Fantastiska människor och märkliga ting….

Jag föreläste i Vinslöv idag, en allt igenom rolig upplevelse. Och gång på gång blir jag så himla glad över hur mycket kunskap det faktiskt finns där ute. Och hur mycket intresse det finns. Jag tycker det är så väldigt viktigt att poängtera även det, det som är positivt. Allt för ofta tenderar vi att bara dryfta saker som gör oss arga, irriterade eller till och med flyförbannade. (Heter det FLYförbannad eller FLYGförbannat? Har aldrig lärt mig det…) Missförstå mig inte, givetvis måste problemen dryftas, men det är minst lika viktigt (om inte viktigare) att föra fram det som är bra, det som fungerar. Så är det i de flesta sammanhang.

Det finns stunder i livet när precis allt är härligt. Så tänker nog även Rocky....

Solskenet var på en liten road-trip med sin skolklass idag. Han skulle helt själv äta frukost, klä på sig och gå till tåget eftersom både jag och Pontus hade hunnit åkt till våra jobb vid den tiden. Med hjälp av alarm, instruktioner och ett antal telefonsamtal Solskenet-mamma, mamma-Solskenet, Pontus-Solskenet och Solskenet-Pontus kom han iväg till tåget och allt var frid och fröjd. Någon gång mellan ett av samtalen missade jag dock att han ringde varpå han lämnade ett röstmeddelande.
På min telefonsvarare säger jag ”Hej, du har kommit till Lisa. Lämna namn och telefonnummer så ringer jag upp.”
När jag lyssnade av telefonsvararen hörde jag mitt ljuvliga Solskens korrekta stämma säga; ”Hej, det är Solsken Solskensson. (Ja, ni hajjar….han heter givetvis inte så i verkligheten) Jag kommer inte ihåg mitt telefonnummer. Hej då.”
Och hela jag log. Det är mitt Solsken det.

För övrigt är såväl studentmössa som studentbild på väg mot vårt gula lilla hus. Nu ska jag bara försöka komma ihåg att beställa smörgåstårta också. Bäst att ställa larmet. Att min lille kille tar studenten om en vecka är ett faktum jag har svårt att få in i skallen. Jag minns ju så himla väl när han föddes. Och när han lärde sig cykla. Och när han tappade sin första tand…och ja, så många fantastiska upplevelser. Och nu är han på väg ut i vuxenvärlden. Livet är väl fantastiskt ändå.

Vår student. För ett ögonblick sedan...

Men nu ska jag umgås med mannen istället för att blippa på datorn.
Vill först bara dela med mig av Stig Dagerman´s vackra (och ack så sanna) dikt;

”Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ!
Endast en sak kan du göra;
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.”

Sov sött, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....