Nyheter

Kvinna våldtagen av flera män

Artikel Nyheter Flickan är i 18-årsåldern och vårdas nu på sjukhus.
PREMIUM

Flickan är i 18-årsåldern och vårdas nu på sjukhus. Hon var under natten så svårt chockad att polisen valde att inte höra henne om händelsen utan väntar tills under fredagens förmiddag. Hennes fysiska status var under natten inte känd. Flickan var inte bekant med gärningsmännen sedan tidigare utan de var för henne helt okända. Anmälan kom in till polisen vid tretiden på natten.

Sport

Barty första hemmavinnaren på 44 år

Ashleigh Barty under finalen i Australian Open.
Foto: Hamish Blair/AP/TT
Sport
Sport Efter att Chris O'Neil vann Australian Open 1978 tog det 44 år för en australiska att vinna hemmaturneringen i tennis.
Detta genom Ashleigh Barty.
– Det är en dröm som blir sann, jag är så stolt över att vara en "aussie", säger Barty.

Barty vann finalen över amerikanskan Danielle Collins med 2–0 i set, 6–3, 7–6 (7–2).

Det var den tredje grand slam-titeln för Barty som 2019 vann Franska mästerskapen och i fjol vann Wimbledon. Hon har därmed vunnit grand slam-turneringar på alla tre underlag – hardcourt, grus och gräs.

Barty vann någorlunda enkelt det första setet med 6–3. Det andra blev en rysare. Collins gick fram till 5–1, men sedan vann Barty fyra game i följd utan att bjuda Collins på en endaste matchboll. Matchen avgjordes till slut i tiebreak, där australiskans segersiffror skrevs till 7–2.

Den 27:e-seedade Collins spelade sin allra första grand slam-final.

Den trefaldiga vinnaren av Australian Open, australiskan Evonne Goolagong, delade ut priserna till finalisterna. I sitt segertal hyllade Barty hemmapubliken:

– Ni gjorde mig lugn men tvingade mig också att spela min bästa tennis. Mot en gigant som Danielle behövdes det verkligen, säger Barty.

– Det här är en dröm som blivit sann, jag är så stolt över att vara en "aussie".

Ingela Ahlberg/TT

Utrikes

Stort beslag av narkotika i Laos

Polisen beslagtog över 30 miljoner metamfetaminpiller vid ett tillslag i Laos. Bilden är från ett annat tillfälle.
Foto: Jeff Roberson/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen i Laos beslagtog i veckan 36 miljoner metamfetaminpiller i staden Huay Xai – det nästa största beslaget i landet någonsin, uppger FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC.

Beslaget gjordes i Bokeoprovinsen i den så kallade Gyllene Triangeln – ett område mellan Laos, Thailand och Myanmar som är ökänt för narkotikasmuggling.

Enligt UNODC:s representant i regionen, Jeremy Douglas, greps fyra personer i samband med tillslaget. Förutom tabletter fann myndigheterna även 590 kilo kristalliserat metamfetamin, också kallat crystal meth.

I oktober förra året gjordes det största beslaget av narkotika någonsin i Asien i just Laos. Polisen fann då bland annat 55 miljoner metamfetaminpiller i lasten på en ölbil.

Inrikes

Trots kritiken – går vidare med särskilt hedersbrott

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Foto: Jonas Ekstromer/TT
Inrikes
Inrikes Trots Lagrådets kritik går regeringen vidare med en ny lag mot hedersförtryck.
– Vi har hittat en väg framåt, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Regeringen vill göra hedersförtryck som ett särskilt brott, men Lagrådet avstyrkte i veckan förslaget i ett yttrande.

Lagen innebär att den som begår upprepade brottsliga gärningar mot en person för att återupprätta eller bevara en persons eller släkts heder ska dömas för hedersförtryck till minst ett års fängelse.

Lagrådet ansåg dock bland annat att ett års fängelse skulle bli orimligt för till exempel ett antal ofredande eller några fall av ringa skadegörelse vars straffvärde i normala fall inte når upp till mycket mer än 14 dagars fängelse.

Justitieminister Morgan Johansson tror dock att problemet kan lösas genom att i lagtexten lägga till att det också ska krävas att de brottsliga handlingarna ska vara ägnade att "allvarligt skada självkänslan" hos offret.

– Om vi kan justera det, så är min bedömning att vi kommer att kunna lägga förslaget, säger han.

Johansson tycker inte att det är något konstigt med Lagrådets kritik.

– Det här är inte ovanligt alls. När stora reformer ska drivas fram finns ganska stora födslovåndor. Vi hade det när det gäller sexköpslagen, samtyckeslagen och kvinnofridsbrottet och nu har vi det när det gäller hedersbrottet, säger han.

– Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa ut också de här juridiska frågorna.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Experter: Vi är nära flockimmunitet

Omikronvarianten av coronaviruset sprids som en löpeld och snart finns troligen inte särskilt många personer kvar att smitta. Bilden är en illustration.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes Omikron fullkomligen skenar fram över landet. Inom kort har troligen så många varit sjuka att vi närmar oss flockimmunitet, bedömer två experter. Kanske är vi där om bara ett par veckor.

Smittspridningen av coronaviruset går snabbare än någonsin och Folkhälsomyndigheten räknar nu med runt en halv miljon smittade i veckan. Det aktualiserar frågan om och när Sverige kan uppnå flockimmunitet – det indirekta skydd mot smitta som uppstår när en stor andel av befolkningen utvecklat immunitet mot sjukdomen. Kort sagt när viruset inte har så många kvar som det kan smitta.

I Danmark räknar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet når flockimmunitet mot coronaviruset inom de närmsta veckorna. När kan vi vara där i Sverige – och vad kan vi vänta oss av smittspridningen närmsta tiden?

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten inträffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.

– Vi vet att när smittkurvan börjar vända neråt så beror det på att flockimmunitet börjat inträda, eftersom vi inte har några tuffare restriktioner eller nedstängningar som kan vara orsaken.

Någon vecka

Exakt när det inträffar kan ingen säga med säkerhet, poängterar Tom Britton, men hans ”bästa gissning” är att det sker om en till två veckor.

– Om spridningen fortsätter i den här takten kan jag inte se annat än att kurvan vänder neråt inom två till tre veckor. Det är vad jag ser genom överslagsberäkningar. Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton.

Även Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen är maximalt två veckor bort – och att Sverige då har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.

– Jag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till två veckor på grund av att vi uppnått befolkningsimmunitet. Kurvan har gått fort uppåt nu ett antal dagar och jämför man med andra länder där spridningen av omikron tog fart tidigare så borde det vända neråt i Sverige om en vecka ungefär, säger Joakim Dillner.

Väntas dala snabbt

Han förutspår att smittspridningen därefter dalar ganska snabbt och är nere på en relativt låg nivå om ungefär en månad, och att spridningen då har gått över i en så kallad endemisk fas, vilket innebär att den stabiliserats.

– Om smittspridningen går ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara där om någon månad eftersom smittspridningen kom lös på allvar runt nyår.

Enligt Joakim Dillner uppstår flockimmuniteten framför allt på grund av att många haft smittan och fått en naturlig immunitet, snarare än på vaccinerna som inte ger tillräckligt skydd om smitta med omikron även om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom.

"En kamp vi inte kan vinna"

Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och används inte i Folkhälsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning är att en immunitet i befolkningen – i bemärkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka neråt – inträffar inom ”någon eller några veckor”, uppger Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten.

Det är också den bilden som gjorde att Folkhälsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett händer.

Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha någon större påverkan på hur snabbt smittan minskar i samhället.

– Restriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft någon betydande effekt på smittspridningen – hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gå så fort. Jag tror vi måste inse att få stopp på omikron-epidemin är en kamp vi inte kan vinna.

Höga mörkertal

Men frågan är hur pass säkra bedömningar det går att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstänks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. Därmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.

Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med råge – och kanske är runt 50 procent fler än de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran är högst osäker.

– Det är mycket svårare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll på hur många som smittas nu. Och det går snabbt nu, sedan nyår har mellan 600 000 och 700 000 fall inrapporterats vilket troligen innebär att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyår. Inom tre veckor, när jag tror att kurvan börjat vända, kan fyra till sex miljoner människor ha smittats sedan nyår om det har fortsatt öka fram tills dess, säger Tom Britton.

Bättre att smittas nu?

Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fått sin tredje dos är bättre att smittas nu än senare, medan man har en bättre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget är Joakim Dillner tveksam till.

– Man kan ju inte förespråka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det säkraste för ens hälsa är ändå att undvika infektionen genom smittskyddsåtgärder och vaccination.

Företrädare för bland annat WHO säger att vi skönjer slutet av pandemin när omikron dragit fram över världen. Tom Britton delar den bilden.

– Så länge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av länderna åtminstone i Europa har släppt på restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom, men det är en gissning. Däremot kan det se annorlunda ut för länder i andra delar av världen där vaccinationsgraden är lägre.

Hanna Odelfors/TT

Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Sverige kan ha nått flockimmunitet om en till två veckor, uppskattar professor Tom Britton. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
När vi väl nått toppen kan smittspridningen dala snabbt, bedömer Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
Foto: Ulf Sirborn

FAKTA

Fakta: Detta krävs för flockimmunitet mot omikron

Om det inte funnits någon immunitet alls i befolkningen sedan tidigare har Tom Brittons uppskattning varit att flockimmunitet uppstår när runt 80 procent av befolkningen varit smittade.

Men nu eftersom många varit infekterade med deltavarianten under det senaste halvåret och har en viss immunitet, kombinerat med att många är vaccinerade, beräknar Tom Britton att det räcker med att 50–60 procent av befolkningen varit smittad med omikron för flockimmuniteten ska träda in.

Kultur och nöje

Kvinnliga filmskapare långsammare än manliga

Svenska Filminstitutets jämställdhetsrapport '406 dagar – en tidsfråga' visar att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att färdigställa spelfilmer. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur lång tid tar det att göra en långfilm i Sverige? Det beror på om upphovspersonerna är män eller kvinnor. Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport visar att kvinnor behöver mer tid.

Årets jämställdhetsrapport från Svenska Filminstitutet fokuserar på hur lång tid det tar för män respektive kvinnor att bli färdiga med en film. Rapporten "406 dagar – en tidsfråga" visar att det finns stora skillnader vad gäller tidsåtgången, vilket i sin tur också påverkar vilka filmer som blir till och får premiär under ett år.

Det tar längre tid för kvinnliga filmskapare att göra en spelfilm än vad det tar för manliga. Skillnaden är stor beroende på vilket kön regissören har, men störst är den beroende på vem som ligger bakom filmens manus. För en film med en kvinnlig manusförfattare tar det i snitt 1 151 dagar innan filmen blir färdig, vilket är 406 dagar mer än vad det tar att färdigställa en film med en man som manusförfattare.

Får högre stöd

När det gäller spelfilm är den stora tidstjuven utvecklingsfasen, skriver man i rapporten. Kvinnliga filmskapare beviljas i regel högre och fler utvecklingsstöd per filmprojekt, men de har sedan större svårigheter än män med att säkra den viktiga externa finansieringen som krävs för komma vidare till produktion.

Men när det gäller dokumentärfilm är det i stället männen som är sölkorvar. Här ligger tidsskillnaden främst i produktionsfasen. Rapporten pekar på ett samband mellan hur lång tid en dokumentärfilm tar att producera och dess totala budget. Skillnaden, kan man läsa, skulle kunna förklaras av att mäns dokumentärprojekt i högre grad är större och kräver både mer tid och pengar.

Inget samband

Blir en film bättre ju mer tid man lägger på att jobba med den? Nej, rapporten kan inte visa på något klart samband mellan kvalitet och hur lång tid det tar att göra en film.

Även på andra håll är jämställdheten skev i filmbranschen. Rapporten visar förvisso att andelen kvinnor som söker stöd för nya filmprojekt har ökat något de senaste åren, men det är fortfarande fler manliga filmskapare som söker projektstöd.

FAKTA

Fakta: "406 dagar – en tidsfråga"

Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport är en kontinuerlig fördjupning inom film och jämställdhet.

I årets rapport "406 dagar – en tidsfråga" tittar man närmare på tidsaspekten. Det är första gången som den sätt under lupp i rapporten.

I genomsnitt tar det 1 243 dagar för en spelfilm att bli klar från första utvecklingsstöd till det att filmen har premiär. Det vill säga ungefär tre år och fem månader. Motsvarande tid för en dokumentärfilm är 1 435 dagar.

Det visar sig att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart spelfilmer. Bland annat sitter kvinnliga filmskapare fast längre i de faser av filmskapandet som är extra ekonomiskt utsatta.

Källa: Svenska Filminstitutet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

"Vaccinationsbevis fyller mindre funktion"

Socialminister Lena Hallengren (S) intervjuas i Ekots lördagsintervju. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Vaccinationsbevisen som smittskyddsåtgärd har tappat delar av sitt syfte nu när smittan skenar, anser socialminister Lena Hallengren (S).
– De fyller en mindre funktion, kan man väl ändå vara ärliga och säga, än vad vi hade hoppats och trott, säger hon till Sveriges Radio.

Vaccinationspassens syfte är att de ska användas som en smittskyddsåtgärd – att bland annat möjliggöra sammankomster inomhus, som att gå på bio, framför andra restriktioner.

– Det som motiverar att det är kvar, det är ju just vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. Man både behöver veta att de som är samlade där är vaccinerade och att man ska hålla ett avstånd, så kombinationen av det i det läge som är, möjliggör att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan bedrivas, säger Hallengren i Sveriges Radios lördagsintervju.

Många smittade

Den stora smittspridningen som är just nu, över 250 000 smittade på en vecka, verkar slå lika hårt mot vaccinerade, även om vaccinet skyddar mot svår sjukdom och död. Så även vaccinerade bidrar till att föra smittan vidare i hög utsträckning.

Hallengren säger att vaccinationsbevisen måste kombineras med avstånd. Och att det tillsammans bidrar till att bromsa smittspridningen.

I pandemin har myndigheterna oftast påtalat att det gäller att platta till kurvorna för att klara vården. Det är fortfarande ett syfte till varför restriktionerna ligger kvar, åtminstone till 9 februari, enligt Hallengren som pekar på kombinationen av att vården är hårt ansträngd, men också för att se till att samhället fungerar.

"Tråkig bild"

Hon får också i intervjun frågor om, vad oppositionen kallat, mörkning av uppgifter i regeringskansliet som coronakommissionen velat ha ut, och som föranlett KU-anmälningar av både Hallengren och statsminister Magdalena Andersson (S).

Så här säger hon om det:

– Dels tycker jag det är en tråkig bild som tecknas, därför att min uppfattning är att vi har sett till att kommissionen har tillgång till handlingar, även det som är sekretessbelagt, men att det ibland måste säkerhetsprövas, och helt uppenbart har det funnits lite delade meningar. Jag hoppas att det är utrett.

Utrikes

Stormvindar och snösmocka väntar grannarna

Stora Bältbron kan komma att stängas av stormen Malik. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Stormen Malik väntas dra in med full kraft över Danmark på lördagseftermiddagen med konsekvenser för väg- och sjötrafik. I Finland rustas samtidigt inför snöstormen Valtteri.

Danmarks Meteorologiske Institut (DMI) har döpt helgens oväder till Malik, ett namn som även Sverige använder.

På lördagskvällen väntas ovädret ha blåst upp till full storm med orkanstyrka i vindbyarna längs Danmarks norra och nordvästra kuster, rapporterar Ritzau.

Blåsten innebär risk för att bron över Stora Bält stängs, meddelar operatören Sund & Bælt. Många färjeturer har ställts in, bland annat till tyska Rostock och Kristiansand i Norge.

Vindarna väntas pressa upp vattenståndet längs kusterna. Till exempel väntas vattenståndet i Roskildefjorden stiga med upp till 1,90 meter. Vikingamuseet i Roskilde ligger nära fjorden och där har barriärer lagts ut för att skydda vikingaskeppen från eventuella översvämningar.

I Finland varnas för problem när stormen Valtteri drar in med tung blötsnö, piskande vindbyar och mycket dåligt väglag. I sydligaste Finland väntas lokalt upp till 35 centimeter tung blötsnö som kan knäcka grenar och störa både trafik och elförsörjning, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Meteorologiska institutet har varnat för "mycket farligt väglag" under lördagen, en formulering som aldrig tidigare använts, skriver tidningen.

Ekonomi

Bankbossar lyfter hundratals miljoner

Goldman Sachs vd David Solomon. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Över 300 miljoner kronor i årslön. Det går bra nu, för de amerikanska storbankerna. Och vd:arna lönas ordentligt, skriver Financial Times.

Goldman Sachs vd David Solomon fick sammanlagt 35 miljoner dollar i årslön (330 miljoner kronor), varav den absoluta merparten var olika former av bonus, rörlig lön, visar uppgifter som banken i fredags skickade in till myndigheterna.

Goldman Sachs redovisade rekordvinst för fjolåret, 21,2 miljarder dollar efter skatt, motsvarande 200 miljarder kronor.

Även för direktörerna hos bankkollegorna JP Morgan och Morgan Stanley blev det jackpott. JP Morgans vd Jamie Dimon fick 34,5 miljoner dollar, Morgan Stanleys högste direktör James Gorman kunde lyfta ungefär lika mycket.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL