Där sket du i det blå skåpet!

Jag ska upp tidigt imorgon. Faktiskt gräsligt tidigt. Nu menar jag alltså borde-vara-olagligt-tidigt. Har en fullbokad dag imorgon.
Jag borde sova för länge sedan men tankarna vill inte riktigt stilla sig. Genomled en episod som involverade mig, min son och Skånetrafiken idag…och nej, den var icke angenäm.

När det hela precis hänt var jag så pass chockad att jag inte riktigt visste om jag skulle skratta eller gråta men ju mer jag tänkte på det som hänt desto argare blev jag. Maken till distanslöst och oetiskt beteende har jag nog aldrig stött på. Helt ärligt talat.
Exakt vad det hela handlar om platsar inte i bloggen i skrivande stund men Skånetrafiken har fått ett lång redogörelse av mig och jag hoppas innerligt att de tar det hela på allvar. Nämnas kan att det gäller ett mycket märkligt beteende från en av Skånetrafikens anställda, en manlig sådan. Och nämnas bör att jag också hade Solskenet med mig. Solskenet oroas av märkliga beteenden, och när Solskenet blir orolig..ja, då vaknar tigrinnan inom mig.

”Man slutar aldrig förvånas…” sägs det, och i detta fall stämmer det till punkt och pricka. Jag har varit med om en del i mitt liv men dagens händelse var ny för mig, tack och lov. Det enda jag egentligen har att säga är; Du gav dig på fel kvinna. Inte någonstans i något universum tolererar jag att bli behandlad på dylikt vis. Förvänta dig repressalier!

Trakasserier är förkastliga, oavsett vilken sorts trakasserier det gäller.
Många gånger vågar människor inte anmäla händelser de upplevt vara obehagliga av rädsla för repressalier. Det är en ytterst mänsklig känsla..rädslan. 
Faktum är ju dock att om ingen anmäler så kommer det heller inte att bli någon förändring. Efter samtal med P beslutade jag mig därför för att faktiskt anmäla det som hänt. Jag vill inte medverka till att någon annan utsätts för det som jag och Solskenet utsattes för idag. Nästa gång (Oh, jag lovar…det lär bli en nästa gång. Detta gränslösa beteende lär inte vara en engångsföreteelse.) kanske det drabbar någon som inte är lika väl rustad som jag. Nästa gång kanske det drabbar någon som kommer att må riktigt dåligt. Själv blev jag mest förbannad…men faktiskt också kränkt. Och oroad.

Nä, någon skit tar jag inte mer…det är jag på tok för gammal för. Där sket du i det blå skåpet, gosse lille!

Nu har jag kräkts lite, förhoppningsvis kommer sömnen som ett välkommet brev på posten nu.
Sov sött, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....