Pågatåg?! :(

Det snöar i Skåne. Mycket.
Jag brukar fnysa lite när tidningarna blåser upp rubriker om Snökaos och snöstormar. Brukar tycka att de överdriver, gräsligt.
Men nu, nu är det faktiskt vinter här nere. På riktigt. Och (förlåt alla vinterhatare) jag älskar det. Jag älskar snön, och jag älskar att kura ihop mig inne i värmen.
Det jag inte älskar, däremot, är Skånetrafiken.

Hej mitt vinterland...
Hej mitt vinterland…

Solskenet tog sig till skolan i morse.
Hem var det däremot värre med. 
Efter många års erfarenhet av Skånetrafikens vinterfunktioner förstod jag att dagens väder skulle kunna innebära trubbel.
Ploppade upp min lilla app i telefonen och kunde utläsa att Solskenets hemtåg var inställt. Vissa Öresundståg skulle däremot stanna på vår hemstation.
Exakt vilka framgick dock inte.
Försökte ringa Skånetrafiken för att fråga hur vi skulle veta vilket tåg Solskenet skulle kunna ta för att komma hem…men, efter att först ha fått höra att kötiden skulle vara 28 min, så kopplades samtalet ner…varje gång jag ringde.
Vad göra?

Att försöka läsa, och förstå, de förvirrade meddelanden som ploppar upp på de små digitaltavlorna på perrongerna är sannerligen ingen dans på rosor.
Man behöver inte ha något npf för att tycka att det är förvirrande. Har man dessutom lite svårt med förändringar, OCH folksamlingar, så är det näst intill omöjligt.

Tack och lov att det finns tågvärdar!

Eller?!

Solskenet fick hjälp att fråga en tågvärd om vilket tåg han skulle hoppa på för att komma till hemstationen.
Två gånger svarade tågvärden att han skulle ta tåget kl 15:15, så det gjorde han. Givetvis. 
Tror ni tåget stannade?
Näpp, det gjorde det inte. Det tuffade vidare mot Höör.
Solskenet fick stå ute i snöstormen och vänta i 45 minuter innan jag hade lyckats ta mig dit med bilen för att hämta honom.
Jag är så arg.

Jag känner mitt Solsken. Därför kan jag föreställa mig hur otroligt orolig han blev när tåget rusade förbi hemstationen.
Och tanken på att min älskade unge satt där, ensam och orolig, får mig att vilja sparka Skånetrafiken på smalbenet. Eller åtminstone skrika högt åt dem.

Det är vinter, tågföretagare. Hur är det möjligt att ni blir helt överrumplade av det varje år?!
Och om det nu är så att snön ställer till problem och vissa tåg SKA stanna, vissa tåg INTE SKA stanna och vissa tåg INTE GÅ alls…skriv då för i hela friden ut VILKA tåg det gäller så att det är klart som korvspad för era resenärer.
Det kallas service.

Morr.

Undrar också;
Hur kan det komma sig att Pågatågen inte kan åka när det kommit lite snö?
Och hur kan det komma sig att Öresundstågen kan göra det?
Är det skillnad på tågens vinterfunktionsduglighet (långt konstigt ord, älska!)?
Och om det är skillnad…varför köper man inte in enbart Öresundstågståg?

Finns så mycket jag inte förstår.
Men nu ska jag sova. Och så får vi se om tågen går imorgon bitti.

Fridens liljor, hörni.

Tågföretag, stormande och fisande hundar…

Precis i samma sekund som jag läser rubriken ”Klass 3-varning; Extrem risk för översvämningar” hör jag ett öronbedövande brak. Med magen nere i knävecken flyger jag upp ur soffan och rusar ut i hallen i tron om att vårt altantak så att säga just left the building…bara för att strax inse att det hela handlade om något så odramatiskt som ett filmklipp på Youtube. Solskenet har upptäckt Youtube på allvar. Hoppas på att jag snart vänjer mig.

🙁

Vädret är rätt oberäkneligt numera tycker jag. I sommarstugan har förödelsen dragit förbi. Papsen skickade kort på sönderblåsta bryggor och vatten..vatten…vatten.
Tycker inte riktigt om alla dessa väderfenomen. Tycker att de håller på att bli lite för många, lite för frekventa, lite för kraftiga.

Rocky väntar troget...

Min hjärntrötthet var bortblåst idag, appropå stormande menar jag. Kände mig faktiskt förvånandsvärt alert idag, trots att jag hostat mest hela natten. Jo, förkylningen är på ingång. Tyst som en tassande tomtenisse har den smygit på mig, hostan, och stackars P får återigen stå ut med mitt infernaliskt irriterande natthostande. Inte en enda gång har han gnällt över den sömnlöshet jag orsakar honom. Är han inte makalös så säg.

Kan också meddela att den mindre trevliga bussepisod jag och Solskenet genomlevde för några veckor sedan har fått ett avslut. Skånetrafiken och Veolia har agerat kraftfullt och snabbt, och deras bemötande gentemot oss har varit underbart. I tider när det gissningsvis inte alltid är lätt att vara ett kollektivtrafikföretag (läs tågföretag) tycker jag att detta tål att uppmärksammas.
Tack Skånetrafiken och Veolia, en elgoe till Er!

When on train...

Hunden fiser gräsligt ikväll. Högt och vidrigt. Klaga bör jag inte dock för anledningen är att jag bjöd honom på lite lasange ikväll. Han älskade mig för det, jag kände mig gräsligt nöjd med mig själv…fast så här i efterhand känns valet lite sisådär, ärligt talat.
Hunden tillbringade för övrigt en timme i trappen tidigare ikväll. Troget står han i trappen och tittar på ytterdörren…i väntan på att P ska komma hem. Antar han också känner att P var vår förlorade själ, den del av familjepusslet som hamnat på avvägar. Att vi fann honom till slut tackar jag min lyckliga stjärna för, varenda sekund.

Odören är outhärdlig här nu, måste släpa med mig hunden på en bajsrunda. Enkelt lär det inte bli, det här med tråkigt väder är inte hans grej.

Häpp, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....