Vaknätter och pojkflickor…

Är allergitrög idag. Eller eventuellt sömnbristtrög.
Sov som en kratta inatt, och känner mig följaktligen som en urlakad trasa idag. Tankeverksamheten går långsamt och ögonen svider. Lägg därtill en stel nacke och lägesbeskrivningen är komplett.

Jag har sömnlösa nätter med jämna mellanrum, det har jag alltid haft. Anledningarna till sömnlösheten är dock allt som oftast inte de samma som de flesta människor brukar uppleva, dvs. stress, bekymmer etc. För mig är det nog mest överaktiviteten som håller mig vaken. Hjärnan vill helt enkelt inte sakta in.
I natt exempelvis låg jag klarvaken..pigg och alert. Utan problem hade jag kunnat kliva upp och gräva rabatter. Försökte mig på att lösa några korsord, men det hjälpte inte. Ögonen ville inte hålla sig stängda. Efter att ha läst några tidningar och löst ytterligare några korsord slumrade jag uppenbarligen in till slut, och när jag sedan Pontus knuffade till mig imorse trodde jag att han drev med mig…för inte i hela världen kunde det väl redan vara morgon?! Ställde fram alarmet en timme och somnade om. Kan inte påstå att det hjälpte särskilt mycket dock. Tankebanorna är dränkta i seg kola idag. Tack himmel för att det är fredag. Imorgon ska jag sova länge. Eller ja, åtminstone till 09:55, för melodikrysset får inte missas.

Solskenet lärde sig hjärt- och lungräddning i skolan igår. Eller åtminstone hjärträddning. Lungräddningen vägrade han…för; ”De hade en plastdocka som man skulle blåsa i munnen på. Och de kallade den Lill-Annie….FAST det var ingen flicka, det var en pojke. Varför kallar man en pojke för Lill-Annie?!”
Detta märkliga faktum, att en pojke hade ett flicknamn, rubbade Solskenets rätt-och-fel-kompass och ja, då blir det inget lungblåsande inte.

Men nu är lunchen slut.
Trevlig helg, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....