Schlagerhörnan bjuder på naket inför Eurovision 2016!

schlager

Idag har vi i Schlagerhörnan spelat in material till en miniserie som vi valt att kalla ”Inför Eurovision med Schlagerhörnan”. Det kommer både bjudas på skumpa, bubbelbad, naket, drama och givetvis en massa schlagersnack. Vi kommer lägga ut ett avsnitt varje vecka fram till Eurovision drar igång i Stockholm. Första avsnittet lägger vi ut måndag den 11 April, så håll ögonen öppna. Detta får ni bara inte missa!

Schlagerhörnans recenserar kvällens startfält i Göteborg

Efter ett års väntan är nu Melodifestivalen äntligen tillbaka och precis som det förgångna året är det vi som sätter betygen.

Molly Pettersson Hammar – I’ll Be Fine

Jesper: 4/5
Tävlingen startar med ett brak. Molly gör debut och det med råge. Imponerande houseinfluerad låt som låter lika
mycket Emeli Sandé som Ella Henderson, det vill säga modernt och fräscht. Finalplats, tack!

Pontus: 4/5
Årets Melodifestival inleds med ett nummer som är trendigt och slagkraftigt. Molly är den i särklass bästa
sångerkan i starftfälltet och slutklämmen på låten är magisk.

Daniel Gildenlöw – Pappa

Jesper: 2/5
Så känslosam ballad, men ack så klyschig. Om det inte vore för att Daniel vet hur man balanserar upp en
klyschig text med ett smakfullt framträdande hade detta kunna landat i sympatiröst-träsket som Linus Svenning
vandrade i förra året.

Pontus: 2/5
Enda sedan Axel Hirsoux sjöng låten ”Mother” i förra Eurovision mår jag lite illa varje gång någon sjunger om sin
förälder. Men tycker dock att Daniel förhöjer bidraget med sitt ärliga och nakna scenframträdande.

Elize Ryd & Rickard Söderberg – One By One

Jesper: 2/5
Pompöst & emotionell är Elize & Rickards låt, men tyvärr en aning monoton, men vägs upp av ett Eurovision-
snickrat nummer med två proffs.

Pontus: 3/5
Här har vi ett bidrag som med hjälp av ett starkt framförande känns mer konkurrenskraftigt än det gjorde vid
förhandslyssningen. Elize och Rickard vet hur man tar en scen och det gnistrar om deras kemi. Låten är en
hybrid utav rock, opera och musikal.

Dolly Style – Hello Hi

Jesper: 1/5
Kommer ni ihåg de plåstren man fick från tandläkaren som liten? De har nu transformerats till en tjejgrupp som
bjuder på en sockrig europop som kommer terrorisera förskolorna landet över med sin irriterande refräng och
synkade dans.

Pontus: 3/5
Dolly Style har presenterat en ny genre med denna låt, nämligen vaggvisepop. Men trots den banala texten och
den retliga melodin kan jag inte motstå frestelsen att digga med under låten.

Behrang Miri feat Victor Crone – Det rår vi inte för

Jesper: 3/5
Optimismen från ”Jalla Dansa Sawa” har bytts ut mot en hårdare ton i Behrangs nya låt. Det känns som ett svar
på ett kallare politiskt klimat i Sverige. En tung refräng och inlevelserik rap kan göra Behrang & Victor farliga.

Pontus: 3/5

Enligt mig framför Behrang och Victor det viktigaste budskapet i startfältet denna vecka. Behrang
rappar bland annat ”dom säger flyg härifrån, vi kommer jämt tillbaks” – viktiga ord i dessa kalla tider!

Jessica Andersson – Can’t Hurt Me Now

Jesper: 2/5
Det är tryggt, det är en ballad och det är Jessica. Kompetent, men ospännande och mycket vilar på hennes
gyllene karisma och porslinsvackra röst. Finalplatsen inte lika given som den borde ha varit.

Pontus: 2/5
Detta är en typisk Jessica Andersson ballad. Låten andas hopp om en ljus framtid och att lägga det förflutna åt
sidan. Dessvärre är denna ballad lite torftig och intetsägande enligt min smak. Den försvinner i mängden.

Eric Saade – Sting

Jesper: 4/5
Låten är som ett One Direction-demo som fått lite inputs av Ariana Grande och som sen landade i Eric Saades e-
mail. Lättviktig pop som kompenseras upp av ett spektakulärt nummer. Om låten vore lite bättre hade det varit en
femma.

Pontus: 4/5
”Less is more” är ett begrepp som inte ryms i Eric Saades vokabulär. Scenshowen är lika fullproppad som en
amerikansk julgran. Det ena momentet följer efter det andra och helt plötsligt ser man Eric dansandes på ett
flygande tefat. Låten tar oss audiellt tillbaks till förra sommaren och vem älskar inte sommar.

Schlagerhörnans melodifestivalkrönika 2014!

10877443_10203244013731184_890199043_n

(Foto: Pontus Källström)

Tävlingen rivstartade i eurovisionstaden Malmö där konfettin precis fallit över Emelie the Forest. Nu var det istället åtta nya mellolåtar som skulle framträda inför den skånska befolkningen och Christer Björkman konstaterade glatt att ”Nu var den blöta filten borta”. En av förhandsfavoriterna var den forna eurovisonvinnaren Elena Paparizou som efter en lång paus ifrån Sverige nu var redo att presentera en ny sida av sig själv. När Paparizou sjöng ”survivor” på första genrepet var det sannolikt en enad presskår som konstaterade att den grekiska gudinnan var tillbaka med besked. Men tittarna blev inte lika golvade som pressen och Paparizou fick nöja sig med att gå till andra chansen. Dit tog sig även Linus Svenning med sin sång till sin döda bror.

Istället var det skånetjejen med den finstämda balladen som knep en av finalbiljetterna. Ellen blev skrällen med hela svenska folket. Till final gick även den mer förhandstippade Yohio som nog var mer lättad än glad över att ha fått gå vidare.

I deltävling två var det dags för schlagerveteranen Sanna Nielsen att inta scenen, och som hon gjorde det! Trots höga förväntningar överträffade hon dem alla och gick direkt till final inför en jublande publik. Bromöllas stolthet var i sin sjunde final och denna gång med segervittring.

Tävlingens hittills gladaste inslag stod Panetoz för vilket belönades med en finalbiljett. Den gamla melodifestivalvinnaren Martin Stenmark fick liksom Paparitzou nöja sig med en andra chans biljett. Klubbiga JEM, som var en av schlagerhörnans favoriter, gick även dem till andra chansen.

Om det var något som krackelerade i årets festival så var det manuset, programledarna och mellanakterna. Kritiken var hård mot Nour och Anders och i den tredje deltävlingen nådde programmet en bottennivå. Först valde man att inkludera Björn Gustafson, en person som svenska folket började älska snabbt, men som sen vände ryggen till när man förstod att han inte var så rolig, något hans lilla gästspel visade på. Sen så var det ju mellanakten, ett musikalnummer som var så oförståeligt att man knappt kunde kommentera det.

I tävlingens historia har poptjejer historiskt sett haft det jobbigt. Moderna danspoplåtar och unga tjejer brukar inte gå så bra i tävlingen. Men då kom Ace Wilder och allt förändrades. Med sin poppiga upptempolåt ”Buisy doing nothing” blev hon inte bara en utmanare till Sanna om vinsten i melodifestival, hon fick dessutom årets hit. Ace Wilder gick till final tillsammans med flickidolen Oscar Zia.

Inför den sista deltävlingen hade både jag och Jesper stora förhoppningar om att låtkvalitén skulle höjas ett snäpp ifrån föregående veckans lågvattenmärke. Båda lågoddsarna Alcazar och Anton Ewald fans med, och en återkommande Linda Bengtzing som kryddat tidigare festivaler med sina slagkraftiga schlagers. Men ack, förhoppningarna infriades ej!

Visserligen Gjorde Alcazar en snygg entré med den stora discokulan, ett trick de dock använde redan 2005 med ”Alcastar”. I övrigt var deras låt något man hört tidigare. Anton Ewald valde istället att sopa upp Eric Saades glassplitter från Melodifestivalen 2011 och använda i sin scenkostym. I Vilket fall gick dessa två akter till final.

Linda Bengtzing och sin sida valde att överge sin schlagergenre och framförde ett bidrag som mer påminde om Lena Philipsson än henne själv, hon straffades direkt. Istället fick hon se sig besegrad av Ellinore Holmer och Ammotrack.

Aldrig tidigare hade andra chansen haft med så många rockgrupper som 2014. Trots detta blev det två helt andra artister som knep de två sista finalplatserna. Skånepågen Lunis Svenning berörde publiken med sin låt ”Bröder” och vann alla sina dueller. Detsamma gjorde Elena Paparizou som fick sin slutliga revansch efter besvikelsen i Malmö.

Finalen blev en tight fight mellan två brudar. Skulle det bli en powerballad eller en modern poplåt? När slutligen telefonrösterna redogjordes visade sig bara skiljas två poäng mellan Sanna och Ace. Ett så tajt resultat har det inte varit på länge i den här tävlingen. Det blev till slut ändå Sanna som tog hem allt.  Efter sitt sjunde försök kunde äntligen Sanna Nielsen titulera sig vinare av Melodifestivalen 2014. Det var en tårögd Sanna som av glädje glömde texten under konfettiregnet. Som vi alla vet kammade Sverige sedan hem en tredjeplats i Eurovision Song Contest i Köpenhamn vilket är ett utmärkt resultat.

Trots att Sanna var den officiella vinnaren så fanns det många andra vinnare i årets Melodifestival. Linus Svenning och Ace Wilder blev upptäckta av folket och fick ett bra 2014 med turnéer och radiohits. Helena Paparizou kom på en respektabel fjärde plats och gjorde den comeback i Sverige hon tänkt sig. Det visade sig att kärleken till Alcazar fortfarande fanns kvar och att den var större än på länge.

Förlorarna i årets final var nog killarna Yohio, Oscar Zia och Anton Ewald. Det var en märkbart besviken Anton Ewald som efter sin sistaplacering i finalen konstaterade att han aldrig fick den Saadeeffekt som han så länge hoppats på.

Nu blickar vi framåt mot en härlig melodifestival 2015, Schlagerhörnan kommer vara med hela vägen!

Elektriska bananer i Allsång på skansen!

Förra veckan veckan var Allsång på skansen tillbaka på TV toppen som ohotad etta med tittarsiffror över 1,5 miljoner. Vi får väl se om kvällens uppsättning lockar till sig lika många tittare. Här är veckans artister!

Electric Banana Band: Med låtar som ”Banankontakt”, ”Zwampen” och ”Min piraya Maja” har Lasse Åberg, Janne Schaffer och Klasse Möllberg förgyllt många svenskars barndom. Sammanlagt har Electric Banana Band släppt 13 studioalbum, varav flera sålt guld. Dessutom har bandet uppträtt på Hultsfredsfestivalen,  Sweden rock, tävlat i Melodifestivalen, och medverkat i allsång på skansen vid tre tillfällen. I år är man aktuell med singeln ”Banarne for president” och är just nu ute på en sommarturné genom Sverige. 

Vera Nord: Denna tolvåriga tjej är inte som alla andra ungdomar, hon är nämligen en skivartist. Men mest känd är nog Vera bland den yngre publiken. Musiken skapar hon tillsammans med sin pappa, där Låtar som ”Duslexi är bajs” och ”loppis” blivit till. Senast kunde man se henne gästa sommarlovsmorgon som sänds vid Scaniabadet i Malmö.

Darin: Jag och Darin har faktiskt en sak gemensamt, båda våra karriärer startade med idol. Nu slutade ju min popkarriär redan på audition, men för Darin gick det lite bättre. På tio år har han hunnit släppa massa radiodänger, vunnit två europeiska NRJ Awards, kommit fyra i Melodifestivalen, blivit hyllad i ”Så mycket bättre”, varit mellanakt i Eurovision song contest, och varit gäst på allsången tre gånger. Det skall bli spännande att s vad popundret hittar på ikväll.

Titiyo:  Att vinna fyra Grammisar och två rockbjörnar är inte en liten bedrift, detta gör Titiyo till en av Sveriges främsta soulsångerskor. Karriären startade 1989 då debutsingeln ”Talking to the Man in the Moon” placerade henne som bäst på en sjätteplats på svenska singellistan. Men det var 2001 som karriären pikade ordentligt, och det med albumet ”Come along”. Albumet sålde omkring  80 000 exemplar i Sverige och singeln med samma namn blev landets näst största hit detta år. Precis som Darin har även Titiyo deltagit i ”Så mycket bättre” där hon bland annat tolkade Ken Rings låt ”Själen av en vän”. I år släppte Titiyo singeln ”Drottningen är tillbaka”, vilket är en ganska passande låttitel för en comeback. 

 

Eurovisionnytt: Cypern tillbaka 2015!

222004_4930828878581_1091869689_n

Efter att ha hoppat över Eurovision i Danmark meddelar nu det cypriotiska tv-bolaget CyBC att man kommer tillbaka till tävlingen i Österrike nästa år.

Cyperns nationella uttagning är en blandning av idol och melodifestivalen kan man säga, med auditions, livsända semifinaler, en andra chans, och slutligen en final.

CyBC har fastställt att artisterna bör vara cyprioter eller av cypriotiskt ursprung medan kompositörer och textförfattare kan vara medborgare i andra länder, så länge som en cypriotisk låtskrivare är med i arbetet. Man kan söka in till tävlingen till och med den femte september i år, så varför inte passa på att skicka in ett bidrag!

En titt i arkivet: Premiäråret 1956!

Eurovison 1956

Eurovision song contest har varit  en musiktävling och ett tv-program i snart 60 år. Sedan begynnelsen har tävlingen utvecklats på många plan, särskilt om vi tittar tillbaka på premiäråret 1956.

Det är den 24 Maj 1956, datumet för den första Eurovisiontävlingen någonsin, och vi befinner oss i Lugano (Schweiz). skådeplatsen för evenemanget hölls på den lilla, något slitna, teatern Teatro Kursaal. Sju länder deltog vilka var  Italien, Nederländerna, Luxenburg, Belgien, Västtyskland, Frankrike och värdlandet Schweiz.

Tävlingsreglerna var som sådana att varje land själva fick välja om de ville ställa upp med vars ett eller två bidrag, och självklart ställde samtliga länder upp med vars två.

Samtliga länder hade en jurygrupp som bestod av två ledarmöter. Detta året var det också så att varje jury fick rösta på sitt eget lands bidrag, något som låter väldigt för oss idag. Eftersom Luxemburg inte hade skickat några ledarmöter så tog man hjälp av två schweizare istället vilket måste anses som en usel taktik. På grund av att organisatörerna för tävlingen inte hade förtroende för det europeiska telefonnätet lät man alla jurygrupper samlas i Lugano. Där fick de sitta bakom scenen och titta på en monitor så att deras upplevelse av varje bidrag skulle bli så snarlikt  tv-tittarnas upplevelser som möjligt.

Vinnaren blev sedermera Lys Assia med låten Refrain, som tävlade för hemmanationen Schweiz. Men något exakt röstprotokoll finns ej bevarat från premiäråret, och den schweiziske juryordföranden Rolf Libermann offentliggjorde inga resultat. Istället meddelande han enbart den vinnande melodin. Man kan ju fundera på hur detta hade mottagits i en modern tävling, och även om det inte finns några konkreta bevis för fusk så känns det hela lite suspekt.

Vinnarlåten kan ni lyssna på här!

 

För er som varit uppmärksamma under årens lopp så kanske ni har kunnat skymta Lys Assia i publiken under Eurovisionfinalerna. 2012 ställde hon även upp i den Schweiziska uttagningen med låten ”C’etait ma vie”, 88 år gammal. 

Lyssna på den låten här!

Mycket Laleh i kvällens allsång!

Ikväll blir det en liten specialare i Allsång på skansen, Laleh skall nämligen få en extratimme på Sollidenscen. Dessutom kommer Fredrik ”Benke” Rydman, Ison och Fille, The Real Group, Annika Herlitz och Doug Seegers.

Laleh: Denna svenska pärla har hänfört oss svenskar i drygt 10 år med sin talang. Året är 2004 och Laleh Pourkarims karriär får en strålande start med singeln ”Live tomorrow” som fullständigt slog ut allt motstånd på de svenska hitlistorna, och Laleh fick både ta emot tre grammisar, två rockbjörnan, och  två P3 guld statyetter.Sen har åren gått och Laleh har lyckats släppa fyra studioalbum, blivit hyllad i ”Så mycket bättre”, och mottagit Evert Taube stipendiet. I dag skall stjärnan dessutom få en hel extratimme på allsångscenen i ”Allsångscenen är din!”.

Fredrik ”Benke” Rydman: Detta är sjärnkoreografen som, förutom att vara medlem i dansgruppen Bounce, arbetat med artister som Robyn, Eric Saade och Darin. Fredrik var även med och utformade förra årets mellanakter i Eurovison song contest 2013. Han kommer dessutom vara sommarpratare i P1, och i höst är han aktuell med dansföreställningen ”Stop.Play.Rewind-the Monopoly Game”. Ikväll skall ”Benke” lära svenska folket att dansa,och för er som vill imponera på någon ikväll så är det bara att titta på instruktionsfilmen.

 Ison och Fille: Denna rapduo bildades då Ison Glasgow och  Felipe Leiva Wenger träffades på ungdomsgården i Skärholmen. Deras första E:P släpptes 2001 och hette ”Tillbaka till gatan”, därefter har det blivit många framskjutna listplaceringar så som låtarna ”Från hjärtat” och ”Haffa”. Ison och Fille mottog priset för årets hiphop/soul på P3 guldgalan 2012. Samma år var Ison en av de fyra jurymedlemmarna i den svenska satsningen på X factor. I år kom så det femte albumet och idag står de på allsången. På två veckor har allsången haft två rappartister vilket enda måste ses till ovanligheterna.

The Real Group: För tredje gången uppträder nu denna a capella-grupp på sollidenscenen. Medlemmarna Emma, Katarina, Anders, Morten och Anders har alla varit elever på Adolf Fredriks musikklasser. The Real Group har varit aktivt sedan 1984 och har gett ut hela 19 album. Gruppen har dessutom fått ta emot Povel Ramels Karamelodiktstipendium.

 Annika Herlitz: För er som älskar disneyfilmen ”Frozen”, men som har barn och får se den svenskdubbade versionen, kommer känna igen denna röst. Annika Herlitz är den svenska rösten till karaktären Elsa. Under våren har hon även spelat ”Priscilla – Öknens drottning” på Göta lejon, och i höst byter hon kostym och spelar ”Evita”.

 Doug Seegers: Efter sin medverkan i programmet Jills veranda förändrades allt. Från att ha varit en hemlös gatumusikant från Naschville blev Doug Seegers en stjärna över en natt i Sverige och befinner sig just nu på en tre månader lång turné runt landet. Låten han blev omtalad för heter ”Going down to the River”, och vi kunde se honom senast uppträda  i Sommarkrysset som sändes i TV4.

 

 

 

 

 

Yohio stoppad av tyfon!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

På lördag skulle Yohio ha uppträtt på TV4:s ”Sommarkrysset”, men tvingas ställa in på grund av en japansk tyfon.

Artisten är i full gång med att skapa sitt kommande album och befinner sig därför i Tokyo. Egentligen var det tänkt att Yohio skulle uppträda på lördagens ”Sommarkrysset”, men eftersom Tyfonen Neoguri väntas dra in över Tokyo idag, har han fått flytta hemresan till lördag och missar därför att medverka.

Men fansen kan andas ut, Yohio kommer uppträda nästa vecka istället.

(Info hämtades ifrån Aftonbladet)