Vem har bästa outfiten på lördag? Vi har svaret!

Vad är Melodifestivalen utan sina olika spacade scenkläder och glittriga blåsor. Schlagerhörnan har synat sömmarna och gett vår åsikt på kläderna.

Andreas Johnsson 

  
Andreas satsar på en skinnpaj med ett par håliga glitterjeans samt svarta kängor. Denna outfit kan liknas med söndagens veckohandling, småtrevligt men vardagligt. Till skillnad från repetitionerna i torsdags så har någon stylist klippt i Andreas byxor för att göra det mer ”edgy”…hälften vunnet säger jag.

Malou Prytz 

  
Skottland möter wannabe schoolgirl i denna gulsvartrutiga uniform. Inspirerande att det är fler än jag som använder stödstrumpor, kanske kan Malou göra ett fashion statement för alla med stödstrumpor. Snygga gympaskor dessutom.

Oscar Enestad


Detta är inte Netflix and chill Oscar, detta är Melodifestivalen!! Det är ett hån mot alla arbetslösa skräddare, att gå till första bästa basic sortiment. Finns bara en sak att säga, SHAPE UP!!

Jan Malmsjö

 
Som den showman Malmsjö alltid varit är det smoking som gäller. Med sin outfit hade han passat perfekt som en femte medlem i gubbabandet Ravajack. Dansarna å sin sida har väldigt eleganta klänningar, kanske borde Jan ta efter deras stil om han går till final (den höga slitsen kan dock dansarna behålla).

Vlad Reiser

 
Trots att Vlads ponchokreation känns lite väl övertydlig i sitt budskap ( låten heter ”dansa i regnet” – vi fattar!!) får jag ge honom en eloge för att han inte bara står i vit t-shirt och jeans. Dock förstår jag inte logiken med att ha en väst utanpå sin regnjacka.

 

Liamoo och Hanna Ferm

  
Eftersom Lihannamoo (ja jag skapade det namnet själv, tack så mycket) redan slösat så mycket på jordens resurser genom att använda upp en hel årsförbrukning plastfolie, känns det som en bra kompensation av designern att återanväna gamla bilbälten på Liamoos kavaj. Hanna ser mer ut som Maleficent fast utan horn (på ett positivt sätt alltså).

Margaret 

 
Vad får man om man blandar smurfarna och Askungen? Jo, Margarets klänning. På sätt och vis är Margaret 2010-talets Lena Philipsson med sina hemmasydda plagg. Det går att hävda att hennes outfit är helt out of fashion men jag väljer att se den som ett konstverk för då blir den mer intressant.

 

Malou Prytz har fest i skolskåpen

Malou Prytz kliver in genom ett par skolskåp in i en annan värld där det är party all night long. Hela uppträdandet upplevs som en High school musikal film med skolkorridorer och skoluniformsliknande scenkläder. Unga Malou känns säker på scenen tillsammans med hennes dansare. Det är klart, när man har Ace Wilder som coach så kan inget gå fel. Kan det till och med vara så att Ace lånat ut några av sina megalådorn från 2015 till Malous nummer? Kan inte heller  låta bli att jämföra Malou med Zara Larsson, de har samma aura på något sätt.

Andreas rockar loss i sina glittriga jeans

Finkostym-Andreas är borta, nu är det rock-Andreas som intar scenen. Precis som Andreas nämnde i vår intervju så passar sig ”Army of Us” väldigt bra i arenasammanhang. Det känns uppfriskande att se honom köra för fullt istället för att stå fastklistard vid ett mickstativ (i motsats till hans bidrag 2015). Noterar också hans glittriga jeans som faktiskt känns lite The Poodles. Men om man som mig älskar glitter så gör det absolut ingenting. Vi får se om det är samma byxor som Andreas kommer ha på sig på lördag.

 

 

 

Andreas Johnsson – ”Jag var  livrädd 2006”

Foto: SVT

Det var hela 20 år sedan Andreas Johnsson gjorde succé med monsterhiten ”Glorious” som tog världen med storm. Under sin långa karriär har Andreas varit en trogen Melodifestivaldeltagare och fått uppleva både framgång och besvikelse. Vi träffade Andreas för att sammanfatta  hans karriär och samtidigt blicka fram emot det nya bidraget ”Army of Us” som tävlar på lördag.

 

Låt oss börja med att prata lite nostalgi, det ändå är 20 år sen du fick ditt stora genombrott med ”Glorious”. Hur känns det att ha en sådan låt som du dessutom förknippas så mycket med än idag? Det finns ju säkert fördelar och nackdelar med det?

-Ja det finns det väl säkert, det är alltid svårt att jämföra när man når upp till en sån stor framgång med, i och med att den blev så stor runtom i världen, men det är ju bara förknippat med glädje egentligen, för det var ju pojkdrömmen som slog igenom. Fick ju göra allt det där som man hade drömt om när man stod framför spegeln med en gitarr. Få turnera runtom i världen och få spela på arenor som man bara hade drömt om, och tv program och få möta artister och jobba med artister som man såhär ”Wow!”. Det har ju gått 20 år och det känns ju också lite ”Fan, 20 år sen?” Det känns inte som det, just mycket för att låten alltid känts väldigt aktuell, den har poppat upp i många olika sammanhang, i filmer och i tv serier, och i reklamgrejer inte minst, så den har ju betytt mycket ekonomiskt också, givetvis.

Men när du sen gick in i Melodifestivalen 2006 måste det varit många förväntningar på vad du skulle leverera. Man måste ju säga att du också levde upp till förväntningarna, både 2006 och 2007 blev ju megaliter både i och utanför tävlingen.

-Ja, verkligen, det speglar ju av sig på alla topplistor och tracklistor och Svensktoppen. Båda de två låtarna var ju svensktoppsettor, och ”Sing for me” låg ju där rätt länge. Jag tog ju med mig mitt eget artisteri in i mello, jag visste ju inte vad jag skulle göra annars. Jag var  livrädd 2006, jag hade ju kastat mig in i någonting jag inte visste vad det var för nånting och fans undrade, journalister undrade ”Har inte han tillräckligt med pengar för att slippa göra det här?”. För mig var det såhär ”Fan jag är låtskrivare, jag vill ju bara nå ett stort forum”. Det fanns en viss pragmatik i det där också för fram tills dess hade jag främst jobbat utomlands och haft några tuffa år med panikångest och mådde inte så bra. När jag fick den här förfrågan sent på hösten 2005 om att vara joker i Melodifestivalen trodde jag det var ett skämt. Samtidigt kände jag att någonting saknades, att kunna jobba på hemmaplan och få en fot in i någon slags folklighet vilket det också blev i och med mina mellolåtar. Det blev Rocktåg med Ledin, sommarprat i P1, Allsång på skansen och mycket mer.

Så  det fanns inte en besvikelse över att du inte fick åka till Eurovision? Du hade ju oturen att möta både en combackande Carola och ett The Ark som debuterade.

-

 Jag tror aldrig att jag har vurmat för att jag ska vinna eller gå och göra Eurovision liksom. Jag var en väldigt glad 2:a och en väldigt glad 3:a, med två låtar som jag har haft enorm mycket nytta av på scen de senaste 10-15 åren. Jag tycker bara det har berikat mig och den dagen man checkar ut känner man att ”Vafan, man har varit med om rätt mycket liksom”. Sen har det blivit ett antal melloresor där jag verkligen har fått smaka på alla kulörer i den här tävlingen. Men det finns verkligen ingenting jag ångrar. 

Du har till och med haft ett band med Carola, det är inte så många som har haft det. 



-Nä, hon har inte varit i så många andra bandkonstellationer, bara ett rockband som hette ”Standby” innan hon blev ”Carola” med hela svenska folket. 

När du och Carola tävlade som duo blev ni vinnarkandidater med en gång. När det sen tog stopp där i andra chansen ser man ju på tv bilderna att i alla fall Carola blev väldigt chockad. Hur kändes det? 



-Jag hade ju känt det där, alltså när vi åkte upp till Kiruna så var det som en lång bollgata av anledningar, jag kände att vi kommer aldrig komma härifrån levande liksom. När vi inte gick vidare från Västerås utan hamnade i andra chansen märkte man att ”Shit, nånting är påväg att hända”.  Veckan i Kiruna var det ju löp varje dag. Det var ju ingenting av en positiv karaktär, de försökte ju bara sticka in kniven överallt, och det var ju väldigt mycket hon som fick ta allt det där. Idag kan vi ju skratta väldigt mycket åt hela den där cirkusen som var men då, det är klart att det gjorde ont.



Förutom att vara artist i mello har du också varit låtskrivare till bland annat ”To the end” som Yohio tävlade med 2014. Hur kändes det att ställa upp som låtskrivare och skriva till en annan artist?

– Det var skönt för då kunde man bara spatsera runt på hotellet och dricka vin och livet var najs liksom. 

Det var också en intressant resa med Yohio för han försvann med låten och filerna upp till deras studioverksamhet i Sundsvall – Sen fick jag inte höra nånting. Inte förrän vi sitter i arenan på torsdagen, på första genrepet, så får jag höra det färdiga materialet. Jag kommer ihåg att jag tänkte ”Okej. Det är såhär de har gjort den. Det var inte riktigt vad vi hade tänkt och göra” 



Det kan man ju ha lite åsikter kring?  



– Nämen det var ju en annorlunda upplevelse, första repet sjöng han inte ens, han bara gick omkring och muttrade. Sen klev han in och tog den till final och slutade på en sjundeplats.  Men jag tror att hade vi fått prodda den på ett annat sätt så hade den slutat bättre. 



Till slut måste vi ju ändå prata om det som du gör nu med ”Army of US”. Vad är dina känslor kring numret och låten? 



– Först och främst känns det ju väldigt härligt, den är ju väldigt euforisk och den ska ju gå ut först i arenan och jag förstår varför de har lagt den där liksom. Den ska ju sätta fart på fyverkeriet och det passar mig som är en väldigt fysisk artist på scen. Jag gillar att röra på mig, jag gillar att ta i – Och den här låten har det. Den är lite rockigare, lite mer rörelse, jag har med mig mitt band, det är min rekvisita, det är mitt forum och den är gjord för att spelas i en hockeyhall. 

Mellanakter – En snoozefest som äntligen stoppas i år?

Mellanakter. Den perfekta toapausen, den perfekta stunden att gå och fylla på chipsskålen. Numret som ingen egentligen vill se, men som vi alla tvingas lida igenom efter de 30 sekunder det har tagit att gå till köket och tillbaka. Visst förstår man att mellanakter inte är huvudunderhållningen för kvällen (ordet ”mellanakt” säger det sig självt) men ska man verkligen behöva sitta och plågas igenom det, till och med behöva stänga av ljudet på tv:n ibland?

För så har det känts genom åren. Mellanakter har fått Melodifestivalens fans att snarka, klaga och rentav ta fram skämskudden ibland. Nej, vi vill inte se en veteran som är bakom sina bästa år som försöker sig på en ”comeback”. Vi vill inte höra en egenskriven låt som låter som något SVT har snickrat ihop någon timme innan sändning. Det vi vill ha är en mellanakt som den vi fick i lördagens deltävling i Göteborg.

Foto: SVT

Det börjar med att programledarna presenterar fjolårets vinnare Netta, som ska sjunga för oss. Lite förvånande att de tar in henne i en mellanakt redan första veckan, men nåväl, det kan man köpa. Snabbt inser man dock att det inte alls är Netta som börjar klucka fram de första tonerna från ”Toy”, utan vår kära programledare Sarah Dawn Finer.

Resten av kvartetten ansluter sig snabbt till henne och tillsammans framför de delar ur alla Israels vinnarbidrag. Numret känns kreativt, roligt och det blandar gamla favoriter med en modern touch. 
Det är precis såna här nummer vi behöver som mellanakter! Kreativa, uttänka nummer som underhåller schlagerfanatikern som har koll på Carolas skostorlek, såväl som tittaren som bänkar sig framför soffan just för att man ”ska”. Blandningen mellan gamla låtar tillsammans med nya moderna är ett recept för succé och något som jag verkligen hoppas på SVT håller vid starkt i resten av årets turné.

Ett tekniskt fel kan kosta Wiktoria finalplatsen i Melodifestivalen

Ännu en skandal kan drabba Melodifestivalen 2019 – denna gång är det finalisten Wiktoria som riskerar att bli diskad. Av misstag lades artistens låt Not With Me upp på Spotify vilket inte är tillåtet. Orsaken till haveriet handlar om att finalbidraget lagts in som produktion för att släppas och släppts av misstag. Men enligt Sony Music är nu problemet åtgärdat och låten finns inte längre att lyssna på (så synd för er som lade till hennes låt på era spellistor).

Nu är frågan om bidraget kan komma att diskas från tävlingen? Alla minns vi Anna Books stora bedrövelse när bidraget Himmel för två diskades för att den hade släppts i en annan version tidigare. Jag anser dock att Wiktoria ska få vara kvar i tävlingen eftersom det hela var ett tekniskt fel och inte ett uppsåtligt regelbrott (alla vet vi att tekniken kan strula ibland). Hur som helst måste jag erkänna att jag älskar drama, särskilt i Melodifestivalen. Låt oss också bli lite nostalgiska och lyssna på Himmel för två WHOOP WHOOP

Update: SVT har beslutat att Wiktoria inte kommer att diskas, utan kommer att få tävla i finalen den 9 Mars i Stockholm. Efter ett samtal med Sony Music berättar nu projektledare Anette Helenius att SVT anser att det inte fanns något avsiktligt syfte med att sprida låten, utan att det hela helt enkelt blev ett tekniskt fel. Så ni alla Wiktoria fans där ute kan pusta ut. Vi kommer åter igen att få se Wiktoria leverera sin ballad, skinandes i regnet a la Eric Saade 2010 (eller Ruth Lorenzo 2014).

Vlad Reiser – skandalkung och mellodebutant

På sin youtubekanal beskriver han sig själv som ”en vanlig grabb med mycket energi & många idéer” – det är det minsta som kan sägas om Vlad Reiser. Hösten 2014 startar Vlad en egen kanal på Youtube. Fem år senare har samma kanal över 400 tusen prenumeranter. Med omkring 200 videos får vi följa alla Vlads äventyr och galenskaper så som när han utforskar maffias övergivna flygplan på Bali eller när han åker till London för att kasta ägg på sin kompis exflickväns hus. Förutom sin youtubekanal har han dessutom varit programledare i barnprogrammet Hey Nickelodeon Med Vlad & Athena.

Foto: SVT

Vlad råkar också vara en av youtubes största provokatörer i Sverige. En av de mest uppmärksammade fallen var när han lurade sina följare att han hade glömt stänga av kameran på sin livestream och börjat runka. I ett senare klipp berättade han att de hela var ett prank. Han har också varit inblandad i mycket uppmärksammat triangeldrama med  Moa Murderess och Tarzan som också är youtubers. Ryktena pågick i flera månader tills Moa dementerade det hela.
I Melodifestivalen har Vlad redan gjort skandal innan han ens ställt sig på scenen. Likt Charlotte Perrelli 2016 gjorde Vlad reklam för ett företag i samband med sin medverkan, något som är förbjudet enligt SVT:s regler. Man kan dock undra om det inte är ett medvetet val att ha med Vlad för att just skapa lite rubriker i tävlingen, lagom konspiratoriskt liksom.

Till sist msåte den mest relevenata frågan ställas, hur musikalisk är Vlad egentligen ? Svaret går delvis att hitta i hans första singel Prankstar som huvudsakligen består utav en massa egendomliga ljud mixat med Vlads ”rapp” som är än mer oförståeligt än själva ljuden. En vild gissning är att låten handlar om Vlad själv eftersom han just gör en massa pranks på sin youtubekanal. Men vem bryr sig om en ynka schlagerbloggares åsikter? Vlad har en stor fanskara som förmodligen kommer trycka turkost (10-15 år) på lördag.  Vlad kommer framträda med låten Naken i regnet – så kanske ytterligare ett duschframträdande på lördag?

Mohombis nybörjarzumba blev kvällens höjdare – Schlagerhörnans krönika om deltävling ett

Likt en nybörjade på första zumbapasset ”dansade” Mohombi sig till final med en scenografi innehöll en stor gnutta nostalgi hämtat från Ahas Take on me. För att ha skrutit så mycket om sin karriär och hemkomst så var låtkvalitén sisådär. Rent språkligt kanske man inte kunde förvänta sig bättre av honom när hans stora hits heter Bumpy Ride (gropig åktur) och Coconut tree (Kokosnötsträd). I Melodifestivalen valde Mohombi istället att hålla sig kort och bara säga Hello, och nu säger han hej till finalen i Solna. Wiktoria kunde inte sluta gråta efter att hon gick till finalen vilket är förståeligt. Det är tredje gången hon tar sig direkt till final. Hennes scennummer påminner såklart om Erik Saades duschnummer från 2010 men även Spaniens bidrag i Eurovision 2014 Dancing in the rain. Skillnaden mellan Wikotira och Spaniens bidrag är väl att Ruth Lorenzo istället hade kletat in håret i balsam för att se blött ut samt att hennes låt var något smörigare. För som Wiktoria sa i klippet så är hennes låt mycket mer personlig än tidigare försök. Det känns köart lite risky att sjunga en ballad efter två upptempolåtar men Wiktoria lyckades imponera på alla målgrupper.

På tala om målgrupper, visst var det spännande upplägg med det nya åldersindelade systemet? För det första avslöjades inte låtarnas popularitet på grund av det pumpande hjärtat och för det andra så får fler artister än Samir och Viktor en ärlig chans att ta sig till final. Därför kändes det snopet när Arja Saijonmaa kom SIST. Trots sitt stora engagemang för miljön och sin kamp på barrikaderna så föll Arjas bidrag pladask. Detta betyder bara en sak, att mellofansen är miljöförnekare (typ). För när inte ens självaste Arja Saijonmaa kan få schlagerälskare att tänka på miljön då är hoppet ute.
När vi ändå pratar om domedagen så passar det bra att nämna Anna Bergendahl i mellosammanhang. Men alla är vi ju värda en andra chans, så även Anna Bergendahl. Fast var det bara jag som inte fattade hennes scennummer? Fejkträdgården hade ju passat så mycket bättre i Arjas miljökämparbidrag.

Inte hellre Nano fick tittarna tillräckligt engagerade för att ta sig direkt till final. Dels kan det bero på att hans låt inte vara lika stark som Hold on men också att Nano drabbades av den så välbekanta ”Melodifestivaleffekten” där artistkarriärens glans dalar när mellobidragets popularitet minskar eller glöms bort. Dock skulle denna effekt också drabbat Wikotira iså fall vilket tyder på att det trots allt var bidraget som till sist inte höll måttet.