Våga vägra julträngsel!

Julen närmar sig med sjumilakliv, och människor springer snudd på omkull varandra i sin kamp att nå kassorna. Inte direkt my cup of tea…om man säger så.
Förirrade mig in i en sådan där kläd- och sminkaffär på lunchen idag, med ambitionen att ta mig ut därifrån med en rouge…och förståndet i behåll.
Det gick inte. Inte alls.
Inte så att jag gick bärsärk där inne, oroa er inte, men det var med skräck i ögonen jag betraktade kön som ringlade sig mellan klädhängarna. Uppgivet lade jag tillbaka rougen på hyllan och travade slokörat därifrån. Rougelös.
Julen får stå ut med en blekkindad Lisa.

Stressfria julklappar. Det ni!

Nä, julhandel är inget för mig. Julhandel är en näradödenupplevelse, en vagel i ögat, ett hundhårstrå i hälen, ett knivhugg i själen. Jag blir nervös av blotta tanken på julhandel.
Förr i tiden, innan internettet bredde ut sig, irrade jag genomsvettig omkring i julhandelsfulla affärer med panik i blicken…och bröstet. Innan internettet hade jag ångest inför varje julklappsinhandling…
…men nu är det skillnad. Nu njuter jag i fulla drag.

Stolt kan jag meddela att jag fyllt julklappssäcken utan att ha satt min fot i en enda butik. Varendaste en av julklapparna är inhandlade i ryggläge i mitt lugna trygga hem. På allvar…i stort sett allt går att beställa på nätet…VARFÖR trängas i affärer?
I år är faktiskt första julen som jag handlat precis allt över nätet. Kan lova att det inte blir den sista.

För övrigt räknar jag dagarna tills vi ska hoppa på tåget och rulla norrut.
I år ska julen firas i Hudiksvall. I år blir det jul, på riktigt. För ingenstans känns min jul så julig som hemma hos mina föräldrar i Hudiksvall. Det var X antal år sedan jag firade jul där uppe, men i år blir det ordning på torpet igen. I år ska jag fira min barndoms jul. Jag längtar, längtar och längtar. 

Nu är det dags att logga ut. P påpekar relativt frekvent att jag borde sluta plippa på datorn och titta på ett program om Gaza istället…och med tanke på att jag inte kan göra särskilt många saker samtidigt så känns det som om det är dags att logga ut. Dessutom har han rätt, detta program får inte missas.

Häpp i julstöket, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....