Opinion

Näthatet är komplexare än så

Artikel Opinion Jag vet ju väl hur debattdramaturgin är konstruerad.
PREMIUM

Jag vet ju väl hur debattdramaturgin är konstruerad. Jag är borgerlig, alltså är jag ond. När jag är färdig med denna text, när jag läst igenom den ytterligare en gång och funderat på vilka formuleringar som den som ogillar mig med vilje kommer att missförstå, kommer jag försöka slå ifrån mig den där ständigt närvarande rösten i bakhuvudet; den som undrar vem som kommer att hata, och kanske hota, mig nästa gång.

Jag vet hur det känns att ligga i sängen med datorn på magen och med skräckblandad förtjusning gå igenom mejlskörden. Jag skriver skräckblandad eftersom jag inte hade en aning om hur vänliga okända människor kan vara, människor som tar sig tid att leta upp mina kontaktuppgifter för att skriva några uppmuntrande eller berömmande ord.Jag skriver skräckblandad eftersom jag inte hade en aning om hur hatiska okända människor kan vara, människor som tar sig tid att leta upp mina kontaktuppgifter för att skriva hur mycket de hatar mig och hur gärna de skulle vilja se mig död. När jag öppnar ett mejl vet jag inte vad jag kommer att få läsa, men jag vet att jag kommer att bli berörd.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hörby

Het kurs i brödbak i kulturhuset

Ugnen ska bli 300 grader varm för att man ska kunna baka i den.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll
Hörby
Hörby Under lördagen vankades det brödbak i Östra Sallerups kulturhus. ”Det är ett kulturarv”, säger Margareta Persdotter.

Det blev 300 grader varmt i den gamla ugnen som murades för länge sedan i kulturhusets källare. Målet? Att baka färskt surdegsbröd så det stod härliga till.

– Vi har haft ett uppehåll från brödbaket i fyra år. Detta blir första gången som vi använder ugnen, om man inte räknar med provbaken, säger Margareta Persdotter, Kursledare.

Det tar flera timmar att värma upp den gamla ugnen, detta måste ske långsamt för att inte murningen ska spricka av den intensiva värmen.

– Vi kallar det att väcka ugnen. Vi har varit här sedan klockan nio på morgonen och eldat. Värmen sprider sig genom hela huset. För några år sedan hade vi en hyresgäst som kom ned och undrade vad vi gjorde, väggarna i hans rum hade blivit alldeles varma, säger Margareta Persdotter.

Bild på Margareta Persdotter.
Margareta Persdotter har bakat hela livet. Med god vana rör hon sig genom det lilla bakrummet i källaren.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

I ugnen kan man grädda mellan 75 och 100 bröd på en och samma gång. totalt gräddas brödet i 30 minuter, eller tills det blivit runt 96 grader varmt. Man kan även knacka på brödets botten. Om det låter ihåligt är brödet färdigt.

– Det blir riktigt bröd av detta. Det är inte en massa luft eller vatten i det, man blir mätt på det helt enkelt, säger Margareta.

Risk att kolmonoxid sprids

Det är varmt i rummet, ännu varmare blir det när ugnslocket öppnas. Detta görs för att hacka sönder de bitar av björk som ännu inte slukats av infernot.

– När allt i ugnen brunnit färdigt så rakar vi ut glödbitarna. Sedan rengör vi ugnen med borstar som är gjorda av gran- och enris.

Sagt och gjort. Claus Becker, kursdeltagare, får äran att raska ut glöden som sedan snabbt ska ut ur rummet.

Bild på ett kar fyllt med glöd.
Snabba som rävar bär männen ut glöden från ugnen.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

– Tar man inte ut glöden snabbt så riskerar man att kolmonoxiden sprider sig i rummet. Då blir det inte så bra, säger Margareta Persdotter.

Föreningen på Östra Sallerups kulturhus planerar att baka till vintermarknaden med hjälp av den gamla ugnen.

Bild på glöd som hackas.
Att baka bröd har man gjort sedan jägartiden. Margareta Persdotter ser bakningen som ett kulturarv.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

– Vi vill försöka göra vörtbröd för att se hur det blir i ugnen. Det ska bli mycket spännande att se, säger Margareta Persdotter.

Vill ha kurs för barn

Några lussebullar blir det däremot inte. Lussebullarna är för små för att gräddas i ugnen, förklarar Persdotter. Något det däremot kommer att blir är fler kurser.

– Sedan blir det en likadan kurs till våren tänkte vi. Vi kanske även tar hit skolbarn också, det vore väldigt roligt att föra kunskapen vidare till nästa generation. Det är ju ett kulturarv, säger Margareta Persdotter.

Bild på ugnen.
Spänt blickar man nu mot julmarknaden för att se om det går att göra vörtbröd i ugnen.
Foto: Noah O'Rourke Drevfjäll

Malmö

Sänkt moms på reparationer ger företagare hopp om fler kunder

Bilden föreställer Henning Gillberg.
Foto: Jon Jeppsson
Malmö
Nyheter
Skåne
MALMÖ Regeringen vill minska nykonsumtionen av skor och kläder och föreslår en halvering av momsen på reparationer. Men åsikterna går isär om åtgärden kommer att ha önskad effekt.
Både företagare och forskare menar att mer omfattande ingrepp måste till för att minska föroreningarna från en bransch som släpper ut dubbelt så mycket som flyget.

– Nähä! Är det sant? Det är fantastiska nyheter.

Glädjeyttringen tränger sig igenom det surrande ljudet från verkstadens symaskiner. Vi befinner oss i en källarlokal på Knivgatan i ett av Malmös industriområden där Henning Gillberg driver online-skrädderiet Repamera. Han har just fått reda på att regeringen presenterar gröna skattelättnader på tolv miljarder kronor i nästa års budget. Bland åtgärderna som föreslås finns en halvering av momsen på reparationstjänster av skor och kläder.

– Det gör det billigare att sälja till privatpersoner. Det blir enklare att konkurrera med alternativet nykonsumtion. Det visar att de tänker i rätt banor. Visst, det är en liten sak i sammanhanget, men det är ett steg i rätt riktning. Det är det som räknas.

Varför ska skräddare betala en 30-procentig arbetsgivaravgift om man vill ha fler som lagar kläder? När det finns stora kedjor som köper in extremt stora partier kläder billigare än vad en skräddare någonsin kommer att kunna konkurrera med.

Det var i mitten på september som miljö- och klimatminister Per Bolund och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi presenterade de historiskt stora satsningarna för klimatet och miljön. “Den gröna återstarten” kallas förslaget som efter pandemin ska göra Sverige till ett grönare och mer hållbart samhälle.

− Det är i dag ofta enklare att köpa nytt än att laga, men miljön har inte råd med slit-och-släng.

Bilden föreställer Märta Stenevi och Per Bolund.
Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi och miljö- och klimatminister Per Bolund presenterar den gröna omstarten från Rosenbad. I filmklippet hörs Per Bolund om de föreslagna momssänkningarna på reparationer.
Foto: Foto: Regeringskansliet.

Ska vi vårda vår planet behöver vi bli bättre på att ta hand om det vi redan har. Därför föreslår regeringen sänkt skatt för vissa reparationer, sa Per Bolund iklädd mörkblå kostym och grön slips från pressrummet på Rosenbad.

I förslaget avsätts 100 miljoner kronor för ett kompetenslyft för klimatet och för omställning till en återvinningsinriktad, eller cirkulär, ekonomi. Och att minska på utsläppen från textilindustrin kan ur miljösynpunkt vara en välmotiverad åtgärd. Enligt siffror från FN:s miljöprogram står modeindustrin för tio procent av de globala koldioxidutsläppen. Det är mer än all luft- och sjöfart tillsammans.

Konsumenthets

Henning Gillberg visar oss runt i lokalen som företaget huserat i sen 2019. Trådspolar i regnbågens alla färger täcker en av väggarna och i ett hörn hänger gamla regnjackor i olika material. De är håliga och uppklippta efter att skräddarna tagit bitar till lappningar och lagningar.

De flesta svenskar vet inte om att textilbranschen står för dubbelt så höga utsläpp som flyget gör. Nu börjar det väl skymtas en lite mer utbredd medvetenhet, men de flesta går ju runt och tror att det är värre med flyget.

Från taket hänger sladdar till arbetsstationernas strykjärn där lampor försedda med förstoringsglas lyser på nåldynor och måttband. Två skräddare sitter vid stationerna. Den ena sprättar upp en söm, den andra tar ur en axelvadd ur en bombarjacka.

– En reparation kräver manuellt arbete, man kan inte göra det med maskiner eller robotar. Och företag beskattas framför allt när de betalar ut lön. Kostar det 229 kronor att reparera en skjorta försvinner runt 30 kronor direkt i moms. Kvar finns då cirka 200 kronor vilket är timlönen för en skräddare med arbetsgivaravgift, inkomstskatt och annat inräknat. Ett plagg tar i snitt en halvtimme så på en skjorta blir det 100 kronor över till lokalhyra, symaskiner, el och alla andra omkostnader. Det är väldigt svårt att bygga en verksamhet på det, säger Henning Gillberg.

Bilden föreställer Macheal Allazkanei.
Macheal Allazkanei har jobbat på Repamera sen 2019. Här byter han foder på en vinterjacka. “Jag vänder ärmen ut och in och så syr jag ihop sömmen inifrån, då syns inte lagningen på utsidan.”

För att skapa uppmärksamhet kring vad han ansåg var en hysterisk konsumtionshets i samhället skapade Henning Gillberg 2017 Circular Monday som en motreaktion till Black Friday – den stora shoppingdagen som i november markerar starten på julhandeln i USA. Tanken var att upplysa allmänheten om alternativ till nykonsumtion. Men de stora klädkedjornas tillgång på billig utländsk arbetskraft kombinerat med höga omkostnader för anställningar i Sverige skapar en orättvis konkurrenssituation, menar han. Resultatet blir att skillnaden i pris på att laga ett plagg jämfört med att köpa ett nytt inte är så stor.

– Varför ska skräddare betala en 30 procentig arbetsgivaravgift om man vill ha fler som lagar kläder? När det finns stora kedjor som köper in extremt stora partier kläder billigare än vad en skräddare någonsin kommer att kunna konkurrera med. Det hela är egentligen ganska enkelt. Vill man ha fler cirkulära verksamheter så måste man sänka arbetsgivaravgiften för företag som har en cirkulär affärsmodell.

Höga utsläpp

De senaste årens debatt om klimatet och miljön har till stor del handlat om branscher med höga växthusgasutsläpp som till exempel bygg- och transportsektorn. I den debatten har textilindustrins miljöpåverkan fallit mellan stolarna.

– De flesta svenskar vet inte om att textilbranschen står för dubbelt så höga utsläpp som flyget gör. Nu börjar det väl skymtas en lite mer utbredd medvetenhet, men de flesta går ju runt och tror att det är värre med flyget, säger Carl Dalhammar.

Han är lektor på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och forskar på miljöstyrning och handel. En sänkning av momsen på reparationer kommer inte att ha mer än en marginell effekt på om folk väljer att reparera sina kläder, utan är mer en fråga om symbolpolitik, menar han.

– Politiker vill visa handlingskraft och det här kan de få igenom ganska snabbt. Det kanske är annat som de vill ha igenom som tar tid och därför börjar man med de reformer som går att göra, men det är ett steg i rätt riktning. Det är ju ingen som är direkt emot det här. Det är en lätt reform på det sättet, den får inte så mycket motstånd. Det kan hända att det får strukturella effekter på längre sikt, men jag tror inte att det räcker som enskild åtgärd.

Det är inte första gången regeringen lanserar liknande satsningar på miljön. Redan 2017 sänktes momsen från 25 till 12 procent på reparationer av kläder och skor, men samma år slog en statlig utredning fast att momssänkningen inte var tillräcklig för att få önskad effekt. Samtidigt konstaterade den att en sänkning av arbetsgivaravgiften inte var ett framkomligt alternativ.

– Det är väldigt svårt politiskt att komma förbi arbetsgivaravgiften, den är inget man skojar om i Sverige. Men det är möjligt att vi måste sänka arbetsgivaravgiften tillfälligt för vissa sektorer för att miljöpositiva industrier ska kunna vinna mark, säger Carl Dalhammar.

Han delar Henning Gillbergs bild av att prissättningen på nyproducerade varor är för låg.

– Produkter vi köper i dag historiskt sett är väldigt billiga jämfört med vad de brukade kosta. Och eftersom det är dyrt att reparera så köper vi ju hellre något nytt än att laga det. Det betyder att saker måste bli dyrare. Men det går ju emot allt vi har lärt oss för i nationalekonomi är det ju bra att saker blir billigare för då kan vi konsumera mer. Det kan vara läge för ett paradigmskifte i modebranschen nu.

Hur skulle det gå till i praktiken?

– Om vi genom europeisk lagstiftning tvingar fram högkvalitativa, dyrare produkter så kommer folk att börja reparera dem. Vi kan tvinga fram att fibrerna måste hålla längre och då skulle branschen inte få sälja t-shirts som inte klarar 20 tvättar och det tycker jag vi ska göra. Men vi måste jobba med normer också. Marknaden måste börja sälja mer på ett plaggs livslängd och kvalitet. Vi ska ha färre, men dyrare plagg i garderoben.

Skatt måste vi alla betala, inget snack om det. Men om jag anställer någon så avlastar ju jag staten eftersom den då inte behöver betala bidrag till personen. Dessutom börjar ju personen betala skatt. Varför ska det då kosta mig?

Daniel Yildis håller en sko i ena handen och en sax med korta böjda blad i den andra. Han klipper av överflödiga flärpar som sticker ut och måttar in en ny klack som han fäster i skon.

Bilden föreställer Carl Dalhammar.
Carl Dalhammar är lektor på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han menar att förslaget på momssänkning är symbolpolitik. “Vi måste tvinga fram högkvalitativa produkter genom lagstiftning och jobba på en normförändring bland befolkningen så att folk köper färre, men dyrare plagg”, säger han.
Foto: Jon Jeppsson

– Det var min farbror som lärde mig yrket när jag var ung. Och han lärde sig när han var en pojkspoling så yrket ligger i släkten. Jag har varit i branschen i 30 år nu.

Han driver Sko-Tjänst i korsningen Kungsgatan–Amiralsgatan i Malmö tillsammans med sin fru.

Under vinterhalvåret jobbar han övertid varje dag för att hinna med allt, men att anställa någon är uteslutet menar han.

– Det är svårt att vara företagare i Sverige. Det är så himla många utgifter. Man kan inte anställa utan får jobba själv och slita. Många lägger ju ner, men tack och lov så har vi klarat oss.

Daniel Yildis sätter upp ett par färdiga skor i en hylla och sträcker sig efter ett par nya. Han känner med fingrarna längs med kanten på sulan och drar lätt i plösen med tummen och pekfingret på den ena skon. Momssänkningen på reparationer 2017 var en bra åtgärd på flera sätt menar han.

– Den hjälpte mycket och vi märkte en skillnad direkt. Utan den hade vi inte klarat oss. Dessutom hjälper den folk att använda sina grejer längre och det ger ju en direkt positiv effekt på miljön. Skulle den sänkas till sex procent vore det fantastiskt. Vi får hoppas att den går igenom.

Slippa avgift

Han lägger ifrån sig saxen och stannar upp ett tag innan han fortsätter. Pannan är svettig. Han tycker att regeringen ska gå längre och montera ner fler hinder för de som jobbar med reparationer.

– Jag skulle vilja att arbetsgivaravgiften togs bort helt. Då skulle jag kunna anställa någon och få mer jobb.

Behöver inte staten ta in skatter för att få samhället att gå runt?

– Skatt måste vi alla betala, inget snack om det. Men om jag anställer någon så avlastar ju jag staten eftersom den då inte behöver betala bidrag till personen. Dessutom börjar ju personen betala skatt. Varför ska det då kosta mig? Den logiken har jag svårt att förstå.

Han tar en klunk iskaffe innan han fortsätter.

– Jag tror att det blir en plusaffär för staten att sänka momsen på det här sättet. Vi kommer att jobba mer och då växer ju skatteintäkterna och dessutom så behåller folk jobben och då slipper ju staten betala ut en massa bidrag.

Bilden föreställer Daniel Yildis.
Daniel Yildis sätter i en ny dragkedja i en sko. “Den förra momssänkningen gjorde stor skillnad, utan den hade vi inte klarat oss”, säger han.
Foto: Jon Jeppsson

Tillbaka i Repameras verkstad på Knivgatan. Henning Gillberg rotar runt i en hög med låga stövlar. De kom in i stort parti från ett företag eftersom lappen i hälen inte sytts fast ordentligt. Nu är lapparna åtgärdade och stövlarna tillbaka hos företaget för att gå ut i handeln. Men några par var bortom räddning och ska nu skänkas till välgörande ändamål.

– Cirkulär ekonomi handlar om att skapa så många loopar som möjligt innan något blir avfall. I dagsläget skapas nästan inga loopar. De kläder vi lagar här hade blivit avfall men i stället skapar vi en ny loop och livslängden förlängs. Då minskas avfallet och kravet på nyproduktion och så knyter vi ihop cirkeln. Vi minskar inflödet av råvaror från Moder Jord och minskar förbränningen av avfall. Och hur gör vi det? Köper begagnat, hyr och delar eller lagar. Det är egentligen det det handlar om.

FAKTA

Textilindustrins miljöpåverkan

Varje år produceras globalt 20 nya klädesplagg per person.

Vi handlar 60 procent mer kläder än vi gjorde år 2000. Kläder har blivit billigare och konsumtionen förväntas öka genom en växande medelklass. Därför spås branschen trippla sin konsumtion av resurser till år 2050 jämfört med 2000.

Textilindustrins utsläpp på 1,2 miljarder ton koldioxidekvivalenter överstiger de sammantagna utsläppen från internationella flyg- och båttransporter.

Uppemot 60 procent av alla kläder som produceras kastas bort inom ett år och hamnar på soptipp eller går till förbränning. Det motsvarar en lastbil full med kläder i sekunden.

Över hälften av alla textilier produceras i Kina och Indien där energin i produktionen till stor del kommer från kolkraftverk. Det ökar koldioxidavtrycket för varje plagg.

Källa: Tidskriften Nature

Utrikes

Fartygsbrand sprider giftig gas utanför Kanada

Ett fraktfartyg brinner utanför Kanadas kust. På bilden syns ett liknande fartyg.
Foto: Damiian Dovarganes/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ett fraktfartyg brinner utanför Kanadas Stillahavskust och sprider giftig gas. Enligt kustbevakningen råder det ingen fara för boende vid kusten.

Fartyget var på väg mot Vancouver när branden bröt ut. Larmet nådde kustbevakningen vid åttatiden på söndagsmorgonen, svensk tid, rapporterar CBC News.

Det brinnande fraktfartyget ligger för ankar utanför provinsen British Columbia.

"Ett nödområde har upprättats vid Constance Bank inom en mile (drygt 1,6 kilometer) från det ankrade containerfartyget Zim Kingston", meddelar kustbevakningen.

Det är inte känt vad som orsakat branden.

I två av de brinnande containrarna ombord finns enligt kustbevakningen 52 ton kemikalier, enligt CBC.

16 personer i besättningen har evakuerats.

Sport

Schweizare vann i premiären

Marco Odermatt vann den alpina världscuppremiären, i storslalom, i Sölden.
Foto: Marco Trovati/AP/TT
Sport
Sport

Han var trea efter det första åket, men med ett snabbt andraåk kunde schweizaren Marco Odermatt säkra segern i den alpina världscuppremiären – storslalomtävlingen på Rettenbachglaciären ovanför Sölden.

Odermatt, som tog sin femte seger i världscupen, var sju hundradelar före den österrikiske hemmaåkaren Roland Leitinger, som överraskande ledde efter det första åket. Han tog sin första pallplats i världscupen. Slovenen Zan Kranjec kom trea, ytterligare tre hundradelar efter.

Ingen svensk fick köra det andra åket. Mattias Rönngren var 35 hundradelar från att ta sig till andra åket, slutade 37:a i det första. Och världscupdebutanten Tobias Windingstad körde ur.

Ingela Ahlberg/TT

Kultur och nöje

Tsitsi Dangarembga fick pris i Frankfurt

Tsitsi Dangarembwa har tilldelats Tyska bokhandelns fredspris i Frankfurt.
Foto: Thomas Lohnes/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren Tsitsi Dangarembga har tagit emot det prestigefulla internationella priset Tyska bokhandelns fredspris. Det delas ut årligen i samband med Bokmässan i Frankfurt.

Hon är den första svarta kvinnan som tilldelas priset, på motsvarande omkring 250 000 kronor.

I sitt tacktal pratade Dangarembga om sitt hemland Zimbabwes koloniala historia, rapporterar AP.

– Den typen av våld är strukturerad i den globala ordning som vi lever i och har sin rot i strukturerna i det västerländska imperiet som började bildas för över ett halvt årtusende sedan, sa hon.

Tsitsi Dangarembga bor i Harare i Zimbabwe och är författare, filmskapare och människorättsaktivist.

Hon debuterade 1988 med "Rotlös". Boken följdes av "The book of not" (2006) och "En kropp att sörja" (2018), som blev finalist till Bookerpriset.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Ekonomi

Torka och frost ger dyrare kaffe

Råkaffepriserna har stigit under de senaste månaderna på grund av extremväder i Brasilien. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Stigande priser på världsmarknaden kan leda till dyrare – men säkrare – kaffe för konsumenterna.
– Får odlarna bättre betalt kan de utveckla sina verksamheter, säger Anders Thorén, kommunikationschef på Löfbergs.

Priset på råkaffe har de senaste månaderna ökat rejält, och befinner sig nu på de högsta nivåerna på nio år, enligt siffror från branschorganisationen International Coffee Organization.

Men det är inte bara tillgången och efterfrågan på de eftertraktade bönorna som påverkar priset. Det finns flera orsaker, enligt Anders Thorén, på kafferosteriet Löfbergs.

– Flera parametrar avgör priset på kaffe. Råkaffepriset är en, de ökade fraktkostnader som uppstått som resultat av pandemin en annan. Och vad gäller Sverige finns ytterligare en parameter i form av kronkursen, som även den har påverkats i fel riktning, säger han.

Extremväder i Brasilien

Avgörande vad gäller den aktuella prisökningen är dock det extremväder som tidigare i år slog mot världens största kaffeproducentland Brasilien, enligt Anders Thorén.

– Brasilien drabbades först av torka och sedan av frost. Det ledde till att stora delar av skörden förstördes för många av landets kaffeodlare, som nu befinner sig i en otroligt tuff situation, säger han.

Cirka 40 procent av de drygt två miljarder koppar kaffe som dricks varje dag runt om i världen bryggs på bönor som odlas i landet, och extremvädret slog också hårt mot viktiga kaffeplantager i delstaten Minas Gerais, där 70 procent av Brasiliens arabicabönor produceras.

"Viktigt se till helheten"

De stigande priserna på råkaffe kommer förvisso att leda till ökande priser för konsumenterna, men kan på längre sikt leda till positiva effekter för världens alla kaffedrickare, enligt Anders Thorén.

– Om kaffepriset i butikerna ökar med tio kronor per kilo, så innebär det att du som konsument kan få betala mellan 6 och 7 öre mer per kopp, och det har nog de flesta råd med, säger han och fortsätter:

– Utmaningen är att se till att tillgången på kaffe är stabil och hållbar, och när kaffepriset stiger, så stiger det hela vägen till kaffeodlarna. Får de bättre betalt kan de utveckla sina verksamheter och rusta sig för framtiden – samtidigt som tillgången på gott kaffe säkras.

I dag kostar ett vanligt bryggkaffe omkring 80-90 kronor per kilo i butik, med stora variationer.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Fakta: Världens största kaffeländer

Klart mest kaffe produceras i Sydamerika. Här är topplistan över de länder som producerar mest kaffe (siffran är antalet 60-kilos säckar med kaffe landet producerande under säsongen 2018/2019):

1. Brasilien – 63 miljoner

2. Vietnam – 31 miljoner

3. Colombia – 14 miljoner

4. Indonesien – 9 miljoner

5. Etiopien – 8 miljoner.

Finländarna dricker mest kaffe i hela världen, följt av svenskarna som dricker i snitt 3,2 koppar om dagen.

Coffea Arabica är den vanligaste kaffesorten och anses ge ett kaffe av bättre kvalité med mindre bitterhet.

Källa: International Coffee Organization

Inrikes

Försvarsanställda med familjer evakuerade

Efter att talibanerna tog kontroll över Afghanistan har Sverige och andra länder jobbat för att evakuera tidigare lokalanställda afghaner. Arkivbild.
Foto: Ahmad Halabisaz/AP/TT
Inrikes
Inrikes

Åtta personer som varit anställda av Försvarsmakten finns bland den grupp som evakuerades från Afghanistan på lördagen, uppger källor till Sveriges Radio Ekot.

Det handlar om tolkar och andra lokalanställda. De har med sig sina familjer och befinner sig nu i ett arabland, enligt radion.

Utrikesminister Ann Linde (S) har tidigare bekräftat att Sverige genomfört en ny evakuering.

"En grupp afghanska medborgare med koppling till Sverige, däribland tidigare anställda på försvarsmakten, inklusive tolkar, har nu evakuerats från Afghanistan", skrev hon till TT i lördags.

"Vi arbetar för att hjälpa fler liknande grupper med koppling till Sverige att ta sig ut ur Afghanistan."

Utrikesdepartementet vill av säkerhetsskäl inte berätta hur många människor det rör sig om eller hur resan går till.

Sport

Matsuyama uppfyllde drömmen

Hideki Matsuyama vann på hemmaplan i Japan.
Foto: Tomohiro Ohsumi/AP/TT
Sport
Sport

Hideki Matsuyama uppfyllde sin dröm att vinna en PGA-tävling i golf på hemmaplan i Japan.

Han gjorde det i stor stil i Chiba genom en eagle på det avslutande hålet. Det gav honom segern med fem slag före amerikanerna Brendan Steele och Cameron Tringale på 15 under par totalt.

– Det var ett av mina största mål, att vinna inför japanska fans här i landet. Jag är så glad att jag lyckades, säger Matsuyama enligt AFP.

– Jag lyckades använda mig av energin som jag fick av publiken.

Alex Norén låg bra till efter de två första ronderna, men tappade under helgen och slutade på delad 18:e plats efter 71 slag både under lördagen och söndagen. Henrik Norlander klättrade i stället 34 placeringar genom dagens näst främsta resultat, 64 slag. Efter en tveksam inledning med två bogeys på de första nio hålen avslutade han sedan med fyra birdies och en eagle på de fem sista hålen. Norlander delade 18:e platsen med Norén, två under par.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel uppgifter kring Matsuyamas eagle. Dessa uppgifter är borttagna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL