Tågföretag, stormande och fisande hundar…

Precis i samma sekund som jag läser rubriken ”Klass 3-varning; Extrem risk för översvämningar” hör jag ett öronbedövande brak. Med magen nere i knävecken flyger jag upp ur soffan och rusar ut i hallen i tron om att vårt altantak så att säga just left the building…bara för att strax inse att det hela handlade om något så odramatiskt som ett filmklipp på Youtube. Solskenet har upptäckt Youtube på allvar. Hoppas på att jag snart vänjer mig.

🙁

Vädret är rätt oberäkneligt numera tycker jag. I sommarstugan har förödelsen dragit förbi. Papsen skickade kort på sönderblåsta bryggor och vatten..vatten…vatten.
Tycker inte riktigt om alla dessa väderfenomen. Tycker att de håller på att bli lite för många, lite för frekventa, lite för kraftiga.

Rocky väntar troget...

Min hjärntrötthet var bortblåst idag, appropå stormande menar jag. Kände mig faktiskt förvånandsvärt alert idag, trots att jag hostat mest hela natten. Jo, förkylningen är på ingång. Tyst som en tassande tomtenisse har den smygit på mig, hostan, och stackars P får återigen stå ut med mitt infernaliskt irriterande natthostande. Inte en enda gång har han gnällt över den sömnlöshet jag orsakar honom. Är han inte makalös så säg.

Kan också meddela att den mindre trevliga bussepisod jag och Solskenet genomlevde för några veckor sedan har fått ett avslut. Skånetrafiken och Veolia har agerat kraftfullt och snabbt, och deras bemötande gentemot oss har varit underbart. I tider när det gissningsvis inte alltid är lätt att vara ett kollektivtrafikföretag (läs tågföretag) tycker jag att detta tål att uppmärksammas.
Tack Skånetrafiken och Veolia, en elgoe till Er!

When on train...

Hunden fiser gräsligt ikväll. Högt och vidrigt. Klaga bör jag inte dock för anledningen är att jag bjöd honom på lite lasange ikväll. Han älskade mig för det, jag kände mig gräsligt nöjd med mig själv…fast så här i efterhand känns valet lite sisådär, ärligt talat.
Hunden tillbringade för övrigt en timme i trappen tidigare ikväll. Troget står han i trappen och tittar på ytterdörren…i väntan på att P ska komma hem. Antar han också känner att P var vår förlorade själ, den del av familjepusslet som hamnat på avvägar. Att vi fann honom till slut tackar jag min lyckliga stjärna för, varenda sekund.

Odören är outhärdlig här nu, måste släpa med mig hunden på en bajsrunda. Enkelt lär det inte bli, det här med tråkigt väder är inte hans grej.

Häpp, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....