Kultur

Malmö – passage, gråzon och dröm

Artikel Kultur och Nöje Länge var Malmö en stad som sällan förekom i poesin men det förhållandet har ändrats under de senaste decennierna.
PREMIUM

Länge var Malmö en stad som sällan förekom i poesin men det förhållandet har ändrats under de senaste decennierna. Som medlem i poetgruppen Malmöligan såg jag tidigt den lokala förankringen som en viktig utgångspunkt. Sedan dess har litteraturen om Malmö utökats väsentligt, inte minst med intressanta romaner.

Nyligen har jag emellertid läst ännu ett tillskott till Malmöpoesin, nämligen diktsamlingen "Malmö är en dröm" av Tomas Ekström. Boken utkom i höstas på Siesta och är försedd med ett förord av en annan Malmöskildrare, nämligen Jacques Werup. Till den här bokens charm hör också att den är rikt illustrerad av Maria Lindberg med svartvita foton som fint återspeglar atmosfären i dikterna.

Tomas Ekström bor numera i Hörby kommun och han är ursprungligen stockholmare. Han kom till Malmö på 1990-talet och det är uppenbart att han hyser blandade känslor för rikets tredje största stad. Ändå tycks kärleken överväga men han väjer inte för det smutsiga, fula och ibland rent av frånstötande. Malmö har sannerligen många sidor och just nu när Malmöbilden, det vill säga stadens officiella image, är under debatt så känns det oerhört befriande att ta del av de osminkade texter och foton som tillsammans bildar "Malmö är en dröm".

Titeln är förstås, som Werup påpekar i förordet, smått ironisk. Ändå vill jag gärna tolka det som en kärleksfull ironi. Och nog kan man med Werup uppfatta detta som ett slags hembygdsdiktning av modernt snitt. Det är också signifikativt att Ekström har hämtat ett motto från Niklas Qvarnström, vars "Memento Malmö" är en av de bästa böcker jag läst i genren, en originell långessä om staden som passage och gråzon. Niklas Qvarnström fäste min uppmärksamhet på detta att Malmö skiljer sig från andra svenska städer genom att inte fullt ut vara en del av Sverige. Det kan tyckas vara ett drastiskt påstående, men det ligger nog något i det. Kanske måste man komma till staden utifrån och då gärna norrifrån för att se detta tydligt. Den som då väljer att slå sig ner i Malmö kan med Qvarnströms synsätt få upplevelsen av att ha blivit kvar i en passage. Och hur upplevs tillvaron i ett sådant läge? Ja, Tomas Ekströms dikter berättar genom ögonblicksbilder om en besläktad upplevelse. Ibland är det fråga om en verklighet som går över i det närmast overkliga, situationer som är snudd på surrealistiska, men fortfarande en del av det som kan kallas vardag.

Ändå är det förstås så att Tomas Ekströms dikter har ett slags allmängiltighet då de berättar om livet i dagens samhälle, med allt vad det innebär ifråga om såväl kaotiskt brus som utsatthet. Som alla städer så har Malmö hårda sidor, men precis som i alla andra städer så finns det också ögonblick då det uppstår en oväntad förståelse och gemenskap. Allt detta har han fått med mellan bokens pärmar. Och ibland resulterar mötet mellan kontrasterande element i förtätade miniatyrer:

"På väg genom Malmö, korsar gatordär bilar från ingenstans aldrig någonsin stannarför någonSer två män leda stapplig pensionär, de öppnar grinden,för honom in till det gamla höstdöda koloniområdet." Clemens Altgård är kulturskribent och författare

Inrikes

Skon som kan minska ditt ekologiska fotavtryck

De första skorna av 3D-printad återvunnen textil är sandaler, men det finns planer på fler modeller.
Foto: Filippa Bohlin/TT
Inrikes
Inrikes Skoindustrin är en klimatbov som smugit lite under radarn. Men ett svenskt projekt har tagit fram en sko som kan vara ett steg på väg mot en mer hållbar skoproduktion – en 3D printad sko av återvunnen textil.

– Vi pratar mycket om bostaden, bilen och biffen. Men gemene man är nog inte så medveten om vilket klimatavtryck skorna gör, säger Frida Jonson, PR- och kommunikationsansvarig på Wargön Innovation, som stöttat projektet.

I Sverige importeras runt 40 miljoner par skor varje år och skoindustrin står för 1,6 procent av världens koldioxidutsläpp.

Dessutom har skor en rad beståndsdelar, ofta upp till 30 olika, som gör dem svåra att återvinna.

Fler modeller

Den första skon som nu tillverkats är en sandal, men Chris Margretts från The Sole Theory, som tagit fram skorna, har redan planer på fler modeller som sneakers och gummistövlar.

– Vi kommer att kunna printa sneakers i ett stycke, och då behövs det till exempel inget miljöfarligt lim.

Provpersonerna har varit positiva, men skulle gärna ha en sko som var lite bekvämare och flexiblare.

– Vi har lite jobb att göra med komforten, materialet och utskrifterna.

Blandat material

För det mesta när man återvänder textil brukar det handla om rena material, som ren bomull, men materialet i skorna är en blandning av bomull och polyester.

– Det skulle ha varit lättare att bara använda bomull, men vi ville använda blandmaterial för att göra större skillnad, berättar Chris Margretts.

Han beskriver materialet som en tråd som går in i 3D-skrivaren. En plan för framtiden är att man ska kunna använda rivna textilfibrer direkt i maskinen som sedan omvandlar det till printmaterial.

– Målet är att maskinerna finns i affärer, där man kan klippa sönder inlämnade kläder, lägga dem i maskinen och göra skor på stället – printade enligt kundens önskemål och deras fotform.

Boel Holm/TT

Sport

Barty första hemmavinnaren på 44 år

Ashleigh Barty under finalen i Australian Open.
Foto: Hamish Blair/AP/TT
Sport
Sport Efter att Chris O'Neil vann Australian Open 1978 tog det 44 år för en australiska att vinna hemmaturneringen i tennis.
Detta genom Ashleigh Barty.
– Det är en dröm som blir sann, jag är så stolt över att vara en "aussie", säger Barty.

Barty vann finalen över amerikanskan Danielle Collins med 2–0 i set, 6–3, 7–6 (7–2).

Det var den tredje grand slam-titeln för Barty som 2019 vann Franska mästerskapen och i fjol vann Wimbledon. Hon har därmed vunnit grand slam-turneringar på alla tre underlag – hardcourt, grus och gräs.

Barty vann någorlunda enkelt det första setet med 6–3. Det andra blev en rysare. Collins gick fram till 5–1, men sedan vann Barty fyra game i följd utan att bjuda Collins på en endaste matchboll. Matchen avgjordes till slut i tiebreak, där australiskans segersiffror skrevs till 7–2.

Den 27:e-seedade Collins spelade sin allra första grand slam-final.

Den trefaldiga vinnaren av Australian Open, australiskan Evonne Goolagong, delade ut priserna till finalisterna. I sitt segertal hyllade Barty hemmapubliken:

– Ni gjorde mig lugn men tvingade mig också att spela min bästa tennis. Mot en gigant som Danielle behövdes det verkligen, säger Barty.

– Det här är en dröm som blivit sann, jag är så stolt över att vara en "aussie".

Ingela Ahlberg/TT

Utrikes

Stort beslag av narkotika i Laos

Polisen beslagtog över 30 miljoner metamfetaminpiller vid ett tillslag i Laos. Bilden är från ett annat tillfälle.
Foto: Jeff Roberson/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen i Laos beslagtog i veckan 36 miljoner metamfetaminpiller i staden Huay Xai – det nästa största beslaget i landet någonsin, uppger FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC.

Beslaget gjordes i Bokeoprovinsen i den så kallade Gyllene Triangeln – ett område mellan Laos, Thailand och Myanmar som är ökänt för narkotikasmuggling.

Enligt UNODC:s representant i regionen, Jeremy Douglas, greps fyra personer i samband med tillslaget. Förutom tabletter fann myndigheterna även 590 kilo kristalliserat metamfetamin, också kallat crystal meth.

I oktober förra året gjordes det största beslaget av narkotika någonsin i Asien i just Laos. Polisen fann då bland annat 55 miljoner metamfetaminpiller i lasten på en ölbil.

Inrikes

Trots kritiken – går vidare med särskilt hedersbrott

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Foto: Jonas Ekstromer/TT
Inrikes
Inrikes Trots Lagrådets kritik går regeringen vidare med en ny lag mot hedersförtryck.
– Vi har hittat en väg framåt, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Regeringen vill göra hedersförtryck som ett särskilt brott, men Lagrådet avstyrkte i veckan förslaget i ett yttrande.

Lagen innebär att den som begår upprepade brottsliga gärningar mot en person för att återupprätta eller bevara en persons eller släkts heder ska dömas för hedersförtryck till minst ett års fängelse.

Lagrådet ansåg dock bland annat att ett års fängelse skulle bli orimligt för till exempel ett antal ofredande eller några fall av ringa skadegörelse vars straffvärde i normala fall inte når upp till mycket mer än 14 dagars fängelse.

Justitieminister Morgan Johansson tror dock att problemet kan lösas genom att i lagtexten lägga till att det också ska krävas att de brottsliga handlingarna ska vara ägnade att "allvarligt skada självkänslan" hos offret.

– Om vi kan justera det, så är min bedömning att vi kommer att kunna lägga förslaget, säger han.

Johansson tycker inte att det är något konstigt med Lagrådets kritik.

– Det här är inte ovanligt alls. När stora reformer ska drivas fram finns ganska stora födslovåndor. Vi hade det när det gäller sexköpslagen, samtyckeslagen och kvinnofridsbrottet och nu har vi det när det gäller hedersbrottet, säger han.

– Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa ut också de här juridiska frågorna.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Experter: Vi är nära flockimmunitet

Omikronvarianten av coronaviruset sprids som en löpeld och snart finns troligen inte särskilt många personer kvar att smitta. Bilden är en illustration.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes Omikron fullkomligen skenar fram över landet. Inom kort har troligen så många varit sjuka att vi närmar oss flockimmunitet, bedömer två experter. Kanske är vi där om bara ett par veckor.

Smittspridningen av coronaviruset går snabbare än någonsin och Folkhälsomyndigheten räknar nu med runt en halv miljon smittade i veckan. Det aktualiserar frågan om och när Sverige kan uppnå flockimmunitet – det indirekta skydd mot smitta som uppstår när en stor andel av befolkningen utvecklat immunitet mot sjukdomen. Kort sagt när viruset inte har så många kvar som det kan smitta.

I Danmark räknar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet når flockimmunitet mot coronaviruset inom de närmsta veckorna. När kan vi vara där i Sverige – och vad kan vi vänta oss av smittspridningen närmsta tiden?

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten inträffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.

– Vi vet att när smittkurvan börjar vända neråt så beror det på att flockimmunitet börjat inträda, eftersom vi inte har några tuffare restriktioner eller nedstängningar som kan vara orsaken.

Någon vecka

Exakt när det inträffar kan ingen säga med säkerhet, poängterar Tom Britton, men hans ”bästa gissning” är att det sker om en till två veckor.

– Om spridningen fortsätter i den här takten kan jag inte se annat än att kurvan vänder neråt inom två till tre veckor. Det är vad jag ser genom överslagsberäkningar. Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton.

Även Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen är maximalt två veckor bort – och att Sverige då har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.

– Jag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till två veckor på grund av att vi uppnått befolkningsimmunitet. Kurvan har gått fort uppåt nu ett antal dagar och jämför man med andra länder där spridningen av omikron tog fart tidigare så borde det vända neråt i Sverige om en vecka ungefär, säger Joakim Dillner.

Väntas dala snabbt

Han förutspår att smittspridningen därefter dalar ganska snabbt och är nere på en relativt låg nivå om ungefär en månad, och att spridningen då har gått över i en så kallad endemisk fas, vilket innebär att den stabiliserats.

– Om smittspridningen går ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara där om någon månad eftersom smittspridningen kom lös på allvar runt nyår.

Enligt Joakim Dillner uppstår flockimmuniteten framför allt på grund av att många haft smittan och fått en naturlig immunitet, snarare än på vaccinerna som inte ger tillräckligt skydd om smitta med omikron även om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom.

"En kamp vi inte kan vinna"

Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och används inte i Folkhälsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning är att en immunitet i befolkningen – i bemärkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka neråt – inträffar inom ”någon eller några veckor”, uppger Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten.

Det är också den bilden som gjorde att Folkhälsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett händer.

Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha någon större påverkan på hur snabbt smittan minskar i samhället.

– Restriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft någon betydande effekt på smittspridningen – hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gå så fort. Jag tror vi måste inse att få stopp på omikron-epidemin är en kamp vi inte kan vinna.

Höga mörkertal

Men frågan är hur pass säkra bedömningar det går att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstänks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. Därmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.

Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med råge – och kanske är runt 50 procent fler än de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran är högst osäker.

– Det är mycket svårare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll på hur många som smittas nu. Och det går snabbt nu, sedan nyår har mellan 600 000 och 700 000 fall inrapporterats vilket troligen innebär att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyår. Inom tre veckor, när jag tror att kurvan börjat vända, kan fyra till sex miljoner människor ha smittats sedan nyår om det har fortsatt öka fram tills dess, säger Tom Britton.

Bättre att smittas nu?

Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fått sin tredje dos är bättre att smittas nu än senare, medan man har en bättre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget är Joakim Dillner tveksam till.

– Man kan ju inte förespråka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det säkraste för ens hälsa är ändå att undvika infektionen genom smittskyddsåtgärder och vaccination.

Företrädare för bland annat WHO säger att vi skönjer slutet av pandemin när omikron dragit fram över världen. Tom Britton delar den bilden.

– Så länge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av länderna åtminstone i Europa har släppt på restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom, men det är en gissning. Däremot kan det se annorlunda ut för länder i andra delar av världen där vaccinationsgraden är lägre.

Hanna Odelfors/TT

Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
Foto: Ulf Sirborn

FAKTA

Fakta: Detta krävs för flockimmunitet mot omikron

Om det inte funnits någon immunitet alls i befolkningen sedan tidigare har Tom Brittons uppskattning varit att flockimmunitet uppstår när runt 80 procent av befolkningen varit smittade.

Men nu eftersom många varit infekterade med deltavarianten under det senaste halvåret och har en viss immunitet, kombinerat med att många är vaccinerade, beräknar Tom Britton att det räcker med att 50–60 procent av befolkningen varit smittad med omikron för flockimmuniteten ska träda in.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Kultur och nöje

Kvinnliga filmskapare långsammare än manliga

Svenska Filminstitutets jämställdhetsrapport '406 dagar – en tidsfråga' visar att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att färdigställa spelfilmer. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur lång tid tar det att göra en långfilm i Sverige? Det beror på om upphovspersonerna är män eller kvinnor. Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport visar att kvinnor behöver mer tid.

Årets jämställdhetsrapport från Svenska Filminstitutet fokuserar på hur lång tid det tar för män respektive kvinnor att bli färdiga med en film. Rapporten "406 dagar – en tidsfråga" visar att det finns stora skillnader vad gäller tidsåtgången, vilket i sin tur också påverkar vilka filmer som blir till och får premiär under ett år.

Det tar längre tid för kvinnliga filmskapare att göra en spelfilm än vad det tar för manliga. Skillnaden är stor beroende på vilket kön regissören har, men störst är den beroende på vem som ligger bakom filmens manus. För en film med en kvinnlig manusförfattare tar det i snitt 1 151 dagar innan filmen blir färdig, vilket är 406 dagar mer än vad det tar att färdigställa en film med en man som manusförfattare.

Får högre stöd

När det gäller spelfilm är den stora tidstjuven utvecklingsfasen, skriver man i rapporten. Kvinnliga filmskapare beviljas i regel högre och fler utvecklingsstöd per filmprojekt, men de har sedan större svårigheter än män med att säkra den viktiga externa finansieringen som krävs för komma vidare till produktion.

Men när det gäller dokumentärfilm är det i stället männen som är sölkorvar. Här ligger tidsskillnaden främst i produktionsfasen. Rapporten pekar på ett samband mellan hur lång tid en dokumentärfilm tar att producera och dess totala budget. Skillnaden, kan man läsa, skulle kunna förklaras av att mäns dokumentärprojekt i högre grad är större och kräver både mer tid och pengar.

Inget samband

Blir en film bättre ju mer tid man lägger på att jobba med den? Nej, rapporten kan inte visa på något klart samband mellan kvalitet och hur lång tid det tar att göra en film.

Även på andra håll är jämställdheten skev i filmbranschen. Rapporten visar förvisso att andelen kvinnor som söker stöd för nya filmprojekt har ökat något de senaste åren, men det är fortfarande fler manliga filmskapare som söker projektstöd.

FAKTA

Fakta: "406 dagar – en tidsfråga"

Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport är en kontinuerlig fördjupning inom film och jämställdhet.

I årets rapport "406 dagar – en tidsfråga" tittar man närmare på tidsaspekten. Det är första gången som den sätt under lupp i rapporten.

I genomsnitt tar det 1 243 dagar för en spelfilm att bli klar från första utvecklingsstöd till det att filmen har premiär. Det vill säga ungefär tre år och fem månader. Motsvarande tid för en dokumentärfilm är 1 435 dagar.

Det visar sig att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart spelfilmer. Bland annat sitter kvinnliga filmskapare fast längre i de faser av filmskapandet som är extra ekonomiskt utsatta.

Källa: Svenska Filminstitutet

Inrikes

"Vaccinationsbevis fyller mindre funktion"

Socialminister Lena Hallengren (S) intervjuas i Ekots lördagsintervju. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Vaccinationsbevisen som smittskyddsåtgärd har tappat delar av sitt syfte nu när smittan skenar, anser socialminister Lena Hallengren (S).
– De fyller en mindre funktion, kan man väl ändå vara ärliga och säga, än vad vi hade hoppats och trott, säger hon till Sveriges Radio.

Vaccinationspassens syfte är att de ska användas som en smittskyddsåtgärd – att bland annat möjliggöra sammankomster inomhus, som att gå på bio, framför andra restriktioner.

– Det som motiverar att det är kvar, det är ju just vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. Man både behöver veta att de som är samlade där är vaccinerade och att man ska hålla ett avstånd, så kombinationen av det i det läge som är, möjliggör att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan bedrivas, säger Hallengren i Sveriges Radios lördagsintervju.

Många smittade

Den stora smittspridningen som är just nu, över 250 000 smittade på en vecka, verkar slå lika hårt mot vaccinerade, även om vaccinet skyddar mot svår sjukdom och död. Så även vaccinerade bidrar till att föra smittan vidare i hög utsträckning.

Hallengren säger att vaccinationsbevisen måste kombineras med avstånd. Och att det tillsammans bidrar till att bromsa smittspridningen.

I pandemin har myndigheterna oftast påtalat att det gäller att platta till kurvorna för att klara vården. Det är fortfarande ett syfte till varför restriktionerna ligger kvar, åtminstone till 9 februari, enligt Hallengren som pekar på kombinationen av att vården är hårt ansträngd, men också för att se till att samhället fungerar.

"Tråkig bild"

Hon får också i intervjun frågor om, vad oppositionen kallat, mörkning av uppgifter i regeringskansliet som coronakommissionen velat ha ut, och som föranlett KU-anmälningar av både Hallengren och statsminister Magdalena Andersson (S).

Så här säger hon om det:

– Dels tycker jag det är en tråkig bild som tecknas, därför att min uppfattning är att vi har sett till att kommissionen har tillgång till handlingar, även det som är sekretessbelagt, men att det ibland måste säkerhetsprövas, och helt uppenbart har det funnits lite delade meningar. Jag hoppas att det är utrett.

Utrikes

Stormvindar och snösmocka väntar grannarna

Stora Bältbron kan komma att stängas av stormen Malik. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Stormen Malik väntas dra in med full kraft över Danmark på lördagseftermiddagen med konsekvenser för väg- och sjötrafik. I Finland rustas samtidigt inför snöstormen Valtteri.

Danmarks Meteorologiske Institut (DMI) har döpt helgens oväder till Malik, ett namn som även Sverige använder.

På lördagskvällen väntas ovädret ha blåst upp till full storm med orkanstyrka i vindbyarna längs Danmarks norra och nordvästra kuster, rapporterar Ritzau.

Blåsten innebär risk för att bron över Stora Bält stängs, meddelar operatören Sund & Bælt. Många färjeturer har ställts in, bland annat till tyska Rostock och Kristiansand i Norge.

Vindarna väntas pressa upp vattenståndet längs kusterna. Till exempel väntas vattenståndet i Roskildefjorden stiga med upp till 1,90 meter. Vikingamuseet i Roskilde ligger nära fjorden och där har barriärer lagts ut för att skydda vikingaskeppen från eventuella översvämningar.

I Finland varnas för problem när stormen Valtteri drar in med tung blötsnö, piskande vindbyar och mycket dåligt väglag. I sydligaste Finland väntas lokalt upp till 35 centimeter tung blötsnö som kan knäcka grenar och störa både trafik och elförsörjning, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Meteorologiska institutet har varnat för "mycket farligt väglag" under lördagen, en formulering som aldrig tidigare använts, skriver tidningen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL