Opinion

Riddarhjärtan åt Markus Birro?

Opinion
Opinion Måste man bry sig om Marcus Birro?

Måste man bry sig om Marcus Birro? Denne ilskne, rädde, fördomsfulle man som likt en mindre begåvad Strindberg är övertygad om att alla är emot honom?Så länge han daltas med och ges utrymme i samhällsdebatten går det tyvärr inte att strunta i dumheterna.Hans senaste är en text i kristna Dagen om att Sverige behöver Gud. Den kristne guden, ingen annan, skriver han. Birro vet vem Gud är så väl att han kan predika hans sanna ord: Gud är inte snäll, han dömer och mullrar! Helvetet finns! Gud är emot abort och är absolut inte homosexuell, detta poängterar han särskilt. Gud är inte läderbög, Gud är inte svart och lesbisk. Och givetvis "mobbas" kristna. Som vanligt i Birros universum finns det en person som är mer central än den vrede guden: Marcus Birro. Enligt texten är det dags att kristna står upp och slår tillbaka, mot mobbning, abort, dödshjälp och mot snällhet. Riddarhjärtan, kallar han det. Stålklädda legosoldater, yrkesmördare till häst. För Jesus får man slå. Detta från Birro, som blir rädd när han ser män från Östeuropa, barn och förorter? Kallar personer i icke-svensk klädedräkt för skäggiga män i klänning (att mobba muslimer går såklart bra) och öser okvädingsord över meningsmotståndare. Detta darrande konspirationsteoretiska asplöv belönas för sin reaktionära filosofi genom att få bli bisittare i TV och skriva ett oändligt antal krönikor med sinnesförvirrat innehåll. Riddarhjärtan för Kristus? Hellre moralisk ryggrad åt Marcus Birro och kritiskt tänkande åt hans arbetsgivare.

Opinion

Flyg och far och smutsa ner

Opinion
Opinion

Ännu en gång tvingas man konstatera att EU brister i förmåga att anpassa sig till en föränderlig verklighet. Greenpeace gick i torsdags ut med nyheten att i vinter kommer omkring 100.000 så kallade spökflygningar att vara i luften. Med det menas flygplan som tvingas förflytta sig, inte för att främst transportera passagerare utan för att behålla sina slot-tider, vilket kan översättas med start- och landningstider. Det regleras genom gemensamma EU-regler.

Systemet är skapat för en normal trafiksituation med normal tillströmning av flygpassagerare. Det har vi inte haft sedan tidig vår 2020 då coronapandemin snabbt spreds över världen och människor bara i mycket begränsad utsträckning kunde resa.

Den internationella flygtrafiken har repat sig något efter två katastrofala år, men fortfarande är den på lägre nivå än före pandemin. Att då ha ett flygregleringssystem som tvingar upp flygplan i luften utifrån rent byråkratiska regler är förstås stötande och orimligt.

Enligt Greenpeace släpper dessa 100.000 spökflygningar ut motsvarande 2,1 miljoner ton utsläpp av växthusgaser – eller lika mycket utsläpp som från 1,4 miljoner dieselbilar under ett helt år. Det i ett läge när hela världen genomgår en klimatomställning. Men i EU tycks man hellre gå baklänges in i framtiden istället för att snabbt ta fram klimatanpassade regler för flyget. Därmed raderar EU sin trovärdighet i miljö och klimatdebatten.

Lars-Joel Eriksson

Opinion

De passiva, aktiva IS-kvinnorna

Opinion
Opinion

Forskaren Michael Krona säger att man inte ska betrakta de till Sverige återvändande IS-kvinnorna som passiva i sin roll i terrorsekten. De har haft en annan roll än männen, men det innebär inte att de varit passiva. Det är välkommet med ett expertutlåtande, eftersom könsrollerna i kalifatet och svenska definitioner av aktivt och passivt annars kan leda till en feltolkning.

Flera av kvinnorna har själva beskrivit sig som maktlösa, prisgivna åt auktoritära män och nyckfulla tonårssöners vilja. Det är förmodligen här problemet uppstår: för en svensk är det lätt att förknippa blind lydnad med passivitet.

Krona har agerat expertvittne i rättegångar mot IS-kvinnor och menar att det är en missuppfattning av de varit passiva för att de varit lägre i rangordningen än män. Det är högintressant information inför rättegångar som förmodligen kommer att äga rum med bland annat en kvinna från Malmö som anklagad.

Om man kommer ifrån bilden av IS-kvinnorna som passiva medlöpare kan ma bilda sig en mer realistisk bild av hur farliga de är för samhället. Aktiva aktörer är en större säkerhetsrisk.

Det är goda nyheter att Krona anser att Sverige skulle kunna klara av att hitta tillräcklig bevisföring för att åtala och fälla kvinnorna för krigsbrott. Den som är medskyldig till IS fruktansvärda blodtörst bör ett pris för det.

Opinion

Konstrotting, vinterstormar och optimism

Opinion
Opinion

Stormen Malik ska dra in över Skåne under lördagen, enligt väderprognosen. De flesta inser säkert att det innebär att man får ta det lite extra försiktigt när man är ute och går eller kör bil. Det innebär också för en del en test av flygfärdigheten för deras utemöbler, eftersom det råder en till synes obotlig skånsk optimism kring vad man kan ha kvar på en uteplats eller på en högt belägen balkong under kraftiga stormar.

Kanske blir detta helgen då den övergivna palmen på balkongen under min, som sorgligt rullat runt i blåsten under vintermånaderna, möter samma öde som krukan och flyger iväg.

Under den förra större stormen syntes ett ungefär labradorstort vagt möbelformat föremål flyga förbi köksfönstret. Kanske var det konstrotting, som trots sitt solida utseende är anmärkningsvärt flygfärdigt. En vän till mig som bodde på åttonde våningen har fortfarande ingen aning om var hans konstrottingfåtölj tog vägen efter en tidigare storm. Stolen seglade upp och lämnade balkongen och hade inte heller dykt upp någon annanstans på morgonen så vitt man kunde se. I bästa fall har den fallit ner på en balkong där hyresgästen sett den som en välkommen gåva och inte träffat någon i huvudet eller slagit sönder någons egendom.

Med tanke på att vinterstormar inte är ovanliga i Skåne och att många har kvar utemöblerna på plats över vintern är det fråga om man inte borde sälja utemöblemang med en uppsättning rejäla kedjor och kanske ett ankare.

Martina Jarminder

Opinion

Friskare grisar i EU, friskare människor överallt

Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner
Foto: Fred MARVAUX / EU-parlamentet
Opinion
Opinion

Det är nu förbjudet i EU att använda antibiotika på friska djur i förebyggande syfte, eller som kompensation för en undermålig djurhållning. Det är en välkommen förändring som svenska europarlamentariker varit med och drivit fram genom ett envetet arbete under många år. Liberalen Marit Paulsen som tog initiativet, Centerpartisten Fredrick Federley och nu hans efterträdare Emma Wiesner har drivit antibiotikafrågan.

Antibiotikaresistens är en av vår tids ödesfrågor. Långsiktigt är överförskrivning av antibiotika och på den följande resistens ett värre problem än covid-19. Den medicinska tidskriften Lancet har publicerat en studie som uppskattar att 1,3 miljoner dog av resistenta bakterier 2019, vilket är en fördubbling från 2016. En skrämmande skattning är att det kommer att leda till 10 miljoner dödsfall om året i mitten av seklet. För svensk del handlar det om 70 000 dödsfall per år, att jämföra med 15 000 dödsfall i covid-19.

I de flesta fall är det inte antibiotika i mat som orsakar resistens, men för att respekten för antibiotika ska öka måste man handskas varligare med det i alla situationer. Antibiotika bör bara användas när inget annat fungerar.

Det gynnar Sveriges köttproducenter att det ställs högre krav på övriga EU-länder. Konkurrensen på den fria marknaden blir mer likvärdig, även om Sverige fortfarande ligger före länder som Belgien när det gäller djurvälfärd.

Köttdjur och djur på väg till slakt har behandlats fruktansvärt illa inom EU, vilket inte är rimligt med tanke på att det sedan länge står klart att djuren lider svårt av det. Den långsiktiga målsättningen bör vara att allt EU-producerat kött ska kunna köpas med gott samvete i vetskapen om att djuret haft ett rimligt liv där det fått ägna sig åt sina naturliga beteenden. Det är långt kvar dit, men detta är ett viktigt steg på vägen. Folk får klara sig utan så billiga charkprodukter att man får misshandla djuren och medicinera med antibiotika i förebyggande syfte för att de inte ska bli sjuka.

Martina Jarminder

Opinion

Vem kan göra pojkar studiemotiverade?

Opinion
Opinion

Pojkar i grundskolan presterar sämre än flickor, i alla ämnen utom idrott, vilket Grundskolenämnden i Malmö har uppmärksammat i en hearing, där Linnéskolan och Rosengårdsskolan jämfört erfarenheter kring pojkars prestationer.

Den svenska skolans potential för att jämna ut medfödda sociala skillnader har stått i fokus för den politiska debatten på sista tiden, då främst från ett klassperspektiv, där man oroat sig för att skolan inte längre kan kompensera för skillnader som finns mellan elever från studievana och studieovana hem.

Att det går sämre för pojkar har man känt till länge. Kvinnor är generellt sett mer högutbildade 2019 var det för första gången fler kvinnor på forskarutbildningarna än män. Det kommer att finnas färre enkla jobb framöver, i takt med att till exempel industrijobb automatiseras bort. Män riskerar alltså att få det jobbigt på arbetsmarknaden om de inte kan eller vill utbilda sig. Även det kan bli en klassfråga.

Pojkar från båda skolorna är överens om att det i alla fall delvis är kulturellt betingat. Att killar tycker det är viktigare att vara tuffa än smarta är kanske inte så konstigt i en ålder där man försöker hitta en identitet som vuxen, men det är en dum och skadlig norm. Anti-pluggkulturen gör det dessutom svårt att avgöra om det finns akademiska utmaningar för pojkar som kunde avhjälpas genom förändringar i undervisningen. Tanken på att utbildning och läsning är något ”feminint” är lustig inte minst på grund av att utbildning varit reservat för pojkar under nästan hela historien.

Pojkar på Rosengårdsskolan menar att det är viktigare för dem att få en bra relation med läraren och skolans rektor Cecilia Larsson-Ståhl säger att det finns stora skillnader i hur väl olika lärare lyckas med att jämna ut studieresultaten mellan könen. Det är en intressant insikt och den rektor som kan isolera vilka egenskaper hos en lärare som gör pojkar studieintresserade är uppenbarligen rätt person på rätt plats.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Opinion

Nästan ingen vill bli polis i Skåne

Opinion
Opinion

Intresset för polisutbildningen i Malmö är rekordlågt, vilket är ett problem bland annat för de politiker som lovar ett stort antal poliser som lösningen på flera samhällsproblem.

Man skulle kunna gissa att det handlar om hög risk och låg lön i en olycklig kombination. Det är begripligt att man drar sig för att utsättas för våld och stress för en så låg ingångslön. Låg lön visar också på låg status för yrket, vilket kan göra det ännu mindre attraktivt.

En av de nya studenterna på polisprogrammet tror att gängkriminaliteten och hur brottsligheten beskrivs i Sverige spelar in och skrämmer bort sökande. Samtidigt är det ett tydligt och bra uppdrag för en blivande polis: vem vill inte vara med och vända en skadlig utveckling? Den som vill bli polis för att göra nytta har alla möjligheter.

Man kan spekulera i att om de senaste årens diskussion om poliskåren som grogrund för rasism har gjort polisyrket mindre lockande. Det är synd i så fall, för det ska gärna vara rätt personer som blir poliser och den som reflekterar och ifrågasätter hur polisen fungerar är rätt person för ett jobb med så mycket ansvar och makt.

De politiker som vill gå till val på att lova så många nya poliser att vi omöjligt kan rekrytera dem i tid måste fundera på hur och varför polisyrket inte lockar, så de inte ger löften de vet inte kan hållas.

Martina Jarminder

Opinion

Inga fler klassresor

Klassrum.
Foto: Hossein Salmanzadeh / TT
Opinion
Opinion

Svenska skolan sviker sitt kompensatoriska uppdrag. Föräldrarnas utbildningsbakgrund blir allt mer betydelsefull för hur eleverna presterar. Eleverna med störst behov drabbats värst av skolans sviktande kvalitet.

Verkligheten som Emma Leijnse skildrar i reportageboken I en annan klass (Natur och Kultur) är inte ny eller okänd men hennes skildring av besök i två skolklasser tydliggör problemen.

Klasserna representerar ytterligheter. Den ena ligger i ett utsatt område i Malmö, den andra i akademikerstaden Lund. När barnen i Lund får läxhjälp från sina i regel högskoleutbildade föräldrar, hjälper barnen i Malmö sina föräldrar med svenskan. Betyget C är ett bra betyg för Malmöskolans elever, för Lundaföräldrarna innebär det stor besvikelse.

Eleverna från högutbildade hem har också mer högutbildade lärare. Eleverna med svenska som andraspråk har lärare med sämre språkkunskaper. Flera gånger reagerar Leijnse på att hon har svårt att förstå vad vissa lärare på Malmöskolan säger.

Det är svårt att locka lärare till utsatta områden och många blir kortvariga.

I en intervju i Skolvärlden (21/10 -21) menar läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim att klassiska undervisningsmetoder borde göra comeback i svensk skola. Hon vänder sig mot "produktpedagogik" där eleven förväntas söka kunskap och arbeta självständigt utifrån lärarens instruktioner, ett undervisningssätt där läraren ska coacha snarare än undervisa. Tid för övning och inlärning har blivit knapp, istället förväntas eleverna ständigt visa vad de kan. Det som bedöms är vaga "förmågor", snarare än faktakunskaper. För elever som fått med sig kunskaper hemifrån behöver det inte vara ett problem, för elever som skulle behöva hämta in kunskaper blir det förödande.

Det är en ordning som slår ut många elever, och skapar stress för andra. Ändå har idéerna fått stort genomslag. Det blir ytterligare en faktor som missgynnar de svagaste eleverna. Resultatet syns tydligt i klassrum som omöjliggör klassresor.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL