Manifestation i Malmö idag. Kom du också!!!

Lyssna på inlägget HÄR

Idag händer det grejjer på Gustav Adolfs torg i malmö. Kl 17:00-18:00 närmare bestämt!!

Välkommen till en manifestation för ett öppnare samtal om psykisk ohälsa.
Malmö stad, Region Skåne och intresseföreningarna inom psykiatriområdet samarbetar med den nationella kampanjen (H)järnkoll kring manifestationen. Medverkar gör Malmö stads kommunalråd Carin Nilsson m fl.

Många skåningar delar erfarenheter av problem med sin psykisk hälsa. Men fortfarande är negativa attityder från omgivningen och egna skamkänslor ett stort hinder. Det vill vi ändra på och du ges en möjlighet att bidra.
Kom du också och visa att du vill göra skillnad!

Kontaktperson: David Ershammar, Hjärnkolls kampanjlänsansvarig för Skåne, telefon/mobil:  044-309 32 13
E-post:  david.ershammar@skane.se

Manifestationer finns över hela Sverige idag. Gå in på Hjärnkolls hemsida för att hitta en manifestation nära dig!!

Vi ses där hoppas jag!!!!

PS. Ta med paraplyet!! 🙂

51-åringen är uppväxt!

Läste precis  att 51-åringen, ni vet han som är häktad för mordet på Eva, är uppväxt. Japp, han är uppväxt. Den som inte förstår kan kika på bilden nedan;

Han är uppväxt...

 Där ser ni…han är uppväxt. Beskrivning av 51-åringen; lycklig (bock), uppväxt (bock), ingen ångest (bock), inget missbruk (bock). Han är alltså uppväxt..
(Förlåt, men jag fann det hela lite småkul. Kan dock bero på min rätt signifikanta sömnbrist)

Vidare gillar jag också epitetet mönstermänniska.

En mönstermänniska är alltså någon som är lycklig och uppväxt (eller ja, som haft en lycklig uppväxt givetvis), som inte har någon ångest och inte heller har några missbruksproblem. Vidare har en mönstermänniska utbildning och familj, och uppfattas som trevlig och charmerande. Det har också uppgetts att 51-åringen har haft lycka hos kvinnorna, och att han haft sin beskärda del av förhållanden.
(Parantes ett (1) – Off the record..det finns några världskända psykopater som stämmer in på den beskrivningen. Måhända utan ordet lycklig men ändå. Tror inte någon skulle få för sig att benämna dem som mönstermänniskor.)
(Parantes två (2) – jag menade INTE att antyda att 51-åringen skulle vara psykopat, utan syftade till definitionen av ordet mönstermänniska)

Mönstermänniska?

En mönstermänniska. Sicket struntsnack. Vad i hela friden är en mönstermänniska, och vem är mönstermänniskoexperten som sorterar ut mönstermänniskorna från de vanliga dödliga?
En människa som upplever ångest är alltså ingen mönstermänniska? Och inte heller någon som lever ensam, eller någon som saknar högskoleutbildning?
Låt oss ponera att någon har ångest ibland, lever ensam och inte har någon högskoleutbildning..hur skulle denna människa definieras? Som totalt misslyckad? En O-mönstermänniska?

Äh, jag raljerar givetvis. Givetvis förstår jag att epitetet mönstermänniska har valts för att påvisa att 51-åringen egentligen är din granne, eller din kollega, och att du inte skulle kunna föreställa dig att denne man skulle kunna styckmörda någon. För våra grannar och kollegor styckmördar ingen, de är ju så himla normala.
Annat är det med psykfallen, de där som går på psyket och verkar vara allmänt instabila. Dem ska man passa sig för minsann…
…eller?

En befolkningsundersökning, gjord av Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatsers (CEPI), visar följande;

  • 22 procent kan inte tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom.
  • 20 procent skulle inte välkomna en granne i sitt hem om han eller hon varit patient inom psykiatrin.
  • 34 procent anser att människor med allvarliga psykiska problem inte kan återhämta sig fullständigt.
  • 34 procent vet inte vilket råd de skulle ge en vän som fick psykisk problem för att få professionell hjälp.
  • 76 procent anser att de flesta människor med psykiska problem inte får professionell hjälp inom sjukvården.
  • 26 procent anser att psykiatriska verksamheter inte bör förläggas till bostadsområden
  • För psykfallen är ju inga mönstermänniskor..eller?

    Psykfall?

    Givetvis handlar det hela om okunskap, för människor som haft allvarliga psykiska störningar kan visst bli friska och många människor har såväl bjudit hem mig som arbetat med mig trots att jag har kontakt med psykiatrin. Och vet ni vad, de brukar gilla mig också.

    Faktum är att jag känner väldigt många som har kontakt med psykiatrin..och många av dem har både familj, utbildning och en uppväxt som inte skiljer sig från de flesta andras.

    Huruvida 51-åringen är skyldig eller ej tänker jag inte sia om, för mig veterligen är han ännu inte dömd för något brott. Men en sak vågar jag påstå, och det är att även om han blir frikänd så kommer han hädanefter alltid att få leva med misstänksamheten. Titta bara på obducenten och rättsläkaren.
    Alltid kommer någon att tänka; ”Nja, jag undrar jag…” när de möter honom, alltid kommer någon att gå omvägar när de möts. 
    Det enda som egentligen skiljer det bemötande dessa män får, ifrån det bemötande människor som lever med psykisk ohälsa allt för ofta får, är att de faktiskt suttit häktade för fruktansvärda våldsbrott…och de har i regel inte vi psykiatripatienter gjort. I regel är vi lika laglydiga som du…trots att vi inte är några mönstermänniskor.

    Och ärligt talat, att det faktum att en människa inte upplevt ångest anges som ett bevis för att någon är en mönstermänniska känns väl lite märkligt ändå. Ångest är en naturlig del av livet. Alla upplever ångest emellanåt, även om alla inte upplever en så allvarlig ångest att de behöver söka hjälp. 
    Ja, med detta resonemang i åtankte är åtminstone jag oerhört glad över att inte vara någon mönstermänniska. Tänk så himla skönt det är att bara få vara sig själv…unik, duglig, tillräcklig och lagom ångestfylld.

    Avslutningsvis tycker jag att ni ska göra som kända och mindre kända personer, och bli supportrar av kampanjen Hjärnkoll och på så sätt bidra till ett öppnare samtalsklimat kring psykisk ohälsa.
    Hos (Hj)ärnkoll kan du läsa dig förbi dina fördomar, och vandra vidare i livet som en kunnigare och rikare individ.

    That´s all folks…

    Lisa Aronsson-Höglund
    ”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
    Namn: Lisa Aronsson-Höglund
    Ålder: 42 år
    Bor i: Hässleholm
    Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
    När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....