Nyheter

SD vill ha svenska jobb men trycker i utlandet

Björn Söder på ett apellmöte för SD. Foto: Arkiv
Artikel Nyheter SD-mannen nr 1 i Skåne, regionrådet Björn Söder, bekräftar det för Skånskan.
PREMIUM

SD-mannen nr 1 i Skåne, regionrådet Björn Söder, bekräftar det för Skånskan.
– Tryckning och packning skedde där. Ni står inte själva för vad ni kräver?
– Jag ser ingen motsättning där. Det vi vänder oss mot är att personer från andra EU-länder kommer hit och tar jobb för sina hemländers minimilöner, och dumpar svenska löner.
– Att vi producerar saker utomlands har inget med det att göra. Ni trycker billigare i Baltikum men vill inte ha folk därifrån hit "billigare". Litet omvänd humanitet?
– Tvärtom. Det är en väldigt bra tanke att vi utnyttjar den arbetskraften som finns i deras länder, så att de slipper ta sig till Sverige och jobba här. Och ha dålig inverkan på svenska arbetare, därför att svenska arbetare ska jag kunna jobba för svenska kollektivavtal och de löner som vi har här. Då ska det inte komma folk hit och jobba billigare. Men att trycka manifestet var inte ett svenskt jobb.
– Tryckning och packning skedde där, sedan har Posten delat ut det, och i vissa områden vi själva.

Inrikes

Dom faller i skolattacksmål

I dag klockan 14 faller domen i målet om skolattacken i Varberg. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Mannen tog sig in med yxa och kniv på en skola, och en 17-åring skadades lindrigt. I dag faller domen i målet där en man står åtalad för skolattacken i Varberg.

Åklagaren yrkade ursprungligen på att mannen som är i 30-årsåldern skulle dömas till 12 års fängelse för mordförsök, grov mordbrand och försök till mordbrand. Det ändrades sedan efter att en rättspsykiatrisk utredning visat att mannen lider av en allvarlig psykisk störning, och att han även begått de brott han åtalats för under påverkan av en psykisk störning, rapporterar SVT Halland.

Det var den 28 januari 2021 som mannen tog sig in på en gymnasieskola i Varberg beväpnad med kniv och yxa, klädd i arbetskläder och hjälm med visir. En 17-årig elev blev skadad i handen vid händelsen. När mannen lämnat platsen hittades molotovcocktails som han misstänks ha haft med sig.

Klockan 14 faller domen, då Varbergs tingsrätt ska ta ställning till om mannen ska dömas till rättspsykiatrisk vård med särskilt utskrivningsprövning.

Alice Nordevik/TT

Inrikes

Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Bilden av hålet i Estonias skrov som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019. Hovrätten prövar nu om två personer som står åtalade misstänkta för brott mot gravfriden ska fällas.
Foto: DPLAY/TT
Inrikes
Inrikes Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i teamet misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Utrikes

Många döda i brand på nattklubb i Indonesien

En kvinna går förbi den brandhärjade nattklubben i Sorong i Indonesien.
Foto: STR/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 18 personer har omkommit vid en brand på en nattklubb i staden Sorong i provinsen Papua i Indonesien. Branden bröt ut efter ett bråk på klubben, uppger den lokala polisen.

Ett av offren dog i bråket. Ytterligare minst 17 omkomna hittades på den övertända ovanvåningen.

"Bråket bröt ut i går kväll (måndag) vid 23-tiden. Det var fortsättningen på en konflikt som började i lördags", uppger polisen i ett uttalande.

Polisen håller på att utreda orsaken bakom branden.

Utrikes

Uppgifter: Ryssland och Ukraina möts i Paris

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes Trupprörelserna runt och i Ukraina fortsätter. USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna.
Enligt franska uppgifter ska ryska och ukrainska representanter träffas i Paris under onsdagen.

De amerikanska trupperna är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

Under onsdagen ska representanter från Ryssland och Ukraina mötas i Paris. President Emmanuel Macron "tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning", uppger meddelar en av hans medarbetare, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Representanter för Frankrike och Tyskland ska också delta i mötet.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Inrikes

Tiotusentals svenskar köar för operation

Minskad operationskapacitet och personalbrist är en av pandemins effekter som skapar stora problem inom vården.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sedan pandemins början har 169 000 färre operationer genomförts. Samtidigt har sjukhusen i landet stora bemanningsproblem. Det visar ny årsstatistik som TT tagit del av.

– Vi hade en kvinna på strax över 60 år förra veckan på operationsavdelningen som hade polyper i näsan som hängde fram genom näsborrarna ner till överläppen. Det är ingen dödlig sjukdom, men den förorsakade mycket besvär för henne. En patient ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på operation, men hon hade väntat i över ett år, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår och redan innan pandemin slog till genomfördes 133 000 färre operationer. Under pandemiåren sjönk den siffran ytterligare till att 2021 landa på 169 000.

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund.

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.

Amanda Alvarsson/TT

Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Foto: Johan Hallnäs
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Utrikes

Wales bromsar vägbyggen – för klimatet

Wales regionala regering vill att fler tar tåget i stället för bilen i framtiden. Bilden är från Fairbourne i Gwynedd.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lyft för klimatet – eller ett svek mot den bilberoende landsbygden? Beslutet att stoppa nya vägbyggen väcker starka känslor i Wales.
– Vi tar absolut en risk som regering, säger Lee Waters, biträdande minister för klimatfrågor.

Svårt, smärtsamt – och skrämmande för politiker. Så beskriver Labourpolitikern Lee Waters den walesiska regeringens beslut att pausa och granska nya vägprojekt som ett sätt att försöka minska klimatpåverkan från biltrafik.

– Beslutet är omtvistat och det saknas bred politisk enighet, säger han på ett seminarium på nätet.

– För oss som regering är det ett risktagande, men vi går i första ledet och det är viktigt i modern politik. Men vi ligger nog längre fram än de flesta och då krävs beslutsamhet.

Mål för nettonoll

Det var förra sommaren som de flesta nya vägbyggen lades på is i Wales, som med omkring tre miljoner invånare är en del av Storbritannien men också har självstyre i många frågor.

Beslutet ska hjälpa Wales att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Utsläppen har minskat med mer än 30 procent sedan 1990 – men för att nå målet måste de nedskärningar av utsläpp som har gjorts mer än fördubblas de kommande tio åren, enligt Waters.

I det arbetet ingår transporter, som i dag står för omkring 17 procent av de walesiska utsläppen. Det hoppas man få ner genom att lägga de pengar som var tänkta att gå till nya vägprojekt på underhåll av befintliga vägnät och ökade insatser för kollektivtrafik, cykling och gång.

– I Wales har politiken prioriterat bilen i 70 år, det är alldeles för länge, säger Waters.

– Vi kommer inte att minska koldioxidutsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt enbart genom elektrifiering av fordon. Det här årtiondet är avgörande för att nå klimatmålen. Vi vill se en minskning av bilanvändandet, det är en enorm utmaning eftersom det går emot själva kärnan i hur vårt samhälle är uppbyggt.

Allt stoppas inte

En expertpanel har fått i uppgift att granska de flesta vägprojekt som befinner sig i planeringsstadiet utifrån vilket klimatavtryck de kommer att ha. Waters understryker att åtgärden inte betyder att några nya vägar aldrig kommer att byggas i Wales igen.

– Det är inte vår intention att stoppa alla vägprojekt men vi vill inte att bygget av nya vägar ska vara standardläget, säger han.

– Vi vill stoppa storskaliga väginvesteringar för att skapa utrymme för mer hållbara alternativ. Utan stöd i budgeten kommer vår politik aldrig att bli verklighet.

Missnöjet bubblar

Men i det vidsträckta och relativt fattiga Wales, där människor och fordon på daglig basis rör sig över gränsen till England ser många vägbyggen som viktiga projekt för jobb och ekonomi. I Llanbedr i Gwynedd överväger det lokala styret juridiska åtgärder sedan planerna på att bygga en förbifart skrotats på grund av den regionala regeringens nya transportpolitik.

Förespråkare hade kämpat för förbifarten – som var tänkt att lätta på trafiktrycket från turister – i 60 år. Men den walesiska regeringens expertgrupp fann det "mer sannolikt än inte" att det nya projektet skulle bidra till ökade koldioxidutsläpp och det stoppades därmed.

Det gjorde Dyfrig Siencyn, ledare för det lokala styret i Gwynedd, rasande över bristen på förståelse för förutsättningarna på landsbygden

– Det står återigen klart att landsbygden kan offras på klimatförändringens altare medan de verkliga problemen och svaren på dem finns i våra urbana områden, sade han till BBC i november.

Lee Waters konstaterar att vägbeslutet har fått många på landet att känna sig övergivna.

– Jag tänker inte låtsas som om det här är enkelt eller att alla håller med oss. Men vi måste ha modet att fortsätta, säger han.

– Det finns ingen anledning att skriva under på målet om att nå nettonoll utan att vara redo att ta konsekvenserna och göra det som krävs.

"Verkligt hot"

Kanske kan pandemin fungera som draghjälp för att få människor med på tåget i transportfrågan, hoppas Waters. Han menar att de senaste åren har visat att plötsliga och dramatiska förändringar i hur vi lever våra liv är möjliga och att vetenskapen har kommit att ta allt större plats i människors medvetanden.

– Jag tror att det finns ett fönster, där vi genom att lyfta fram alternativ och hänvisa till klimatforskning, kan få människor att ändra åsikt, säger Waters.

– Vi måste påminna om att klimatförändringar är ett verkligt hot, i dag och i framtiden, och uppmuntra till beteendeförändringar.

FAKTA

Fakta: Visst självstyre

Wales är en del av Storbritannien och har sedan 1999 visst självstyre.

Nationalförsamlingen i Wales, Senedd Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Den stiftar lagar om bland annat social välfärd, transporter och vägar, jordbruk, fiske, turism och kultur. Självstyret medger också viss skatteindrivning.

Två tredjedelar av befolkningen bor i södra Wales, i synnerhet i ett bälte som omfattar städerna Swansea, Cardiff och Newport.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Sport

Minst åtta döda utanför matcharenan i Kamerun

Hemmasupportrar som hjälpte Kamerun vidare i Afrikanska mästerskapen. Åtskilliga försökte ta sig in på arenan där kaos och panik uppstod och minst sex människor förolyckades.
Foto: Themba Hadebe/AP/TT
Sport
Sport Minst åtta personer har dött till följd av trängseln utanför arenan där Kamerun mötte Komorerna i Afrikanska mästerskapen i måndags kväll.
Ett 50-tal personer har skadats.

En stor folkmassa tryckte på för att ta sig in på Olembé-stadion i den kamerunska huvudstaden Yaoundé. På grund av covidrestriktioner var publikkapaciteten på arenan begränsad till 80 procent.

Enligt vittnen uppstod trängseln – som ledde till att människor klämdes och trampades ned – när grindarna till arenan stängdes.

"Åtta dödsfall har registrerats, två kvinnor i 30-årsåldern, fyra män i 30-årsåldern, ett barn, en kropp som tagits om hand av familjen", skriver Kameruns hälsodepartement i en preliminär rapport som nyhetsbyrån AFP tagit del av.

Allvarliga huvudskador

Departementet uppger att offren omedelbart fördes iväg i ambulanser, men att tung trafik försvårade sjukhustransporten.

Av de runt 50 skadade har två personer allvarliga huvudskador. För ett spädbarn uppges läget vara stabilt.

Personal på det närliggande sjukhuset Messassi uppger att man tagit emot minst 40 skadade personer.

– Några av de skadade är i ett kritiskt tillstånd, säger sjuksköterskan Olinga Prudence till AP.

Runt 50 000 personer försökte se matchen på arenan, som i vanliga fall tar 60 000 åskådare.

Första gången på 50 år

Afrikanska fotbollsförbundet meddelar i ett uttalande att man följer händelseutvecklingen och är i "konstant förbindelse" med myndigheterna i Kamerun och den lokala arrangören.

Värdnationen Kamerun vann matchen med 2–1 och är klart för kvartsfinal mot Gambia.

Kamerun är värd för mästerskapet för första gången på 50 år. Landet var aktuellt som värd 2019, men värdskapet flyttades till Egypten, bland annat på grund av statusen på arenorna.

Finalen samt ytterligare två matcher är planerade på Olembé-stadion.

Inrikes

Experter om dos tre och livet efter omikron

Inrikes
Inrikes Omikron sprider sig som en löpeld över landet samtidigt som många ska ta sin tredje spruta. Hur ska vi bete oss? Och kan vi befara nya, värre varianter? Här svarar experter på några av de vanligaste frågorna.

1. Varför ska jag ta tredje vaccindosen när omikron oftast orsakar mildare sjukdom?

Även om omikron i högre utsträckning än tidigare virusvarianter verkar ge mildare sjukdom, så är risken för att bli svårt sjuk långtifrån noll. Data som finns hittills pekar på att risken för sjukhusvård är 50 procent lägre jämfört med delta, uppger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Det innebär att många fortfarande kommer att få en sjukdom som kräver vård när smittspridningen är omfattande.

– Vi får heller inte glömma att den som har två doser tappar skyddseffekten mot infektion efter en tid. Den tredje sprutan boostar skyddet mot både omikron och deltavarianten som ju fortfarande finns kvar i samhället. Så det finns fortfarande väldigt goda skäl att ta tredje dosen, säger han.

2. Hur pass bra skydd ger en tredje vaccindos mot att bli smittad?

Det finns gott om bevis för att vaccinet ger ett bra skydd mot allvarligare sjukdom.

Mot deltavarianten ger vaccinen fortfarande ett bra skydd mot att få smittan, men när det gäller omikron är läget mer osäkert. Mer och mer data bland annat från England pekar på ett gott skydd även mot att smittas av omikron – för dem som tagit tredje dosen, uppger Ali Mirazimi.

– Hittills har det inte kommit några större studier och det finns inga säkra data. Men mer och mer data tyder på att tre doser skyddar mot smitta även med omikron, dock vet vi inte hur länge det skyddet kvarstår. Däremot räcker två doser inte för att kroppen ska få en första smittbarriär mot omikron, säger han.

3. Är det fritt fram att träffa äldre släktingar om både jag och släktingen tagit tredje dosen, och ingen i familjen har symtom?’

– Den som fått tre doser kan räkna sig som skyddad, så svaret är nästan ja. Vi kommer aldrig ifrån att inget vaccin är hundraprocentigt, det finns alltid en risk bakom hörnet. Om den äldre släktingen har bakomliggande sjukdomar eller är väldigt gammal och därmed mer skör, tycker jag att man fortfarande ska vara extra försiktig, säger Mirazimi.

Folkhälsomyndigheten har heller ingen rekommendation om att inte träffas när både man själv och den äldre släktingen är vaccinerad med tre doser och ingen har symtom. Däremot uppmanas vuxna att begränsa sina nära kontakter inomhus genom att avstå från större middagar och liknande sociala sammanhang.

4. Är det bättre att ha varit smittad med omikron än att ta en tredje spruta, sett till vilket skydd du får mot sjukdomen?

Den frågan är än så länge svår att besvara.

– Kunskaperna om vilket naturligt skydd en infektion med omikronvarianten ger mot att få covid-19 igen är fortfarande begränsade, medan skyddet av vacciner är desto mer välstuderat och på så vis säkrare, säger Ali Mirazimi.

Därför är myndigheternas rekommendation att man ska vaccinera sig så snart som möjligt efter att man blivit frisk.

Men flera experter har uttalat att det inte finns någon anledning att rusa iväg och ställa sig i vaccinkön efter en genomgången infektion – något Ali Mirazimi håller med om.

– Man kan med gott samvete vänta ett par veckor eftersom infektionen ger dig ett visst skydd. Men sen är det viktigt att ta sin tredje dos.

5. Vad kan vi vänta oss när det gäller nya virusvarianter?

Ända sedan sars-cov-2, som orsakar covid-19, dök upp för två år sedan har det muterat oavbrutet, och så kommer det att fortsätta. De flesta virussorter blir mildare med tiden, precis som nu skett med sars-cov-2 genom omikron.

Men det finns inga garantier för att viruset inte får en mutation som gör det ”elakare” igen, och än så länge går det bara att spekulera om hur mutationerna kommer att slå, enligt Ali Mirazimi.

– Dessa virus är duktiga på att ändra sig, så det kan dyka upp en mer elak variant som passerar skyddsbarriärerna som vi fått genom vaccin och tidigare infektioner, och ger oss en svårare sjukdom. Men det är väldigt svårt att säga hur stor den risken är, säger han.

Tomas Bergström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet, tror att risken för en mer elak variant är väldigt liten.

– Att evolutionen selekterat fram en mer elakartad variant bland våra kända luftvägsvirus har jag aldrig varit med om, även om möjligheten finns. De fyra övriga coronavirus, som också överfördes från fladdermöss och andra djur och som cirkulerar sedan länge tillbaka, är ganska snälla. Ingen av dem har någonsin blivit elak igen, fast dom troligen var farligare från början. Åtminstone på lite längre sikt ser jag det inte som ett problem att covid-19 börjar om och blir en allvarlig farsot med hög dödlighet igen. Och på närmre sikt har vi fortfarande kvar delta som ju kan ge allvarlig sjukdom men i övrigt tror jag mer på marginella skiftningar i virusets sjukdomsframkallande förmåga framöver, säger Tomas Bergström.

Det har även uppstått undervarianter av omikron, hittills BA.1, BA.2 och BA.3, där BA.2 just nu ökar i bland annat Sverige. Och med all säkerhet kommer det att uppstå fler. Hittills pekar allt mot att sådana varianter inte ger upphov till några drastiska förändringar.

– Men det är viktigt att fortsätta följa de undervarianter som uppstår för att se om de exempelvis blir bättre på att undgå vaccinskyddet, säger Ali Mirazimi.

6. Hur länge ska smittan klassas som samhällsfarlig?

Det nya coronaviruset är sedan den 1 februari 2020 klassat som en samhällsfarlig sjukdom. Den klassificeringen är det dags att omvärdera när viruset sprids i stor omfattning men ändå inte har någon större inverkan framför allt på sjukvård eller på sjukskrivningar, menar Ali Mirazimi.

När det sker är det svårt att förutspå, konstaterar han.

– Men baserat på de data vi har i dag, bör vi vara där när vi närmar oss sommaren. Om det inte kommer en ny mer elak variant eller annat elände.

7. När kan vi vänta oss slutet på pandemin?

Världshälsoorganisationen WHO förutspådde nyligen att pandemin, åtminstone för Europas del, är slut efter omikron. När kan det tänkas bli, och vilka orosmoln finns?

Den generellt höga vaccinationstäckningen i Europa och den jättespridning som pågår nu, skapar en bra skyddsbarriär mot viruset på samhällsnivå. Men Ali Mirazimis bedömning är att det är först nästa vinter som det visar sig hur kraftfullt det skyddet är.

– Antingen är skyddet så pass starkt att vi inte märker något ökat behov av sjukhusvård och då kan man säga att pandemin är borta för ett tag. Risken finns alltid att viruset överraskar oss igen men med de data vi har i dag så ser vi att vaccinerna har ändrat spelplanen och vi har ett otroligt mycket bättre läge än för ett år sedan, säger han.

Hanna Odelfors/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL