Opinion

Reepalu: ”Jag har aldrig skuldbelagt judar”

Opinion
Opinion I Malmö möts människor från fler än 170 olika länder och vi är tydliga med att staden ska vara fri från antisemitism och andra former av rasism.
PREMIUM

I Malmö möts människor från fler än 170 olika länder och vi är tydliga med att staden ska vara fri från antisemitism och andra former av rasism. Vi arbetar aktivt i FN-organisationen Europeiska städer mot rasism, vi har sedan lång tid en antidiskrimineringsklausul i all kommunal upphandling och imorgon fattar kommunstyrelsen beslut om en ny handlingsplan mot diskriminering. Där slår vi tydligt fast att alla kommunala verksamheter har ansvar att främja mänskliga rättigheter och likabehandling. Av de 79 hatbrott som anmäldes till Skånepolisen under 2009 var 50 antisemitiska brott som utfördes i Malmö. Givetvis är varje sådant brott fullständigt oacceptabelt och något som vi ser med största allvar på. Det oroar mig särskilt att åtta av dessa polisanmälningar rör händelser i Malmös skolor. Skolan har ett stort ansvar att fördjupa värdegrundsarbetet samt att agera resolut varje gång man får kännedom om diskriminering eller kränkningar. När Skånska Dagbladet intervjuade mig om min Israelkritik, använde jag ordet sionism på ett felaktigt sätt. Jag avsåg inte den ursprungliga betydelsen, som är idén om en israelisk stat, utan jag redogjorde för hur extrema aggressiva bosättargrupper i sionismens namn och helt i strid med folkrätten ockuperar delar av Västbanken, fördriver den palestinska befolkningen och förstör vattenförsörjningen och olivlundarna. Jag har alltid pläderat för en tvåstatslösning, som jag anser är den enda vägen till fred och försoning i Mellanöstern. I samtalet med journalisten framgick det väldigt tydligt vad jag menade och jag är upprörd över det sätt han valde att framställa mina åsikter på. Under intervjun fick jag frågan vad kommunen bör göra för att bekämpa antisemitismen och därefter följdfrågan vad andra kan göra. Jag tog då som exempel vilken effekt det får om judiska grupper med stor legitimitet tar avstånd från våld och brott mot mänskliga rättigheter. Jag sade att, tänk om också den judiska församlingen i Malmö kunde ge utrymme åt den här typen av grupper. Och jag önskade att även företrädare för muslimerna i Malmö klart och tydligt sade ifrån att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestinakonflikten. Jag kritiserade staten Israel under Gazakriget och jag står fast vid den kritiken. Jag blev förskräckt när den israeliska organisationen Shovrim shtika ("Att bryta tystnaden") i juli 2009 avslöjade att israeliska soldater fått order att betrakta alla invånare, civila som militära, som fiender. Så sent som igår publicerade Dagens Nyheter en stor artikel om en ny rapport från Shrovim shtika, där soldater vittnar om trakasserier och övergrepp mot Västbankens civilbefolkning. Och nyligen slog Amnesty larm om att Israels blockad av Gaza ännu hindrar återuppbyggnaden. Skolor, sjukhus och delar av el- och vattenförsörjningen är ännu i ruiner. Vi måste alla alltid kunna ta ställning till och ha åsikter om förfärliga konflikter som finns i andra delar av världen, men samtidigt har vi alla ett ansvar att bete oss anständigt mot varandra. Jag anser att det är fullständigt oacceptabelt att judar i Malmö ska trakasseras eller ställas till svars för vad staten Israel gjort. Var och en av oss måste ta avstånd från varje form av diskriminering och rasism, från glåpord på skolgården till brandattentaten mot moskén och det judiska begravningskapellet i Malmö och mot synagogan i Helsingborg. Det är viktigt att det i skolan, i föreningslivet och i andra sammanhang förs ett ständigt pågående samtal om värderingar som skiljer och förenar och om hur vi beter oss mot varandra. För att diskutera hur vi kan hantera konflikter mellan olika grupper i Malmö, ska vi dessutom skapa ett dialogforum. Inledningsvis ska representanter för olika etniska grupper bjudas in för att beskriva hur man upplever situationen och hur tolerans och samförstånd mellan olika grupper kan stärkas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Smart vegansatsning i Eslöv

Opinion
Opinion

Eslövs största privata arbetsgivare, koncernen Orkla, satsar ytterligare 70 miljoner på sin verksamhet i kommunen. Eslövsborna, får fler arbetstillfällen.

Det är den ökade efterfrågan på veganmat som föranleder satsningen. Man kan gissa att den delen av tillverkningen har möjlighet att öka ytterligare.

Det är inte längre bara veganer som kan tänka sig att äta veganmat. Att vara vegan har länge varit en livsstil snarare än ett kostval och många veganer är förtjusta att nämna att de inte äter animaliska produkter och kan inte sällan vilja rekrytera ”följare” på ett lite religiöst sätt.

Men veganmat håller på att avdramatiseras som ett kostval och även köttätare kan i många fall tänka sig enstaka veganmåltider, inte minst av hållbarhetsskäl.

Förekomsten av havre- ärt och potatisbaserad ”mjölk” är ett tydligt exempel på de förändrade kostvanorna. För tio år sedan var växtbaserad mjölk ett undantag, nu får man medlidsamma blickar av baristan på lattekaféet om man frågar om de har Oatly eller någon annan form av mjölksubstitut. Givetvis har de det.

Ett villkor för att veganmat ska ses som ett fullgott substitut för en kötträtt för ickeveganer är såklart att det är lika gott. Om konkurrensen om veganmatkunderna ökar lär kvaliteten också göra det.

Eslöv har nog möjlighet att få ytterligare arbetstillfällen om Orkla kan bli ledande inom veganmatssegmentet.

Opinion

Alla behövs i arbetet mot antisemitismen

Opinion
Opinion

Den för Malmö centrum trafikmässigt omtumlande konferensen mot antisemitismen är avslutad.

Feedback har kommit från den judiska församlingen och från biskop Antje Jackelén.

Rabbi Moshe David Hacohen menar att konferensen nog var bra, men att man borde fokuserat mer på Malmö, eftersom det är en plats där en liten judisk församling försöker samarbeta med staden för att praktiskt motverka antisemitism.

Man kan förvånas över att Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén inte var inbjuden till konferensen. Ingen annan från Svenska kyrkan heller, för den delen. Ärkebiskopen menar att det är omöjligt att bekämpa antisemitismen utan trossamfundens medverkan, vilket hon lär ha rätt i. Som Lunds biskop Johan Tyrberg skrev i en debattartikel i tidningen bör den lutherska kyrkan ta större ansvar för att motverka och reagera mot antisemitism. Att ett trossamfund kan förstå utmaningarna för ett annat bättre än sekulära kan är givet.

Ett exempel på detta är kyrkans kritik mot Migrationsverkets hantering bland annat av asylsökande konvertiter, där de bland annat menar att migrationsverkets anställda inte har tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om asylsökande är troende eller ej. Om man ordnar en konferens om en religion som representant för en sekulär organisation får man vara lite ödmjuk inför främst den judiska församlingen men också inför att ledare för andra samfund kan ha värdefull insikt att bidra med.

Om någon tvivlade på om konferensen behövdes i Malmö så gick nazistiska Nordiska motståndsrörelsen från klistermärken till en motbjudande ljusshow som förnekar förintelsen på synagogens fasad. Att enbart lysa text på husfasader hade kunnat vara ett hyss, om det inte sårat så många känslor. Judar med album fulla med släktingar som avrättats av nazisterna upplever det så klart som kränkande att man projicerar sådan lögnaktig smörja på deras gudstjänstlokal.

Arbetet mot antisemitism har bara börjat.

Opinion

Mer jämställt bakom ratten

Opinion
Opinion

Våren 1976 avslutade jag mina högskolestudier och tog en socionomexamen med inriktning på ekonomiska ämnen. Det var en väldigt givande och allmänbildande utbildning, men jag hade blivit alltmer övertygad om att en framtid som kommunalkamrer eller liknande inte var något som lockade mig.

Vad göra? Arbetslös ville jag inte bli och risken var rätt stor för det eftersom vi i mitten på 1970-talet för första gången började få akademikerarbetslöshet i vårt land.

Eftersom jag under studieåren extraknäckte som bensinstationsbiträde hade jag mött många lastbils- och taxichaufförer. De verkade ha rätt trevliga arbeten, jobbade säkerligen mycket men ändå rätt självständigt. Därför tänkte jag skaffa körkort för att kunna bli chaufför, kanske inte för alltid men för några år framöver. Jag skaffade behövliga intyg men innan chaufförsutbildningen hann påbörjas gjorde ödet att min yrkesväg kom att se annorlunda ut och slutade i tidningsbranschen.

Fortfarande tycker jag att chaufförsyrken borde vara en rätt lockande yrkesbana för de som inte går vidare till högskolestudier. Men så tycks inte vara fallet. Vi har på senare tid kunnat se hur det råder skriande brist på chaufförer i Storbritannien, inte på grund av Brexit men för att nyrekryteringen inte fungerar trots löner på uppemot 70.000 kronor i månaden. Men det är inte ett brittiskt fenomen. I Europa saknas hela 400.000 lastbilschaufförer och även i Sverige är det brist på unga människor som vill bli chaufförer.

Kanske får hoppet sättas till unga tjejer. Kvinnor som kör lastbilar har blivit ett allt vanligare inslag på vägarna. Att tjejer idag utgör en stor andel av ägarna av Epa-traktorer borde också leda till att chaufförsyrket blir mer jämställt. Dessutom är kvinnor bättre på det finmotoriska i bilkörning t.ex att backa med släp i trånga utrymmen.

Lars J Eriksson

Opinion

Vems landsbygd?

Ebba Busch och Annie Lööf i Storkyrkan inför riksmötets öppnande.
Foto: Jessica Gow /TT
Opinion
Opinion

Kristdemokraterna vill bli det nya landsbygdspartiet. Av Ebba Buschs instagramflöde att döma har traktorn blivit hennes huvudsakliga transportmedel. Det är glesare mellan kändisfesterna. Hon verkar ha dansat färdigt med influencers och omfamnat sin nya image som talesperson för undersköterskan på landet. Hon bor själv på landet, som hon påminner oss om några sekunder in i varje intervju. Strax utanför Uppsala, så ensligt är det inte.

Kristdemokraternas retorik om landsbygden låter ibland som en parodi på hur en konservativ amerikan pratar om hjärtlandet när hen är förbannad. Som om landsbygden var dränkt i bensin och traditionella familjevärderingar. Många frågar sig om passionen har någon sakpolitisk substans.

I Aktuellt förra veckan krävde centerledaren Annie Lööf av Ebba Busch att komma med något mer än nyord som hjärtland. Hon ställde centerpartiets satsningar på fler mackar och livsmedelsaffärer, mer bredband och mindre regelkrångel för småföretag mot KD:s vaddå? Ebba Busch svarade att en röst på Centern är en röst på Miljöpartiet. Hennes sakpolitiska offensiv är fortfarande höljd i dunkel. Partisekreteraren Peter Kullgren har fått i uppdrag att uppdatera det landsbygdspolitiska programmet och förväntas vara klar till årsskiftet. Men på en presskonferens i augusti tog han upp jakt, bilar och polis. KD vill också minska regelkrångel, för lagliga vapenägare.

Partiets syn på landsbygden är amerikaniserad och nedlåtande. På centerpartiets partistämma låter det annorlunda. Man hör om en landsbygd som är modern och mångfasetterad. Den utgörs av småföretagare som deltar i den gröna ekonomin och värnar miljön. Inte av kulturkrigare som hatar Greta Thunberg.

Ett element av kulturkrig finns det ju. Den som ska hjälpa KD att uppdatera landsbygdspolitiken är centerpartiets tidigare riksdagsledamot Staffan Danielsson. Det var migrationspolitiken som gjorde att han och partiet gick skilda vägar, inte landsbygdsfrågor. Rekryteringen kan tolkas som en symbolisk vinst för KD, men frågan är vad den innebär för landsbygdspolitiken. Blir den ny eller en amerikansk version av Centerns?

Opinion

En felöversatt samhällskritik

Opinion
Opinion

Netflix största tittarsuccé någonsin är en koreansk serie där ekonomiskt utsatta personer tävlar mot varandra med livet som insats. Squid Game är mörk, rolig och enormt sorglig på samma gång. Det är riktigt bra TV.

Samtidigt är det intressant att vi fallit för en djupt politisk och antikapitalistisk serie som är en kritisk kommentar till den koreanska samtiden, som de flesta vet mycket lite om. Galningen som rekryterar deltagare förklarar allvarligt att tävlingarna, till skillnad från livet, är rättvisa. I den mardrömslika Squid Game-verkligheten tävlar alla på samma villkor, det är livet som är riggat till rika och mäktigas fördel.

Hemma kallar vi översättarna på streamingtjänster för Börje och Maggan, eftersom översättningen tenderar att låta lite ”Biffen och Bananen” från pilsnerfilm, särskilt när grovt språk ska översättas. Terminologi blir ofta parodiskt felöversatt. Säkert handlar det om tids- och resursbrist.

Efter hård kritik från koreaner verkar det vara samma problem med översättningen av Squid Game. Om Korea blir den nya storproducenten av internationell underhållning, vilket vore trevligt eftersom K-drama ofta håller hög klass, måste man kunna översätta serierna ordentligt så publiken vet vad den tittar på. Vi skulle kunna lära oss mycket både om Korea och om den asiatiska ekonomin, som vi påverkas av, samtidigt som vi blev underhållna. Att bli underhållen och blir smartare samtidigt är det bästa av båda världar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur man hittar det bästa personliga lånet

Privatlån.com

När man ska ta ett privatlån vill man förstås få ett lån med bästa möjliga förutsättningar. Men hur bör man då bära sig åt för att kunna hitta bästa möjliga personliga lån, och vad är det viktigt att tänka på när man jämför olika lån? Just detta ska vi gå igenom i denna text.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de allra bästa tipsen som vi kan ge dig för att du ska kunna hitta bästa möjliga personliga lån är att använda dig av en låneförmedlare. Genom att använda dig av en sådan kan du nämligen göra en låneansökan hos flera olika aktörer, detta genom att bara behöva ansöka en enda gång. När du ansöker om ett lån hos en låneförmedlare ansöker nämligen denna om lån hos flera olika aktörer åt dig. De låneansökningar som du får beviljade kommer sedan listas åt dig av låneförmedlaren. Du kan därefter välja det låneerbjudande som passar dig allra bäst.

Det finns alltså en mängd olika fördelar med att använda sig av en låneförmedlare. Först och främst ger det dig så stora chanser som möjligt att hitta bästa möjliga låneerbjudande, detta eftersom låneförmedlaren ansöker om lån hos flera olika aktörer åt dig. Dessutom sparar du väldigt mycket tid på att använda dig av en låneförmedlare. Genom att göra det räcker det nämligen med att du gör en enda ansökan i stället för att själv behöva sitta och ansöka om flera olika lån. Låneförmedlaren gör helt enkelt jobbet åt dig.

En annan mycket stor fördel med att använda sig av en låneförmedlare är att det då bara görs en enda kreditupplysning i ditt namn. Sitter du själv och ansöker om flera olika lån kommer det nämligen att göras flera olika kreditupplysningar på dig. Det vanligaste är att kreditupplysningar görs med hjälp av Upplysningscentralen, eller UC som det är mer känt som. Nackdelen med UC är att när de gör en kreditupplysning på dig kommer din kreditpoäng att försämras något. Sitter du då och ansöker om lån hos flera olika långivare som gör sina kreditupplysningar med UC kan det därför få allvarligt negativa konsekvenser för din kreditpoäng. Detta behöver du dock alltså inte oroa dig för om du gör en låneansökan via en låneförmedlare. Då räcker det nämligen med att göra en ansökan vilket innebär att det bara kommer att göras en kreditupplysning på ditt namn. Detta är därför något som inte kommer att påverka din kreditpoäng alltför mycket.

Jämför ränta och andra avgifter

En av de absolut viktigaste sakerna att titta på när man ska jämföra olika lån är räntan. Gör dock inte misstaget att bara fokusera på den nominella räntan, ett misstag som det tyvärr är vanligt för låntagare att göra. Den nominella räntan ger dig nämligen bara en delvis uppfattning om hur mycket pengar det kommer kosta dig att låna pengar. Just därför är det den effektiva räntan du bör fokusera på. Den effektiva räntan talar nämligen om för dig vad den sammanlagda kostnaden för ett lån kommer att bli. I den effektiva räntan ingår både den nominella räntan samt andra eventuella avgifter som kan tillkomma till ett lån. Detta kan röra sig om aviavgifter samt uppläggningsavgifter. För dig som ska låna pengar är det förstås bättre ju lägre ränta och ju färre avgifter som tillkommer till ett lån. Ju lägre ränta och ju färre avgifter desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar, något som av förklarliga skäl är en stor fördel.

Återbetalningstiden

Det är också viktigt att ta hänsyn till hur lång tid du har på dig att betala tillbaka ett lån. Här gäller det förstås att välja en återbetalningstid som ger dig en rimlig månadskostnad. När det gäller detta kan det vara lockande att dra ut på återbetalningstiden så mycket som möjligt för att ge dig lägsta möjliga månadskostnad. Det är dock inte någon bra idé, för ju längre du drar ut på återbetalningstiden desto dyrare kommer det nämligen bli för dig att låna pengar. Detta beror på att en lång återbetalningstid i de flesta fall innebär en högre ränta. Se därför till att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med, dock utan att dra ut på den alltför länge. Det gäller helt enkelt för dig som låntagare att hitta en bra balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Lån med säkerhet

Ett av de alternativ du har när du ska låna pengar är att ta ett lån med säkerhet. Ett lån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet till långivaren. Detta kan denne då ta ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka lånet enligt den betalningsplan ni kommit överens om. Exempel på saker som man kan lämna i säkerhet är din bil eller din bostad. Faktum är att det är vanligt att använda samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att köpa en bostad lämnar du denna bostad i säkerhet. Klarar du då inte av att betala tillbaka lånet så som det är tänkt kan långivaren ta din bostad från dig. Detta kanske kan låta som en stor nackdel, men faktum är att det även finns stora fördelar med att ta ett lån med säkerhet. Dels brukar du kunna få lån på större belopp när det kommer till lån med säkerhet, detta eftersom långivaren tar en mindre finansiell risk när de ger dig ett sådant lån. På grund av att de tar en mindre finansiell risk kan de i de flesta fall också erbjuda en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta är förstås en stor fördel för dig som låntagare.

Lån utan säkerhet

Alternativet till ett lån med säkerhet är att ta ett lån utan säkerhet. Precis som namnet antyder är detta en typ av lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Faktum att du slipper göra det är fördelen med dessa lån. Nackdelarna är att eftersom långivaren tar en större finansiell risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet kan du i många fall inte låna lika stora belopp när det kommer till dessa lån. Dessutom innebär den större finansiella risk som långivaren tar att du får betala en högre ränta.

Snabblån

På senare år har det också blivit allt populärare med så kallade snabblån. Precis som namnet antyder är dessa lån där det går snabbt att få reda på ifall din låneansökan blivit godkänd eller ej. Blir den godkänd går det också snabbt att få dina pengar utbetalda. En av fördelarna med snabblån är att även du som har betalningsanmärkningar i många fall kan få denna typ av lån beviljade. Nackdelen med denna typ av lån är att de brukar ha väldigt hög ränta samtidigt som du i de flesta fall brukar ha kort tid på dig att betala tillbaka pengarna. Du bör därför endast ta denna typ av lån då det är absolut nödvändigt och då du är helt säker på att du verkligen kommer att kunna betala tillbaka det i tid. Detta är visserligen fallet med alla lån, men framför allt när det gäller snabblån eftersom det är lättare att få ett sådant lån beviljat samtidigt som det kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser för dig om du inte klarar av att betala tillbaka det.

Opinion

Det är åtgärderna som räknas

Kung Carl Gustaf och Stefan Löfven.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Man kan förvånas över mängden negativa omdömen om Malmökonferensen Remember -- React till åminnelse av förintelsen och mot antisemitism som kommit redan innan den genomförts.

Det är begripligt att bilister blivit stressade om de missat informationen om att man skulle undvika att köra i centrala Malmö och fastnat i en bilkö. Lite svårare var det för cyklister att förutsäga att det skulle bli tjugo minuters väntetid för att korsa gatan. Säkert kan man lära sig värdefulla läxor om trafikledning av detta.

Kanske var det en missräkning för Stefan Löfven att det inte kom så många statschefer som han hoppats på, men syftet var förhoppningsvis aldrig enbart att samla statsöverhuvuden. Malmö hade under ett antal år ett skamligt rykte som ett centrum för antisemitism i Sverige och Malmös socialdemokrater som ett parti som snarare förvärrade än motverkade det, genom att ställa orimliga krav på Malmös judar att de skulle bära Israels synder på svenskfödda axlar.

Att en socialdemokratisk statsminister håller i ett evenemang som detta är ett steg framåt. I det brittiska socialistpartiet Labour pågår istället en hätsk interndebatt om huruvida antisemitism legitimerats av partikulturen.

Att Stefan Löfven försöker staka ut en annan väg för Socialdemokraterna är lovvärt, trots trafikkaos och uteblivna EU-ledare. Judiska församlingen är begripligt nog rädda för att det bara blir fina tal och efterlyser konkreta åtgärder. Visst måste Sverige, Malmö och Socialdemokraterna leverera något efter konferensen, annars kommer man att se löjlig ut. Man kan vänta med att döma ut evenemanget tills man fått se vad som levereras i åtgärdsväg.

Tyvärr följer konflikterna från Mellanöstern med många som flyttar till internationella Malmö och mycket av arbetet framåt kommer att handla om att få folk att skilja legitim kritik mot Israel från det som urartar till övergrepp och kränkningar mot judisk lokalbefolkning, som oftast inte har något med beslut fattade av den israeliska regeringen att göra.

Opinion

Hinner ambulansen till Höör?

Opinion
Opinion

Höör är en av de skånska kommuner som har längst insatstider för ambulanser. Det oroar, eftersom det för vissa allvarliga tillstånd kan handla om minuter för att man ska kunna rädda liv.

Höörs kommunledning vill att orten ska få sin egen ambulansstation, eftersom väntetiderna regelmässigt överskrids. Regionens målsättning är att 90 procent av högprioriterade uppdrag ska ha en väntetid under 20 minuter. I Höör är det 48 procent av insatserna som klaras av på den utsatta tiden, vilket är sämst i distrikt två, där Höör ingår. Det är klart att det väcker oro och besvikelse att vara längst ner på en sådan lista.

Entreprenören Premedic, som har ansvar för ambulanssjukvården i distrikt två, hade problem med underbemanning under förra sommaren och menar att statistiken över den gångna sommaren därför inte är ett bra underlag för en förändring. Höörborna bör kunna förvänta sig att de löser de problemen till 2021, eftersom det hjälper föga med extra ambulanser om man inte har bemanning till dem och det måste dessutom finnas ett representativt underlag för ett beslut för eller emot en Höörsbaserad ambulans.

Utan en bottenlös pengapåse kan man sällan eller aldrig få till exakt samma service på landsbygden eller glesbygden som i en större tätort, på grund av avstånden. Men skillnaderna måste vara så små som de bara kan, så medborgarna inte känner att de hamnar i B-laget för välfärd.

Opinion

Var tog fåglarna vägen

Opinion
Opinion

När Magle våtmark anlades utanför Hässleholm för att minska kväve-och fosfortillförseln till Finjasjön fick man som fin bonus en ökad biologisk mångfald. Bland annat tillkom ett antal fågelarter. Enligt Thomas Johnsson i Göingebygdens biologiska förening har nu flera av de arterna försvunnit igen, eller blivit sällsynta. Det är givetvis mycket tråkigt.

Hässleholms vatten svarade SVT att deras uppdrag i första hand är att rena vatten och att mångfalden kommer i andra hand, även om de också säger sig vara positiva till samarbete med Göingebiologerna.

Men eftersom återgången till våtmarker i Skåne är en så stor vinst för hela landet, på grund av möjligheten att skapa effektiva kolsänkor, är det viktigt att förstå samspelet i den nya natur som uppstår i våtmarkerna.

Det handlar i längden också om att få stöd för våtmarksprojekt och att hitta pengar, de gånger det handlar om en privat markägare som kan lockas till att upplåta obrukbar mark. Att då ha med biologisk mångfald och naturupplevelser ger ett mervärde både för markägare och skattebetalare som eventuellt är med och betalar notan.

Den omedelbara kunskapen om kretsloppet och samspelet i naturen har delvis gått förlorad när man i stor utsträckning har gått över till utdikad mark under tidigare sekler. Kanske är det inte så konstigt att man stöter på mindre bakslag som det i Hässleholm. Våtmarksanläggning är ett både långsamt och långsiktigt projekt, som kräver tålamod.

Egentligen borde varje våtmarksprojekt komma med ett forskningsanslag som följer projektet i åtminstone tio år, även om det är orealistisk önskedröm. Men pengar som satsas på att förstå kretsloppen som uppstår kan se till att man lär sig och gör rätt redan från början med andra projekt. I längden är det en stor vinst för ett redan vackert landskap som Skåne om man kan skapa en våtmark som både är den bästa kolsänkan eller vattenrenaren och det vackraste utflyktsmålet för fågelskådare.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL