Trötthet…

Kl 03 imorse vaknade Lydia och tänkte att det nog var morgon och dags att kliva upp. Givetvis hade hon fel, men det är ju inte så lätt för en liten tjej att veta. Denna missbedömning innebar dock att Lydias mamma, alltså jag, nu har varit vaken i lite mer än nitton timmar. Mitt vanligtvis ganska rastlösa och aktiva jag har gått i dvala, och der enda jag gör ikväll är att le fånigt och försöka hålls ögonlocken öppna. Som jag har kämpat för att hålla mig vaken…ända tills jag kom på att jag faktiskt kan gå och lägga mig. Man får lägga sig kl 22:10 en fredagskväll, det får man.

Grabbarna då? Tja…Storebror har en polare på besök i helgen, och Solskenet har fullt upp med en planritning. Jo, du läste rätt..en planritning. Vem vet, kanske har jag närt en blivande arkitekt vid min barm. Vi får se. Jag skulle i alla fall inte bli förvånad. Han är en enastående kille, Solskenet.

För övrigt måste jag säga att jag lever något av en lyxtillvaro som bebismamma. Tänk er att ha en 20-åring i huset som kan passa lillasyster då mamma behöver göra något. Gå på toa exempelvis. Att jag anser det vara lyx att få på toa ensam säger förvisso lite det också. 😉 Mitt liv är faktiskt helt fullkomligt. Jag är nog världens lyckligaste kvinna.

Sov sött, hörrni.

 

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....