Nyheter

Alla bjudna utom Åkesson

Artikel Nyheter Det är fjärde året i rad som Åkesson, till skillnad från övriga riksdagspartiers ledare, inte får någon inbjudan.

Det är fjärde året i rad som Åkesson, till skillnad från övriga riksdagspartiers ledare, inte får någon inbjudan.- Man tyckte att den passage i Alfred Nobels testamente om att inte fästa sig vid nationstillhörighet angav en ton som gjorde att det var ett rimligt beslut, förklarar Nobelstiftelsens Annika Pontikis att beslutet från 2010 att inte bjuda SD-ledaren står fast.

Kultur och nöje

Joe Exotic får kortat straff – med ett år

Joseph Maldonado, Joe Exotic, döms till 21 år i fängelse. Arkivbild.
Foto: Sue Ogrocki
Kultur och nöje
Kultur och nöje

En domare har dömt "Tiger King"-stjärnan Joe Exotic till 21 års fängelse – vilket är en reducering av hans tidigare dom med ett år, skriver BBC.

Joe Exotic, som egentligen heter Joseph Maldonado-Passage, dömdes 2020 till 22 års fängelse för anstiftan till mord, efter att ha lejt någon för att ta livet av djurrättsaktivisten och den konkurrerande zooägaren Carole Baskin. Nyligen berättade han att han drabbats av en aggressiv prostatacancer och vädjade om att få straffreducering på grund av sin sjukdom. En appellationsdomstol bestämde förra året att straffet skulle kortas – vilket det alltså gjorde med bara ett år.

Maldonado-Passage, som vidhåller att han är oskyldig, dömdes också för att ha dödat fem tigrar, ha sålt tigerbarn och för att ha förfalskat dokument om vilda djur.

Enligt hans advokat kommer de att överklaga domen och ansöka om en ny rättegång.

Förra året släpptes den andra säsongen av true crime-serien "Tiger King" på Netflix, där både Joe Exotic och Carole Baskin medverkar.

Inrikes

Skon som kan minska ditt ekologiska fotavtryck

De första skorna av 3D-printad återvunnen textil är sandaler, men det finns planer på fler modeller.
Foto: Filippa Bohlin/TT
Inrikes
Inrikes Skoindustrin är en klimatbov som smugit lite under radarn. Men ett svenskt projekt har tagit fram en sko som kan vara ett steg på väg mot en mer hållbar skoproduktion – en 3D printad sko av återvunnen textil.

– Vi pratar mycket om bostaden, bilen och biffen. Men gemene man är nog inte så medveten om vilket klimatavtryck skorna gör, säger Frida Jonson, PR- och kommunikationsansvarig på Wargön Innovation, som stöttat projektet.

I Sverige importeras runt 40 miljoner par skor varje år och skoindustrin står för 1,6 procent av världens koldioxidutsläpp.

Dessutom har skor en rad beståndsdelar, ofta upp till 30 olika, som gör dem svåra att återvinna.

Fler modeller

Den första skon som nu tillverkats är en sandal, men Chris Margretts från The Sole Theory, som tagit fram skorna, har redan planer på fler modeller som sneakers och gummistövlar.

– Vi kommer att kunna printa sneakers i ett stycke, och då behövs det till exempel inget miljöfarligt lim.

Provpersonerna har varit positiva, men skulle gärna ha en sko som var lite bekvämare och flexiblare.

– Vi har lite jobb att göra med komforten, materialet och utskrifterna.

Blandat material

För det mesta när man återvänder textil brukar det handla om rena material, som ren bomull, men materialet i skorna är en blandning av bomull och polyester.

– Det skulle ha varit lättare att bara använda bomull, men vi ville använda blandmaterial för att göra större skillnad, berättar Chris Margretts.

Han beskriver materialet som en tråd som går in i 3D-skrivaren. En plan för framtiden är att man ska kunna använda rivna textilfibrer direkt i maskinen som sedan omvandlar det till printmaterial.

– Målet är att maskinerna finns i affärer, där man kan klippa sönder inlämnade kläder, lägga dem i maskinen och göra skor på stället – printade enligt kundens önskemål och deras fotform.

Boel Holm/TT

Sport

Barty första hemmavinnaren på 44 år

Ashleigh Barty under finalen i Australian Open.
Foto: Hamish Blair/AP/TT
Sport
Sport Efter att Chris O'Neil vann Australian Open 1978 tog det 44 år för en australiska att vinna hemmaturneringen i tennis.
Detta genom Ashleigh Barty.
– Det är en dröm som blir sann, jag är så stolt över att vara en "aussie", säger Barty.

Barty vann finalen över amerikanskan Danielle Collins med 2–0 i set, 6–3, 7–6 (7–2).

Det var den tredje grand slam-titeln för Barty som 2019 vann Franska mästerskapen och i fjol vann Wimbledon. Hon har därmed vunnit grand slam-turneringar på alla tre underlag – hardcourt, grus och gräs.

Barty vann någorlunda enkelt det första setet med 6–3. Det andra blev en rysare. Collins gick fram till 5–1, men sedan vann Barty fyra game i följd utan att bjuda Collins på en endaste matchboll. Matchen avgjordes till slut i tiebreak, där australiskans segersiffror skrevs till 7–2.

Den 27:e-seedade Collins spelade sin allra första grand slam-final.

Den trefaldiga vinnaren av Australian Open, australiskan Evonne Goolagong, delade ut priserna till finalisterna. I sitt segertal hyllade Barty hemmapubliken:

– Ni gjorde mig lugn men tvingade mig också att spela min bästa tennis. Mot en gigant som Danielle behövdes det verkligen, säger Barty.

– Det här är en dröm som blivit sann, jag är så stolt över att vara en "aussie".

Ingela Ahlberg/TT

Utrikes

Stort beslag av narkotika i Laos

Polisen beslagtog över 30 miljoner metamfetaminpiller vid ett tillslag i Laos. Bilden är från ett annat tillfälle.
Foto: Jeff Roberson/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen i Laos beslagtog i veckan 36 miljoner metamfetaminpiller i staden Huay Xai – det nästa största beslaget i landet någonsin, uppger FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC.

Beslaget gjordes i Bokeoprovinsen i den så kallade Gyllene Triangeln – ett område mellan Laos, Thailand och Myanmar som är ökänt för narkotikasmuggling.

Enligt UNODC:s representant i regionen, Jeremy Douglas, greps fyra personer i samband med tillslaget. Förutom tabletter fann myndigheterna även 590 kilo kristalliserat metamfetamin, också kallat crystal meth.

I oktober förra året gjordes det största beslaget av narkotika någonsin i Asien i just Laos. Polisen fann då bland annat 55 miljoner metamfetaminpiller i lasten på en ölbil.

Inrikes

Trots kritiken – går vidare med särskilt hedersbrott

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Foto: Jonas Ekstromer/TT
Inrikes
Inrikes Trots Lagrådets kritik går regeringen vidare med en ny lag mot hedersförtryck.
– Vi har hittat en väg framåt, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Regeringen vill göra hedersförtryck som ett särskilt brott, men Lagrådet avstyrkte i veckan förslaget i ett yttrande.

Lagen innebär att den som begår upprepade brottsliga gärningar mot en person för att återupprätta eller bevara en persons eller släkts heder ska dömas för hedersförtryck till minst ett års fängelse.

Lagrådet ansåg dock bland annat att ett års fängelse skulle bli orimligt för till exempel ett antal ofredande eller några fall av ringa skadegörelse vars straffvärde i normala fall inte når upp till mycket mer än 14 dagars fängelse.

Justitieminister Morgan Johansson tror dock att problemet kan lösas genom att i lagtexten lägga till att det också ska krävas att de brottsliga handlingarna ska vara ägnade att "allvarligt skada självkänslan" hos offret.

– Om vi kan justera det, så är min bedömning att vi kommer att kunna lägga förslaget, säger han.

Johansson tycker inte att det är något konstigt med Lagrådets kritik.

– Det här är inte ovanligt alls. När stora reformer ska drivas fram finns ganska stora födslovåndor. Vi hade det när det gäller sexköpslagen, samtyckeslagen och kvinnofridsbrottet och nu har vi det när det gäller hedersbrottet, säger han.

– Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa ut också de här juridiska frågorna.

Peter Wallberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Inrikes

Experter: Vi är nära flockimmunitet

Omikronvarianten av coronaviruset sprids som en löpeld och snart finns troligen inte särskilt många personer kvar att smitta. Bilden är en illustration.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes Omikron fullkomligen skenar fram över landet. Inom kort har troligen så många varit sjuka att vi närmar oss flockimmunitet, bedömer två experter. Kanske är vi där om bara ett par veckor.

Smittspridningen av coronaviruset går snabbare än någonsin och Folkhälsomyndigheten räknar nu med runt en halv miljon smittade i veckan. Det aktualiserar frågan om och när Sverige kan uppnå flockimmunitet – det indirekta skydd mot smitta som uppstår när en stor andel av befolkningen utvecklat immunitet mot sjukdomen. Kort sagt när viruset inte har så många kvar som det kan smitta.

I Danmark räknar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet når flockimmunitet mot coronaviruset inom de närmsta veckorna. När kan vi vara där i Sverige – och vad kan vi vänta oss av smittspridningen närmsta tiden?

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten inträffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.

– Vi vet att när smittkurvan börjar vända neråt så beror det på att flockimmunitet börjat inträda, eftersom vi inte har några tuffare restriktioner eller nedstängningar som kan vara orsaken.

Någon vecka

Exakt när det inträffar kan ingen säga med säkerhet, poängterar Tom Britton, men hans ”bästa gissning” är att det sker om en till två veckor.

– Om spridningen fortsätter i den här takten kan jag inte se annat än att kurvan vänder neråt inom två till tre veckor. Det är vad jag ser genom överslagsberäkningar. Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton.

Även Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen är maximalt två veckor bort – och att Sverige då har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.

– Jag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till två veckor på grund av att vi uppnått befolkningsimmunitet. Kurvan har gått fort uppåt nu ett antal dagar och jämför man med andra länder där spridningen av omikron tog fart tidigare så borde det vända neråt i Sverige om en vecka ungefär, säger Joakim Dillner.

Väntas dala snabbt

Han förutspår att smittspridningen därefter dalar ganska snabbt och är nere på en relativt låg nivå om ungefär en månad, och att spridningen då har gått över i en så kallad endemisk fas, vilket innebär att den stabiliserats.

– Om smittspridningen går ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara där om någon månad eftersom smittspridningen kom lös på allvar runt nyår.

Enligt Joakim Dillner uppstår flockimmuniteten framför allt på grund av att många haft smittan och fått en naturlig immunitet, snarare än på vaccinerna som inte ger tillräckligt skydd om smitta med omikron även om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom.

"En kamp vi inte kan vinna"

Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och används inte i Folkhälsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning är att en immunitet i befolkningen – i bemärkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka neråt – inträffar inom ”någon eller några veckor”, uppger Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten.

Det är också den bilden som gjorde att Folkhälsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett händer.

Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha någon större påverkan på hur snabbt smittan minskar i samhället.

– Restriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft någon betydande effekt på smittspridningen – hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gå så fort. Jag tror vi måste inse att få stopp på omikron-epidemin är en kamp vi inte kan vinna.

Höga mörkertal

Men frågan är hur pass säkra bedömningar det går att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstänks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. Därmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.

Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med råge – och kanske är runt 50 procent fler än de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran är högst osäker.

– Det är mycket svårare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll på hur många som smittas nu. Och det går snabbt nu, sedan nyår har mellan 600 000 och 700 000 fall inrapporterats vilket troligen innebär att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyår. Inom tre veckor, när jag tror att kurvan börjat vända, kan fyra till sex miljoner människor ha smittats sedan nyår om det har fortsatt öka fram tills dess, säger Tom Britton.

Bättre att smittas nu?

Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fått sin tredje dos är bättre att smittas nu än senare, medan man har en bättre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget är Joakim Dillner tveksam till.

– Man kan ju inte förespråka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det säkraste för ens hälsa är ändå att undvika infektionen genom smittskyddsåtgärder och vaccination.

Företrädare för bland annat WHO säger att vi skönjer slutet av pandemin när omikron dragit fram över världen. Tom Britton delar den bilden.

– Så länge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av länderna åtminstone i Europa har släppt på restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom, men det är en gissning. Däremot kan det se annorlunda ut för länder i andra delar av världen där vaccinationsgraden är lägre.

Hanna Odelfors/TT

Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
Foto: Ulf Sirborn

FAKTA

Fakta: Detta krävs för flockimmunitet mot omikron

Om det inte funnits någon immunitet alls i befolkningen sedan tidigare har Tom Brittons uppskattning varit att flockimmunitet uppstår när runt 80 procent av befolkningen varit smittade.

Men nu eftersom många varit infekterade med deltavarianten under det senaste halvåret och har en viss immunitet, kombinerat med att många är vaccinerade, beräknar Tom Britton att det räcker med att 50–60 procent av befolkningen varit smittad med omikron för flockimmuniteten ska träda in.

Kultur och nöje

Kvinnliga filmskapare långsammare än manliga

Svenska Filminstitutets jämställdhetsrapport '406 dagar – en tidsfråga' visar att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att färdigställa spelfilmer. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur lång tid tar det att göra en långfilm i Sverige? Det beror på om upphovspersonerna är män eller kvinnor. Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport visar att kvinnor behöver mer tid.

Årets jämställdhetsrapport från Svenska Filminstitutet fokuserar på hur lång tid det tar för män respektive kvinnor att bli färdiga med en film. Rapporten "406 dagar – en tidsfråga" visar att det finns stora skillnader vad gäller tidsåtgången, vilket i sin tur också påverkar vilka filmer som blir till och får premiär under ett år.

Det tar längre tid för kvinnliga filmskapare att göra en spelfilm än vad det tar för manliga. Skillnaden är stor beroende på vilket kön regissören har, men störst är den beroende på vem som ligger bakom filmens manus. För en film med en kvinnlig manusförfattare tar det i snitt 1 151 dagar innan filmen blir färdig, vilket är 406 dagar mer än vad det tar att färdigställa en film med en man som manusförfattare.

Får högre stöd

När det gäller spelfilm är den stora tidstjuven utvecklingsfasen, skriver man i rapporten. Kvinnliga filmskapare beviljas i regel högre och fler utvecklingsstöd per filmprojekt, men de har sedan större svårigheter än män med att säkra den viktiga externa finansieringen som krävs för komma vidare till produktion.

Men när det gäller dokumentärfilm är det i stället männen som är sölkorvar. Här ligger tidsskillnaden främst i produktionsfasen. Rapporten pekar på ett samband mellan hur lång tid en dokumentärfilm tar att producera och dess totala budget. Skillnaden, kan man läsa, skulle kunna förklaras av att mäns dokumentärprojekt i högre grad är större och kräver både mer tid och pengar.

Inget samband

Blir en film bättre ju mer tid man lägger på att jobba med den? Nej, rapporten kan inte visa på något klart samband mellan kvalitet och hur lång tid det tar att göra en film.

Även på andra håll är jämställdheten skev i filmbranschen. Rapporten visar förvisso att andelen kvinnor som söker stöd för nya filmprojekt har ökat något de senaste åren, men det är fortfarande fler manliga filmskapare som söker projektstöd.

FAKTA

Fakta: "406 dagar – en tidsfråga"

Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport är en kontinuerlig fördjupning inom film och jämställdhet.

I årets rapport "406 dagar – en tidsfråga" tittar man närmare på tidsaspekten. Det är första gången som den sätt under lupp i rapporten.

I genomsnitt tar det 1 243 dagar för en spelfilm att bli klar från första utvecklingsstöd till det att filmen har premiär. Det vill säga ungefär tre år och fem månader. Motsvarande tid för en dokumentärfilm är 1 435 dagar.

Det visar sig att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart spelfilmer. Bland annat sitter kvinnliga filmskapare fast längre i de faser av filmskapandet som är extra ekonomiskt utsatta.

Källa: Svenska Filminstitutet

Inrikes

"Vaccinationsbevis fyller mindre funktion"

Socialminister Lena Hallengren (S) intervjuas i Ekots lördagsintervju. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Vaccinationsbevisen som smittskyddsåtgärd har tappat delar av sitt syfte nu när smittan skenar, anser socialminister Lena Hallengren (S).
– De fyller en mindre funktion, kan man väl ändå vara ärliga och säga, än vad vi hade hoppats och trott, säger hon till Sveriges Radio.

Vaccinationspassens syfte är att de ska användas som en smittskyddsåtgärd – att bland annat möjliggöra sammankomster inomhus, som att gå på bio, framför andra restriktioner.

– Det som motiverar att det är kvar, det är ju just vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. Man både behöver veta att de som är samlade där är vaccinerade och att man ska hålla ett avstånd, så kombinationen av det i det läge som är, möjliggör att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan bedrivas, säger Hallengren i Sveriges Radios lördagsintervju.

Många smittade

Den stora smittspridningen som är just nu, över 250 000 smittade på en vecka, verkar slå lika hårt mot vaccinerade, även om vaccinet skyddar mot svår sjukdom och död. Så även vaccinerade bidrar till att föra smittan vidare i hög utsträckning.

Hallengren säger att vaccinationsbevisen måste kombineras med avstånd. Och att det tillsammans bidrar till att bromsa smittspridningen.

I pandemin har myndigheterna oftast påtalat att det gäller att platta till kurvorna för att klara vården. Det är fortfarande ett syfte till varför restriktionerna ligger kvar, åtminstone till 9 februari, enligt Hallengren som pekar på kombinationen av att vården är hårt ansträngd, men också för att se till att samhället fungerar.

"Tråkig bild"

Hon får också i intervjun frågor om, vad oppositionen kallat, mörkning av uppgifter i regeringskansliet som coronakommissionen velat ha ut, och som föranlett KU-anmälningar av både Hallengren och statsminister Magdalena Andersson (S).

Så här säger hon om det:

– Dels tycker jag det är en tråkig bild som tecknas, därför att min uppfattning är att vi har sett till att kommissionen har tillgång till handlingar, även det som är sekretessbelagt, men att det ibland måste säkerhetsprövas, och helt uppenbart har det funnits lite delade meningar. Jag hoppas att det är utrett.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL