinion I veckan presenterades årets sommarvärdar.
PREMIUM

I veckan presenterades årets sommarvärdar. Programchefen för Sommar i P1 betonade att det rörde sig om en ”spännande och spridd skara” sommarvärdar. Men en av värdarna, Karin ”Kakan” Hermansson, var av en annan uppfattning. ”Var är alla rasifierade? Det gör mig fruktansvärt förbannad över att se hur många vita vi är som sitter här. Vi representerar inte Sverige.”, kritiserade Hermansson.

Reaktionen är symptomatisk för nivån på den svenska debatten överlag. Vid en okulär besiktning av sommarvärdarna är de med utländska rötter knappast underrepresenterade relativt befolkningen. Men det riktigt anmärkningsvärda är att representationen kopplas till hudfärg, trots att hudfärgen inte ska spela någon roll.

En annan fråga är vem som representerar Sverige? Är det Kakan själv, eller jag, eller den arbetslöse glesbygdskillen eller fackpampen i Stockholm? Förmodligen ingen, och alla, på samma gång. Det är därför som representationstanken tenderar att slå så fel i praktiken, bortom förenklade strukturella förklaringsmodeller som utgår från ett illusoriskt nollsummespel.

Alla människor är summan av sina olika identiteter och sina tankar. Om man är predestinerad att tycka och tänka på ett visst sätt beroende på var man är född, kan man då någonsin förändras? Är alla så kallade rasifierade representanter för varandra? Kan en icke “rasifierad” som sympatiserar med rasifieringtanken vara en bra representant för de “rasifierade” och kan en som är “rasifierad” på pappret, men som tar avstånd från rasifieringsdiskursen, representera andra “rasifierade”?

Jag vet inte, trots oändliga samtal med förespråkare av dessa idéer. Godtyckligheten inom rörelsen är stor, ena dagen har rasifiering med hudfärg att göra, nästa handlar det om maktordningar som är relativa subjektens inbördes rangordning.

En sak är dock säker, det som för några månader, kanske ett år sedan, framstod som ett marginaliserat tankemönster har under denna vår fått alltmer utrymme. Förhoppningsvis stannar det vid ett modeord, men risken är stor att politikerna i jakten på enkla symboler hakar på en världsbild som grundar sig på en djupt problematisk människosyn. Dessutom kan man undra hur lyckad integration ska skapas i ett land där representation bygger på att peka ut den avvikande.

För mig står det alltmer klart att debatten endast cementerar uppdelningen mellan människor samt att represenationshetsen spiller över på alla de som försöker vara individer först och sin etniska härkomst sist. I en meritokrati premieras den som är bäst lämpad, oavsett social bakgrund eller etnisk härkomst. Dessvärre tyder den senaste tidens rasifieringsdiskussion på att en ny aristokrati är i vardande. Det gynnar varken svart eller vit som kämpar för rätten att bli bedömd utifrån sin individuella särart.

Inrikes

Skon som kan minska ditt ekologiska fotavtryck

De första skorna av 3D-printad återvunnen textil är sandaler, men det finns planer på fler modeller.
Foto: Filippa Bohlin/TT
Inrikes
Inrikes Skoindustrin är en klimatbov som smugit lite under radarn. Men ett svenskt projekt har tagit fram en sko som kan vara ett steg på väg mot en mer hållbar skoproduktion – en 3D printad sko av återvunnen textil.

– Vi pratar mycket om bostaden, bilen och biffen. Men gemene man är nog inte så medveten om vilket klimatavtryck skorna gör, säger Frida Jonson, PR- och kommunikationsansvarig på Wargön Innovation, som stöttat projektet.

I Sverige importeras runt 40 miljoner par skor varje år och skoindustrin står för 1,6 procent av världens koldioxidutsläpp.

Dessutom har skor en rad beståndsdelar, ofta upp till 30 olika, som gör dem svåra att återvinna.

Fler modeller

Den första skon som nu tillverkats är en sandal, men Chris Margretts från The Sole Theory, som tagit fram skorna, har redan planer på fler modeller som sneakers och gummistövlar.

– Vi kommer att kunna printa sneakers i ett stycke, och då behövs det till exempel inget miljöfarligt lim.

Provpersonerna har varit positiva, men skulle gärna ha en sko som var lite bekvämare och flexiblare.

– Vi har lite jobb att göra med komforten, materialet och utskrifterna.

Blandat material

För det mesta när man återvänder textil brukar det handla om rena material, som ren bomull, men materialet i skorna är en blandning av bomull och polyester.

– Det skulle ha varit lättare att bara använda bomull, men vi ville använda blandmaterial för att göra större skillnad, berättar Chris Margretts.

Han beskriver materialet som en tråd som går in i 3D-skrivaren. En plan för framtiden är att man ska kunna använda rivna textilfibrer direkt i maskinen som sedan omvandlar det till printmaterial.

– Målet är att maskinerna finns i affärer, där man kan klippa sönder inlämnade kläder, lägga dem i maskinen och göra skor på stället – printade enligt kundens önskemål och deras fotform.

Boel Holm/TT

Sport

Barty första hemmavinnaren på 44 år

Ashleigh Barty under finalen i Australian Open.
Foto: Hamish Blair/AP/TT
Sport
Sport Efter att Chris O'Neil vann Australian Open 1978 tog det 44 år för en australiska att vinna hemmaturneringen i tennis.
Detta genom Ashleigh Barty.
– Det är en dröm som blir sann, jag är så stolt över att vara en "aussie", säger Barty.

Barty vann finalen över amerikanskan Danielle Collins med 2–0 i set, 6–3, 7–6 (7–2).

Det var den tredje grand slam-titeln för Barty som 2019 vann Franska mästerskapen och i fjol vann Wimbledon. Hon har därmed vunnit grand slam-turneringar på alla tre underlag – hardcourt, grus och gräs.

Barty vann någorlunda enkelt det första setet med 6–3. Det andra blev en rysare. Collins gick fram till 5–1, men sedan vann Barty fyra game i följd utan att bjuda Collins på en endaste matchboll. Matchen avgjordes till slut i tiebreak, där australiskans segersiffror skrevs till 7–2.

Den 27:e-seedade Collins spelade sin allra första grand slam-final.

Den trefaldiga vinnaren av Australian Open, australiskan Evonne Goolagong, delade ut priserna till finalisterna. I sitt segertal hyllade Barty hemmapubliken:

– Ni gjorde mig lugn men tvingade mig också att spela min bästa tennis. Mot en gigant som Danielle behövdes det verkligen, säger Barty.

– Det här är en dröm som blivit sann, jag är så stolt över att vara en "aussie".

Ingela Ahlberg/TT

Utrikes

Stort beslag av narkotika i Laos

Polisen beslagtog över 30 miljoner metamfetaminpiller vid ett tillslag i Laos. Bilden är från ett annat tillfälle.
Foto: Jeff Roberson/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen i Laos beslagtog i veckan 36 miljoner metamfetaminpiller i staden Huay Xai – det nästa största beslaget i landet någonsin, uppger FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC.

Beslaget gjordes i Bokeoprovinsen i den så kallade Gyllene Triangeln – ett område mellan Laos, Thailand och Myanmar som är ökänt för narkotikasmuggling.

Enligt UNODC:s representant i regionen, Jeremy Douglas, greps fyra personer i samband med tillslaget. Förutom tabletter fann myndigheterna även 590 kilo kristalliserat metamfetamin, också kallat crystal meth.

I oktober förra året gjordes det största beslaget av narkotika någonsin i Asien i just Laos. Polisen fann då bland annat 55 miljoner metamfetaminpiller i lasten på en ölbil.

Inrikes

Trots kritiken – går vidare med särskilt hedersbrott

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Foto: Jonas Ekstromer/TT
Inrikes
Inrikes Trots Lagrådets kritik går regeringen vidare med en ny lag mot hedersförtryck.
– Vi har hittat en väg framåt, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Regeringen vill göra hedersförtryck som ett särskilt brott, men Lagrådet avstyrkte i veckan förslaget i ett yttrande.

Lagen innebär att den som begår upprepade brottsliga gärningar mot en person för att återupprätta eller bevara en persons eller släkts heder ska dömas för hedersförtryck till minst ett års fängelse.

Lagrådet ansåg dock bland annat att ett års fängelse skulle bli orimligt för till exempel ett antal ofredande eller några fall av ringa skadegörelse vars straffvärde i normala fall inte når upp till mycket mer än 14 dagars fängelse.

Justitieminister Morgan Johansson tror dock att problemet kan lösas genom att i lagtexten lägga till att det också ska krävas att de brottsliga handlingarna ska vara ägnade att "allvarligt skada självkänslan" hos offret.

– Om vi kan justera det, så är min bedömning att vi kommer att kunna lägga förslaget, säger han.

Johansson tycker inte att det är något konstigt med Lagrådets kritik.

– Det här är inte ovanligt alls. När stora reformer ska drivas fram finns ganska stora födslovåndor. Vi hade det när det gäller sexköpslagen, samtyckeslagen och kvinnofridsbrottet och nu har vi det när det gäller hedersbrottet, säger han.

– Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa ut också de här juridiska frågorna.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Experter: Vi är nära flockimmunitet

Omikronvarianten av coronaviruset sprids som en löpeld och snart finns troligen inte särskilt många personer kvar att smitta. Bilden är en illustration.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes Omikron fullkomligen skenar fram över landet. Inom kort har troligen så många varit sjuka att vi närmar oss flockimmunitet, bedömer två experter. Kanske är vi där om bara ett par veckor.

Smittspridningen av coronaviruset går snabbare än någonsin och Folkhälsomyndigheten räknar nu med runt en halv miljon smittade i veckan. Det aktualiserar frågan om och när Sverige kan uppnå flockimmunitet – det indirekta skydd mot smitta som uppstår när en stor andel av befolkningen utvecklat immunitet mot sjukdomen. Kort sagt när viruset inte har så många kvar som det kan smitta.

I Danmark räknar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet når flockimmunitet mot coronaviruset inom de närmsta veckorna. När kan vi vara där i Sverige – och vad kan vi vänta oss av smittspridningen närmsta tiden?

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten inträffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.

– Vi vet att när smittkurvan börjar vända neråt så beror det på att flockimmunitet börjat inträda, eftersom vi inte har några tuffare restriktioner eller nedstängningar som kan vara orsaken.

Någon vecka

Exakt när det inträffar kan ingen säga med säkerhet, poängterar Tom Britton, men hans ”bästa gissning” är att det sker om en till två veckor.

– Om spridningen fortsätter i den här takten kan jag inte se annat än att kurvan vänder neråt inom två till tre veckor. Det är vad jag ser genom överslagsberäkningar. Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton.

Även Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen är maximalt två veckor bort – och att Sverige då har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.

– Jag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till två veckor på grund av att vi uppnått befolkningsimmunitet. Kurvan har gått fort uppåt nu ett antal dagar och jämför man med andra länder där spridningen av omikron tog fart tidigare så borde det vända neråt i Sverige om en vecka ungefär, säger Joakim Dillner.

Väntas dala snabbt

Han förutspår att smittspridningen därefter dalar ganska snabbt och är nere på en relativt låg nivå om ungefär en månad, och att spridningen då har gått över i en så kallad endemisk fas, vilket innebär att den stabiliserats.

– Om smittspridningen går ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara där om någon månad eftersom smittspridningen kom lös på allvar runt nyår.

Enligt Joakim Dillner uppstår flockimmuniteten framför allt på grund av att många haft smittan och fått en naturlig immunitet, snarare än på vaccinerna som inte ger tillräckligt skydd om smitta med omikron även om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom.

"En kamp vi inte kan vinna"

Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och används inte i Folkhälsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning är att en immunitet i befolkningen – i bemärkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka neråt – inträffar inom ”någon eller några veckor”, uppger Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten.

Det är också den bilden som gjorde att Folkhälsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett händer.

Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha någon större påverkan på hur snabbt smittan minskar i samhället.

– Restriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft någon betydande effekt på smittspridningen – hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gå så fort. Jag tror vi måste inse att få stopp på omikron-epidemin är en kamp vi inte kan vinna.

Höga mörkertal

Men frågan är hur pass säkra bedömningar det går att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstänks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. Därmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.

Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med råge – och kanske är runt 50 procent fler än de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran är högst osäker.

– Det är mycket svårare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll på hur många som smittas nu. Och det går snabbt nu, sedan nyår har mellan 600 000 och 700 000 fall inrapporterats vilket troligen innebär att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyår. Inom tre veckor, när jag tror att kurvan börjat vända, kan fyra till sex miljoner människor ha smittats sedan nyår om det har fortsatt öka fram tills dess, säger Tom Britton.

Bättre att smittas nu?

Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fått sin tredje dos är bättre att smittas nu än senare, medan man har en bättre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget är Joakim Dillner tveksam till.

– Man kan ju inte förespråka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det säkraste för ens hälsa är ändå att undvika infektionen genom smittskyddsåtgärder och vaccination.

Företrädare för bland annat WHO säger att vi skönjer slutet av pandemin när omikron dragit fram över världen. Tom Britton delar den bilden.

– Så länge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av länderna åtminstone i Europa har släppt på restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom, men det är en gissning. Däremot kan det se annorlunda ut för länder i andra delar av världen där vaccinationsgraden är lägre.

Hanna Odelfors/TT

Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
Foto: Ulf Sirborn

FAKTA

Fakta: Detta krävs för flockimmunitet mot omikron

Om det inte funnits någon immunitet alls i befolkningen sedan tidigare har Tom Brittons uppskattning varit att flockimmunitet uppstår när runt 80 procent av befolkningen varit smittade.

Men nu eftersom många varit infekterade med deltavarianten under det senaste halvåret och har en viss immunitet, kombinerat med att många är vaccinerade, beräknar Tom Britton att det räcker med att 50–60 procent av befolkningen varit smittad med omikron för flockimmuniteten ska träda in.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Kultur och nöje

Kvinnliga filmskapare långsammare än manliga

Svenska Filminstitutets jämställdhetsrapport '406 dagar – en tidsfråga' visar att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att färdigställa spelfilmer. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur lång tid tar det att göra en långfilm i Sverige? Det beror på om upphovspersonerna är män eller kvinnor. Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport visar att kvinnor behöver mer tid.

Årets jämställdhetsrapport från Svenska Filminstitutet fokuserar på hur lång tid det tar för män respektive kvinnor att bli färdiga med en film. Rapporten "406 dagar – en tidsfråga" visar att det finns stora skillnader vad gäller tidsåtgången, vilket i sin tur också påverkar vilka filmer som blir till och får premiär under ett år.

Det tar längre tid för kvinnliga filmskapare att göra en spelfilm än vad det tar för manliga. Skillnaden är stor beroende på vilket kön regissören har, men störst är den beroende på vem som ligger bakom filmens manus. För en film med en kvinnlig manusförfattare tar det i snitt 1 151 dagar innan filmen blir färdig, vilket är 406 dagar mer än vad det tar att färdigställa en film med en man som manusförfattare.

Får högre stöd

När det gäller spelfilm är den stora tidstjuven utvecklingsfasen, skriver man i rapporten. Kvinnliga filmskapare beviljas i regel högre och fler utvecklingsstöd per filmprojekt, men de har sedan större svårigheter än män med att säkra den viktiga externa finansieringen som krävs för komma vidare till produktion.

Men när det gäller dokumentärfilm är det i stället männen som är sölkorvar. Här ligger tidsskillnaden främst i produktionsfasen. Rapporten pekar på ett samband mellan hur lång tid en dokumentärfilm tar att producera och dess totala budget. Skillnaden, kan man läsa, skulle kunna förklaras av att mäns dokumentärprojekt i högre grad är större och kräver både mer tid och pengar.

Inget samband

Blir en film bättre ju mer tid man lägger på att jobba med den? Nej, rapporten kan inte visa på något klart samband mellan kvalitet och hur lång tid det tar att göra en film.

Även på andra håll är jämställdheten skev i filmbranschen. Rapporten visar förvisso att andelen kvinnor som söker stöd för nya filmprojekt har ökat något de senaste åren, men det är fortfarande fler manliga filmskapare som söker projektstöd.

FAKTA

Fakta: "406 dagar – en tidsfråga"

Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport är en kontinuerlig fördjupning inom film och jämställdhet.

I årets rapport "406 dagar – en tidsfråga" tittar man närmare på tidsaspekten. Det är första gången som den sätt under lupp i rapporten.

I genomsnitt tar det 1 243 dagar för en spelfilm att bli klar från första utvecklingsstöd till det att filmen har premiär. Det vill säga ungefär tre år och fem månader. Motsvarande tid för en dokumentärfilm är 1 435 dagar.

Det visar sig att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart spelfilmer. Bland annat sitter kvinnliga filmskapare fast längre i de faser av filmskapandet som är extra ekonomiskt utsatta.

Källa: Svenska Filminstitutet

Inrikes

"Vaccinationsbevis fyller mindre funktion"

Socialminister Lena Hallengren (S) intervjuas i Ekots lördagsintervju. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Vaccinationsbevisen som smittskyddsåtgärd har tappat delar av sitt syfte nu när smittan skenar, anser socialminister Lena Hallengren (S).
– De fyller en mindre funktion, kan man väl ändå vara ärliga och säga, än vad vi hade hoppats och trott, säger hon till Sveriges Radio.

Vaccinationspassens syfte är att de ska användas som en smittskyddsåtgärd – att bland annat möjliggöra sammankomster inomhus, som att gå på bio, framför andra restriktioner.

– Det som motiverar att det är kvar, det är ju just vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. Man både behöver veta att de som är samlade där är vaccinerade och att man ska hålla ett avstånd, så kombinationen av det i det läge som är, möjliggör att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan bedrivas, säger Hallengren i Sveriges Radios lördagsintervju.

Många smittade

Den stora smittspridningen som är just nu, över 250 000 smittade på en vecka, verkar slå lika hårt mot vaccinerade, även om vaccinet skyddar mot svår sjukdom och död. Så även vaccinerade bidrar till att föra smittan vidare i hög utsträckning.

Hallengren säger att vaccinationsbevisen måste kombineras med avstånd. Och att det tillsammans bidrar till att bromsa smittspridningen.

I pandemin har myndigheterna oftast påtalat att det gäller att platta till kurvorna för att klara vården. Det är fortfarande ett syfte till varför restriktionerna ligger kvar, åtminstone till 9 februari, enligt Hallengren som pekar på kombinationen av att vården är hårt ansträngd, men också för att se till att samhället fungerar.

"Tråkig bild"

Hon får också i intervjun frågor om, vad oppositionen kallat, mörkning av uppgifter i regeringskansliet som coronakommissionen velat ha ut, och som föranlett KU-anmälningar av både Hallengren och statsminister Magdalena Andersson (S).

Så här säger hon om det:

– Dels tycker jag det är en tråkig bild som tecknas, därför att min uppfattning är att vi har sett till att kommissionen har tillgång till handlingar, även det som är sekretessbelagt, men att det ibland måste säkerhetsprövas, och helt uppenbart har det funnits lite delade meningar. Jag hoppas att det är utrett.

Utrikes

Stormvindar och snösmocka väntar grannarna

Stora Bältbron kan komma att stängas av stormen Malik. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Stormen Malik väntas dra in med full kraft över Danmark på lördagseftermiddagen med konsekvenser för väg- och sjötrafik. I Finland rustas samtidigt inför snöstormen Valtteri.

Danmarks Meteorologiske Institut (DMI) har döpt helgens oväder till Malik, ett namn som även Sverige använder.

På lördagskvällen väntas ovädret ha blåst upp till full storm med orkanstyrka i vindbyarna längs Danmarks norra och nordvästra kuster, rapporterar Ritzau.

Blåsten innebär risk för att bron över Stora Bält stängs, meddelar operatören Sund & Bælt. Många färjeturer har ställts in, bland annat till tyska Rostock och Kristiansand i Norge.

Vindarna väntas pressa upp vattenståndet längs kusterna. Till exempel väntas vattenståndet i Roskildefjorden stiga med upp till 1,90 meter. Vikingamuseet i Roskilde ligger nära fjorden och där har barriärer lagts ut för att skydda vikingaskeppen från eventuella översvämningar.

I Finland varnas för problem när stormen Valtteri drar in med tung blötsnö, piskande vindbyar och mycket dåligt väglag. I sydligaste Finland väntas lokalt upp till 35 centimeter tung blötsnö som kan knäcka grenar och störa både trafik och elförsörjning, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Meteorologiska institutet har varnat för "mycket farligt väglag" under lördagen, en formulering som aldrig tidigare använts, skriver tidningen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL