Kärlek, svåra val och trängsel

Nu sitter han här bredvid, precis som sig bör.
Han var ute och for igår, Pontus, och det gillas inte. Inte för att jag inte vill att han ska ut och fara, utan för att jag inte gillar när han inte är här hos mig. Låter märkligt måhända, men låt så vara. Jag är väl märklig då.
Vilken härlig känsla det är ändå, att sakna någon så fort denne någon inte finns i den omedelbara närheten. Det är sannerligen en ynnest att få uppleva..och jag är så oerhört tacksam att jag äntligen fattat vad det hela går ut på. Och att jag hittat någon som älskar mig. MIG. För att jag är just den jag är. Inga konstigheter, inga ändringar. Han älskar mig. Och jag älskar honom.
”Vi är så lika!”, brukar vi säga. Så lika. Är det därför vi verkligen älskar varandra?
Äsch, anledningen är väl egentligen oviktig. Ibland är saker bara självklara. Ibland ÄR bara saker, och det räcker fint med det.

Solskenet ska hälsa på i nya skolan helt själv på torsdag. Han tycker att det känns helt okej, säger han. Han funderar mer över om han ska se Men in black 3 eller The Dictator när han ska på bio med sin ledsagare på onsdag. Det där med skolan är ju en värdslig sak, i jämförelse…

För övrigt hoppas jag att ni gratulerade era mammor i söndags!
Själv fick jag blommor i fredags, fast inte med anledning av morsdag..utan bara ändå. Det tycker jag slår det mesta. 🙂
Pontus skulle dock bjuda mig på morsdagsfika på Hovdalas slott. Glada i hågen, och med kurrande magar, körde vi dit…
…bara för att mötas av en parkering FULL av bilar.
En parkering full av bilar innebär ett café fullt av människor.
Med Andra Ord; Inget för oss.
Vi tog en latte och en kanelbulle på Pressbyrån istället. Gick alldeles utmärkt det.

Och nu blir det film.
Fridens liljor, hörrni.

 

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....