Storstadspuckon och besserwisserbilar…

Inlägget läses in imorgon (om internetguden vill….)

Det har genomförts ett frekvensbyte i det svenska GSM-nätet har jag läst…men no worrys (har jag också läst), störningarna ska tydligen bara märkas i glesbefolkade områden där få operatörer har täckning…står det i tidningen.
Men hallå…i Billinge brukar vi ha täckning! Billinge är inget glesbefolkat område!!! Billinge ligger 4- 5-6 mil från Skånes alla större städer; Helsingborg, Lund, Malmö, Ängelholm, Kristianstad.
Har suttit här i min hopplöst internetlösa tillvaro och svurit över pantade storstadspuckons geografiska okunskap sedan igår eftermiddag men nu verkar det faktiskt som om (håll andan och ta i trä!!) internetet funkar igen.
Och jo, givetvis vet jag att det finns en och annan trevlig människa innanför stadsmurarna också….

Glass i stora lass!! (Funkar också utmärkt som muta...)

Trots att jag varit avskärmad från bloggvärlden så har livet varit rätt härligt idag här i glesbygden.
Solen har gassat, Kamikaze har planterat, jag har rensat ogräs, Billinges boulebana har invigts och jag lyckades få med Solskenet dit ner, Storebror fixade fruktsallad till oss, Solskenet dukade bordet, vi åt en mumsig grillmiddag, vi har spelat kort och nu slutligen har jag intagit ryggläge i bloggsoffan. Livet är allt bra härligt…..

Mammas stora hjärta...
Mammas lilla hjärta...

 …trots att vår bil försöker ge mig mindervärdighetskomplex.
Det är sant, jag svär! Den är hemsk!
Gång på gång antyder den att jag på något sätt är obildad, att jag måste bli mer allmänbildad. Och jag avskyr det. 
Den här bilen knäpper inte bara av CD-musiken för trafikinfo (vilket för övrigt är en suverän uppfinning) utan varje jaddrans gång det är nyheter..och nu menar jag varje gång det är nyheter på någon kanal över huvudtaget. Och jag kan lova, gott folk, att det finns många kanaler på vår bilradio.
Jag har försökt skrika åt den att jag faktiskt är rätt bildad, men den verkar inte bry sig ett dugg. Tur för den att den trots allt har rätt många goda sidor annars hade jag bitit den i kofångaren. Hårt!

Invigning av Billinge Boulebana

 

Solskenet var väldigt modig och hade shorts och t-shirt...och även om besöket på grund av det blev rätt kort så var det en stor vinst för en liten kille som annars brukar ha jacka för att undvika getingarna

 

Men nu ska jag koka te och krypa in under min älsklingsfilt en stund innan det blir nattdags…
…men först givetvis TVÅ dagars Dagens outfit;  

Veckans svartvita tema avslutades med svarta tajts och svart kofta samt vit klänning med ett effektfullt och aningen psykedeliskt mönster i svart. Och posén..ja, jag vet inte..förlåt?

 

Besökte ett provrum igår, i jakt på skolavslutningsoutfit, och det kändes..ja, så här... (Kan inte fatta hur affärsanställda kan vara så himla klantiga att de märker varenda klädesplagg med fel storlekar!)

 

Dagens outfit tonade mjukt ut den svartvita trenden genom att subtilt och försiktigt byta ut den svarta färgen mot jeansblått. Den vita spetstunikan är faktiskt moderiktig på riktigt i vår (har jag uppmärksammat) men är dock inköpt för X antal år sedan då det var modernt med spets förra gången...och inköptes då inte som "tunika" utan som "klänning". De jeansblå tajtsen andas sommarfriska salta havsvindar (och var till 4 min innan bilden togs inte vadlånga utan hellånga. Vi har vassa saxar i Billinge ska ni veta!) Pippilotterna är givetvis oerhört rätta...i sann Lisa Långstrump-anda.

 

Om solen skiner och man inte har några korta byxor så får man helt sonika göra ett par... Lisa goes designer minsann...

 

Natti natti, hörrni!

Lisa Aronsson-Höglund
”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”
Namn: Lisa Aronsson-Höglund
Ålder: 42 år
Bor i: Hässleholm
Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.
När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar" så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar....