SM/RM i duathlon!

Detta blir förmodligen ett långt inlägg det varnar jag redan nu för anledningen är enkel för just denna tävlingen är en tävling som jag har haft mina ögon på sedan 2008. 2008 var året då duathlon SM gick i Malmö och det var innan jag hade köpt min första tempohoj. Någon månad innan hade jag börjat att arbeta på Räddningstjänsten Syd och på min introduktion var det en av instruktörerna som hette Christian Månsson och innan jag träffade honom hade jag inte en aning om vad varken triathlon eller duathlon var.

Men 2008 fanns det många välkända namn på startlistan! Topp 3 för damer och herrar såg ut så här:

1.Lisa Nordén 2. Camilla Lindholm 3. Eva Nyström

1. Clas Björling 2. Christian Månsson 3. Kristian Hallsten

Efter tävlingen var jag sugen att prova på duathlon och då det tyvärr inte fanns (finns) så många tävlingar har det dröjt. SM har de senaste åren varit runt vår huvudstad och att köra över 100-120 mil (tor) för en tävling som varar kanske i 2 timmar kan jag inte motivera. I år blev jag väldigt glad över att IS Göta hade beslutat sig för att arrangera SM och jag tror nog jag var först med att anmäla mig.

I år har jag blivit Master (alltså över 35) och det blir det jag kommer att tävla i framöver. Inför tävlingen visste jag inte riktigt formen eller cykelformen var ok det brukar den bli av all cykelpendling till jobb. Löpningen var jag osäker på eftersom det var 5 km och 2.5 km som skulle löpas alltså inte de distanser som jag har koncentrerat mig på de senaste åren. Det har inte varit mycket fart för mig i år så jag var lite osäker.

Jag hade två lugna dagar inför tävlingen och jag tycker det räcker för så korta tävlingar. Vi var ute på en minisemester så vi åkte från Söderåsen till Allerum på morgonen och det vare egentligen ingen riktig stress men jag hade inte provat cykeln sen torsdagen och mitt hjulval blev mitt begagnade Zipp 808 och mitt begagnade diskhjul (campagnolo kassett som inte borde blandas med mitt shimano men det funkar helt ok) och dagen till ära så körde jag med watt!

Målet innan var ju att vinna min klass men även försöka bli bland de tre första av alla Masters men jag visste att det skulle bli svårt och jag visste att min klubbkamrat Daniel Herstedt är snabb som bara den och han löper snabbare än mig och likadant med Miro Cepciansky som tävlar för IS Göta sen vet man aldrig om det skulle komma någon som man inte visste om. Tyvärr fick jag reda på Miro var sjuk och inte skulle tävla vilket gjorde att tävlingen fick en profil mindre.

Innan starten pratade jag, Daniel och Johan (alla från HTT) ihop oss lite om hur vi skulle lägga upp det och hjälpas åt att dra på första löpningen och det kändes skönt och roligt att det var dags!

Första löpningen är det egentligen inte så mycket att säga om de två första kilometerna gick i runt 3:30 tempo och sen drog Daniel iväg lite medan jag och Johan löpte hela sträckan tillsammans. Farten gick ner lite de sista tre kilometerna men det kändes helt ok. Så det var dags att bege sig ut på cykeln och tyvärr hade jag lite otur med bilar som körde på vägen då de låg i 40 kilometer och på raksträckorna ligger jag snabbare än det så jag tappade lite tid där och såg att Daniel kom längre och längre bort. Men jag såg sen att jag tog in meter för meter och när vi vände upp och fick motvind gick det snabbare att ta in Daniels försprång och lite innan först varvningen var jag ifatt och förbi och tänkte att nu behöver jag nog runt 30 sekunder för att vara på den säkra sidan inför den sista löpningen.

Tyvärr hamnade jag bakom bilar igen och då tog Daniel in lite av mitt försprång så när vi vek in bestämde jag mig för att bara borra ner huvudet och köra allt jag kunde de sista 8 kilometerna. Efter motvindssektionen tittade jag bakåt och då såg jag inte Daniel vilket var skönt! Så nu kunde jag växla in som första Master. Det blev 330 watt (NP), 77 i snittkadens och 159 i snittpuls och precis under 40 km/h i snitthastighet

Benen kändes helt ok och när jag kom ut på det första av de 4 varven såg jag att jag hade en helt ok ledning och det även om jag vet att Daniel är en snabb löpare visste jag med säkerhet efter två varv att jag var tvungen att göra något fel för att han skulle hinna ifatt.

Mycket glad och nöjd korsade jag mållinjen som första Master tätt följd av Daniel och det dröjde inte länge innan även Johan korsade mållinjen.

I herrarnas elit vann Sebastian Björklund på ett övertygande sätt och han kommer bli ännu farligare i år! Camilla Lindholm tog hem sitt första duathlon SM guld! Hon har sedan tidigare EM guld i både triathlon och duathlon. Extra roligt var det att min arbetskamrat Kristina Morin tog brons i sin duathlon debut i elitklassen!

Sammanlagt tror jag att Heleneholms IF:s Tri team var den klubb mest flest framgångar eller i alla fall var vi där uppe i många klasser!

Helsingborg triathlon-tävlingsberättelsen och timmarna efteråt!

Exakt en vecka efter Sövde var det dags för årets andra triathlontävling och det var en ny tävling i nämligen Helsingborg triathlon som stod på schemat. Det är första året som tävlingen går i detta formatet. Jag anmälde mig till sprintdistansen då jag tycker de är riktigt roliga att köra. Jag och frun bestämde oss för att Matilda fick leka med farmor och farfar och att Vilmer fick följa med. Inför tävlingen hade det inte varit någon speciell träning det enda jag skulle testa var att köra med mitt diskhjul. Diskhjulet har jag undvikit länge eftersom med vårt gamla cykelställ till bilen krävdes det att man hade ett extra hjul med sig då diskhjulet inte kunde sitta fast på taket. Men med vårt nya cykelställ varv detta i-landsproblem löst!

Tanken var att vi skulle åka ganska tidigt för att vara uppe i tid och inte behöva stressa men som de flesta småbarnsföräldrar vet går det nästan aldrig som man planerat! Målet var att vara där runt 08:30 verkligheten var att jag var där 09:00 när allt var stängt osv men tack vare väldigt förstående funktionärer så löste allt sig eller egentligen nästan allt för när jag sist i växlingsområdet stod och fixade min cykel och la fram min utrustning märkte jag att jag inte hade mina skor med mig. Hanna hade släppt av mig och cykeln för att jag skulle hinna men jag hade glömt mina skor så jag fick ringa Hanna som fick springa tillbaka till bilen hämta mina skor och sedan skynda sig. Vilmer fick snällt hänga med i de snabba turerna!

Nu hade jag lite tur eftersom starten blev försenad tack vare att företaget som skulle ordna tidtagningen hade strulat lite och glömt chippen för tidtagning. Starten för oss i sprinten blev även flyttad från att starta ute i havet till starta på stranden något som inte gjorde mig något dock blev simningen längre men det var ju lika för alla!

I starten kom jag iväg riktigt bra nästan för bra kanske för efter 2-300 m stannar jag helt och är nära ett ge upp jag tror att jag simmade för fort för min förmåga helt enkelt och fick en för stor syreskuld vilket gjorde att jag fick börja bröstsimma en bit men sen kom jag igång igen och när jag kom upp skrek Hanna att jag låg 5:a bland herrarna. Det trodde jag verkligen inte utan jag gjorde en snabbväxling och ut på cykeldelen.

IMG_20160614_210857

Den första delen av cykeldelen var lite trixig och teknisk och tyvärr så kom det ut en bil vilket gjorde det lite små farligt men jag cyklade om bilen ganska snabbt men en bit fram på banan kom vi in i ett villakvarter och där var det 40 km/h och tyvärr var det även bilar här och problemet är att på raksträckorna cyklar jag en bit över 40 km/h vilket gör att jag kommer ifatt och förbi bilarna men det blir inte på ett säkert sätt. Förarna blir oftast lite nervösa och man kan bara se till sig själv att det är svårt att köra bil när det är en massa cyklister som vill förbi och på tävling kan det vara så att det ligger långsammare cyklister framför och snabbare cyklister kommer bakom och då är det svårt både för tävlande och för förarna.  Men nu gick det bra och cyklingen kändes helt ok även om det var svårt att se hur man låg till eftersom den olympiska distansens deltagare redan var ute på banan. Jag märkte att Aron (en mycket duktig triathlet från SK Ran) körde på ordentligt på cykeldelen på den olympiska distansen och han var jagad av min klubbkamrat Sebastian Björklund. De kommer ha några dueller i sommar!

 

Inför växlingen till löpningen ropade Hanna att jag låg 4:a jag hade klättrat en placering på cykeldelen men tyckte jag låg ganska långt bak men nä160612102115r jag precis växlat ut hörde jag att Aron var inne för växling (nu tävlade inte vi mot varandra) och jag tänkte bara han ska inte springa om mig så jag pressade på och på den mycket trevliga löpbanan såg jag nummer tre en bra bit framför mig men kroppen kändes riktigt bra och min fart var bra jag låg runt 3:30-3:35 min/km och tog in lite inför första vändpunkten. Jag såg att han som låg tvåa hade börjat att gå men det var en bra bit fram men jag pressade på och tog meter för meter. Jag var ikapp 3:an efter cirka halva löpningen och bestämde mig för att bara köra förbi utan någon direkt paus (extra skönt då Daniel slog mig i Malmö triathlon förra året). I dessa lägen är man rädd att personen man springer om bara ska lägga sig på en axel och sedan kontra även om en passering oftast förblir en passering i triathlon. Helt plötsligt började jag få lite känn på andra platsen men nu hade han börjat att löpa igen och i bra tempo. Men även här tog jag meter för meter och var ikapp med lite mindre än 1,5 km kvar. Jag la mig bakom i kanske 100 m sedan försökte jag göra en fartökning och det fungerade jag kom loss och kunde hålla det in i mål. Första platsen var jag aldrig riktigt nära tyvärr.

Det blev en andra plats och snabbast på land men det hjälper mig inte speciellt då det är triathlon jag sysslar med! Men en löpning med 3:33 i snitt vilket är nytt pers på 5 km är ju bra och det tar jag med mig! På den olympiska distansen höll Aron undan för Sebastian och vann. Det ska bli roligt att följa de i SM uppe i Uppsala nu till helgen.

Efter tävlingen passade vi på att ta en tur över till Helsingör. Dock var jag tvungen att byta om och eftersom jag dumt nog inte duschade vid tävlingsområdet utan tänkte att jag skulle göra en superman dusch. Vilmer passade även på att prova sin tempoställning och han blir farlig på vägen till förskolan i den hjälmen!

IMG_20160614_180218IMG_20160613_235255

Det hela var en mycket rolig och trevlig dag med frun och sonen. Det är roligt att passa på att ha dagsutflykter när man är iväg och tävlar!

Lång vecka!

Efter tisdagens långpass (för mig) på cykeln följde jag upp veckan med att simma 4 000 m på onsdagen och sen löpa 30 km på torsdagen så det har varit en lång vecka! Simningen var sådär jag vet om att jag egentligen skulle behöva simma mer jag tror att om jag skulle investera 100 träningstimmar i bassängen skulle jag förbättra mig med kanske 3-7 minuter ( bakom dessa siffror finns det ingen vetenskap bakom!) på Ironman simningen eller 7 minuter är kanske för mycket men säg 3-5 minuter. Men om jag skulle lägga de 100 träningstimmarna på antingen löpningen eller cykla tror jag att jag skulle/kommer få tillbaka mer än 3-5 minuter. Jag är ganska säker på att skillnaden mellan en bra och dålig löpningen på Ironmandistansen är mycket mer än 3-5 minuter på löpningen tror jag att det kan vara skillnaden mellan ett 3:15:00 maraton eller 3:45:00 maraton.

Cyklingen är likadan men här gäller det att vara mer taktisk för en bra cykeldel på en tävling följs inte av en dålig löpning för oftast har man cyklat för hårt. Det är här jag litar på min egen känsla för jag har haft pass där jag inte är i närheten av att nå den puls eller de watt jag ska kunna hålla och ändå vara helt slut medan jag andra dagar kan jag malla på utan problem och det kvittar hur hårt jag kör benen klarar bara av mer och mer!

Dock är vikten utav simningen stor beroende på vilken distans man tävlar på! Desto kortare distans desto mer spelar simningen in speciellt bland proffs och elit. Att tappa 3 minuter på en halv Ironman kan vara svårt att hämta igen men att tappa 6-7 minuter på en Ironman är lättare att ta igen. Eftersom det är en lång dag på en Ironman kan mycket gå fel och har man och följer en bra plan har man mycket att tjäna på det!

Nu har jag inte full koll på schemat men jag tror att det är en vecka med mer fart igen!

 

Då var man anmäld till ETU LD i Poznan!

I slutet på förra veckan blev det äntligen klart med anmälningen till Em i Poznan i sommar. Svenska triathlonförbundet och arrangörerna hade nu kommit överens om hur anmälan skulle ske och jag betalde in anmälningsavgiften. Det första som slog mig när jag betalade var oj detta var ju billigt! Anmälningsavgiften var lite över 3000 kr och det visar lite hur skadad man har blivit av de höga avgifterna som de flesta tävlingarna har. Tävlingar som företaget Ironman anordnar kostar ibland det dubbla och jag tror att Ironman New York (man simmade i New York och genomförde resten i New Jersey) har varit den dyraste med en anmälningsavgift på 1000 US dollar. Visserligen anordnades den bara ett år men det var inte intresset som var den avgörande faktorn i varför man slutade att anordna tävlingen.

Idag är det 175 dagar kvar så jag har gott om tid att träna än så länge! I det stora hela går träningen bra men det är förkylningstider hos barnen så det är riktigt skönt att få ett träningsschema där jag kan ändra friskt och välja om jag vill lägga om dagar osv. Jag tror jag hade börjat stressa om schemat varit för fast men nu känns det bra och jag genomför 99% utav de passen jag blir tilldelad. Det som jag har tyckt varit tråkigast i än är att hoppa upp på trainern och köra cykelpassen men förhoppningsvis släpper det snart och det blir ju ljusare för varje dag så snart kan man säkert cykla på utomhus!

Året som gick!

Jag brukar efter varje säsong göra en liten sammanställning på hur det hat gått med träning, tävling osv. Men efter förra säsongen blir det inte en vanlig årsberättelse utan jag har gjort en liten video som man kan se här:  Sellehed 2015

Jag har i tidigare inlägg sagt att det var väldigt varmt för att vara vinter men jag tar tillbaka det för nu har vintern verkligen kommit med isande vindar vilket gör uteträningen lite svårare eller inte lika lätt. Dock har jag hunnit med 30 km löpning detta trots jag har haft två vilodagar (en pga sjukdom och en planerad). Denna veckan är annars en testvecka med två simtest och ett löptest. Det är bara hoppas att det går bra och att det är lite folk i bassängen!