Sneack peak Eurovision: vecka 8

I lördags hölls tre olika nationella finaler ute i Europa. Ett av dem var vårt grannland Norge där finalen bestod av 10 finalister, fem valda av en urvalsjury och fem som tittarna röstat fram. Upplägget i finalen liknade mer en svensk andra chansen där bidragen röstades bort i två omgångar. Dessutom var det tittarna som hade den totala makten i finalen. I den avgörande omgången stod det mellan Ulrikke Brandstorp och Kristin Husøy. I denna omgång var det olika norska regioner (syd, väst, öst, mitt och nord) som delade ut röster. Tillslut stod Ulrikkes “Attention” flest röster och blir Norges representant i Rotterdam. Låten är en klassisk eurovisionballad med en trygg sångerska som sjunger till ett eldregn, inget nyskapande med andra ord. I Eurovision brukar trenden följa det gånga årets vinnare, alltså en ballad. Därför finns det en risk att många länder skickar ballader vilket i sin tur kan leda till en inflation av denna genre. Men en fin låt absolut!

För oss svenskar kan det kännas lite överflödigt med en internationell jury men i Armenien har man både en armenisk- och en internationell jury. Dessutom var tittarna med och röstade. Finalen bestod av 12 tävlande bidrag där artisten Athena Manoukian med bidraget “Chains On You” var favorit hos de båda jurygrupperna medan Vladimir Arzumanyan med bidraget “What’s Going On Mama” var tittarnas vinnare. Slutsegern gick ändå till Athena Manoukian som fick högst totalpoäng. Låten skulle kunna beskrivas som en armenisk poplåt med gangsterrapp element. Även de mest utflippade bidragen kan leverera i Eurovision, det kommer sticka ut ifall.

På tala om att sticka ut, Litauens representant är verkligen något ut över det vanliga. Precis som i Sverige utses vinnaren i Litauen i en kombination av både jury och tittare. Eftersom båda parter hade The Roop med låten “On Fire” som vinnare blev det inte direkt en spännande final. Låten “On Fire” är en alternativ poplåt medan framträdandet påminner om något Malmö amatörteater skulle ställa upp med. Den knäppa dansen kan dock skriva eurovisionhistoria vilket är kul.

Den sämsta deltävlingen på år!

Det fanns många anledningar till att den tredje deltävlingen i Luleå skulle bli den sämsta på länge. Kvalitén på bidragen var riktigt låg, jag har aldrig känt mig så oengagerad som jag gjorde framför tv:n igår. Den enda artist och låt som faktiskt hade potential var Faith Kakembo med sin ”crying rivers” men hon fick se sig utslagen av dagisrapp, generisk pop och Drängarna. Eftersom alla bidrag var så dåliga blev det också svårt att tippa vem som skulle gå till final. Men till slut var det de mest förutsägbara artister som vann.

Mariette kom tillbaka efter tre tidigare försök som alla resulterat i en finalplats och topp fem placering. Men för mig har intresset för Mariette svalnat ordentligt sedan ”don’t stop believing”. Hennes bidrag i år är verkligen en generisk pop- och rocklåt som i finalen kommer fammla i den nedre delen av resultatlistan.Samma sak gäller Mohombi som har fastnat i ett gammalt sound som tagit honom från ett internationellt namn till en melloprodukt. Sen undrar jag var det magiska tricket tog vägen?

Både Anis och Drängar har bidrag som kommer få mig och tusen andra förskollärare att vilja hoppa ut genom fönstret. Att ha två barnfavoriter i samma deltävling som dessutom går vidare får mig att nästan ringa Lärarförbundet.

Nu hoppas vi på bättre låtar i Malmö!

Faith Kakembos väg till Melodifestivalen

När jag tänker på Faith Kakembos melloresa får jag lite ”Livet är en schlager” känsla även om Kakembo varken arbetera som personlig assistent eller döpt sina barn efter schlagerartister. Däremot är hon en utbildad narkossjuksköterska i Jönköping som älskar musik och har chansen att få sitt stora genombrott ikväll. I en intervju med svt nämnde Faith att hon sjungit sedan tonåren men att det var först i 20-årsåldern som hon också började satsa på musiken. I Jönköpings gospelkör får hon ofta göra soloframträdanden, bland annat i detta klipp: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10157312241546677&id=565586676

I fjol var Faith Kakembo med och tävlade i P4 nästa med sin låt ”Through fire and rain”. Hon vann länsfinalen och hamnade sedan på en tredjeplats i riksfinalen. Här skulle hennes melloresa kunnat sluta men ödet ville något annat. Bara några veckor efter sin medverkan i tävlingen fick hon ett samtal som förändrade hennes liv en smula, hon fick frågan att vara med i Melodifestivalen. Såklart tackade hon ja!

By the way här är hennes bidrag från P4 nästa

Detta betyder att vi har två finalister från P4 nästa som tävlar ikväll, dels Amanda Assa som valdes av juryn och sen Faith Kakembo. För mig är det ingen tvekan om vem av dessa som är den starkast lyssande stjärnan, Kakembo är för mig en välförtjänt finalist i veckans deltävling. Även om Melodifestivalklubbens publikundersökningen och oddsen inte är gynsamma (en femteplats)  just nu så hoppas jag på en skräll!

Genrepspubliken föredrar tramsrapp

I vanlig ordning släpper Melodifestivalklubben sin publikundersökning efter varje fredagsgenrep. Igår visade resultatet att Mohombi flög upp som vinnarkandidat med 241 röster (30 %). Även youtubern Anis Don Demina fick ett gott stöd med sina 232 röster (29 %). Sämst gick det för Albin Jonsén som bara var favorit hos 18 stycken (2 %) i undersökningen.

Här är resultatet i sin helhet
1. Mohombi – Winners (241 röster – 30%)
2. Anis Don Demina – Vem e som oss (232 röster – 29%)
3. Drängarna – Piga & dräng (119 röster – 15%)
4. Mariette – Shout It Out (108 röster – 14%)
5. Faith Kakembo – Crying Rivers (50 röster – 6%)
6. Amanda Aasa – Late (32 röster – 4%)
7. Albin Johnsén – Livet börjar nu (18 röster – 2%)

Kommentar: När publiken har en tvivelaktig smak måste jag uttrycka det, de har ingen bra smak i Luleå! Visst att ”Crying rivers” inte är en upptempolåt men att publiken gillar tramsrapp mer en än välskriven powerballad tycker jag är skamligt. Drängarna skulle också kunna räknas in bland de mer oseriösa deltagarna med de bjuder iallafall på nostalgi. Detta kanske blir den deltävling jag kommer gilla minst på hela turnén, har den känslan redan nu!

Faith Kakembo är ett guldkorn bland sandstenar

Då är det dags för norra Sverige att gästa Melodifestivalen igen. Men den tredje deltävlingen levererar inga riktiga höjdare som vi ser kan vinna. Däremot finns det en narkossjuksköterska som kan få sin sitt stora genombrott på lördag.

 

Mariette – shout it out

Pontus: Mariette är en lesbisk Sanna Nielsen, hon bara återkommer och återkommer år efter år. Kanske på hennes sjunde försök går drömmen i uppfyllelse för det blir ingen vinst 2020. Det är inget fel på låten, den är faktiskt ganska bra. Men jämfört med hennes tidigare försök är detta ganska blekt.
Karolina: Mariette har gått från att framföra unika låtar och nummer till att bli en i mängden. Det är synd, men efter fyra försök kanske man inte kan vänta sig något mer.

 

Albin Johnsén – ”Livet börjar nu”

Pontus: Albin kör en typisk svensk poplåt som är lagom djup. Scenrekvisitan liknar ett dödsbo med övertäckta möbler och statyetter. Har svårt att se att detta går vidare.
Karolina: Det känns som att Albin siktar på att göra en homage till Thomas Di Leva med sitt budskap. Med den klyschiga titeln och en skjorta så beige att han får Jan Johansen att framstå som exotisk, så kommer Albin inte att beröra någon. Det här är generiskt och tråkigt.

 

Drängarna – ”Piga och dräng”

Pontus: Tjoho nu blir det barndomsnostalgi deluxe! Med den här melodin kommer Drängarna bli lika folkkära som Gävlebocken. Detta är så uppfriskande att man glömmer hur tafflig låten är.
Karolina: Folkkär fart och fläkt är mycket välbehövligt i den här deltävlingen, även om det kommer i form av ett lite flummigt band som drängarna!

 

Amanda Assa – ”Late”

Pontus: Om du tar Veronica Maggio och mixar henne med Molly Sandén och en gnutta dåligt självförtroende så får du Amanda. För mig känns detta slätstruket och tråkigt.
Karolina: Kommer du ihåg Olivia Eliassons bidrag ”Never Learn” från 2018? Nej? Det finns en anledning till det. Och det finns en anledning till att man inte kommer komma ihåg Amanda Aasas bidrag från 2020. Låten är så blek och tråkig att den får en grå vägg att framstå som spännande.

 

Anis Don Demina – ”Vem är som oss”

Pontus: För alla barnfamiljer som saknat Samir och Viktors mellopop så kommer här Anis. Uppträdandet är en blandning av nybörjarzumba och kändisskryt. Helt ärligt bryr jag mig inte hur många Anis känner på Youtube.
Karolina: Om Melodifestivalen hade finansierats av Youtube hade alla låtar sett ut precis såhär. Det enda som saknas är ett samarbete med ett fejk-företag, så blir Anis låt en fulländad vlogg med Samir och Viktor a la 2020.

 

Faith Kakembo – ”Crying Rivers”

Pontus: Äntligen lite mogen powerballad med tungrök, serverad av en oslipad diamant som Faith är. Jag hoppas att hon kan skrälla på lördag.
Karolina: ”Crying Rivers” påminner om en modern, lite annorlunda version av Vanessa Williams version av ”Colors of the wind” från Pocahontas. En lugn och behaglig låt som kommer att ta sig till final.

 

Mohombi – ”Winners”

Pontus: Tydligen ska Mohombibombi ha ett magiskt trick på scen, det behövs nog för att något ska hända i hans låt.
Karolina: Jag kan inte förstå att jag säger det – Men jag saknar faktiskt det amatörmässiga numret som Mohombi stampade fram förra året. Det här funkar inte alls.

Sneak peak Eurovision – vecka 7

Varje måndag från idag kommer Schlagerhörnan göra en smygtitt på vilka representanter våra konkurerande eurovisonländer har skickat.
Hittils har 16 länder valt sin artist, av dessa har 7 länder även valt vilket bidrag deras artister ska tävla med. I helgen valde Italien, Australien och Lettland sina bidrag medan Malta valde sin artist.

I Italien är det vinnaren av den nationella tävlingen San Remo-festival som får möjligheten att framföra sin vinnarlåt i Eurovison. Tackar dock vinnaren nej till att delta i Eurovision går frågan vidare till den som kom tvåa. Själva tävlingen togs hem av artisten Diodato med bidraget ”Fai rumore”. Men det var först under den efterföljande presskonferensen som Diodato meddelade att han faktikst ville representera sitt land i maj. Själva bidraget är en klassisk Italiensk storslagen ballad som passar utmäkrt i Eurovision. Personligen älskar jag denna typ av känslofyllda låtar där sångaren får sjunga ut allt den har. This is love!!
Igår vann Joaquin Phoenix en Oscar för sin roll som Jokern något som den australienska artisten Montaigne måste ha blivit inspirerad utav. I Australien vann hon både juryn och tv-publikens röster och tog hem en överlägsen seger i Australia Decides. Rent låtmässigt är det en ganska samtida poplåt som vi redan hört i våra hörlurar, det är framträdandet som gör det hela specielt. Klädd som en clown försöker Montaigne göra någon modern dans. Det är ju inte förta gången Australien skickar lite märkliga framträdanden och det behöver inte vara något negativt i längden. Det gick ju bra för deras vajande isdrottning förra året så vem vet.
Efter åtta tidigare försök i den lettiska uttagningen Supernova fick så Samanta Tina äntligen stiga överst på tronen. Bidraget heter ”Still Breathing” som är skriven av Aminata, som själv kom på en sjätteplats i Eurovision 2015. Bidraget låter väldigt mycket Aminata, alltså en alternativ dancepop låt med högt tempo. På scenen gör Samanta Tina en galen dans som får henne att likna en full person på en club.

Men denna veckas favorit är trots allt Italiens Diodato med bidraget ”Fai rumore”

Kvällen då kvinnorna regerade

Igår var det kvinnornas kväll. Anna Bergendahl framförde en låt och ett nummer som fick både press och skärm-tittare på fall. I samtliga undersökningar och odds var en finalplats ganska given på förhand. Däremot berättade Bergendahl att känslorna gått upp och ner under veckan och att hon burit på en stor nervositet. Så det var inte konstigt att hon slängde sig på scengolvet av lättnad när hennes bidrag ropades upp som vinnare. Egentligen har inte Anna Bergendahl något att vara nervös över längre, hon gick direkt till final och har seglat upp som en eurovisionkandidat på allvar.

En annan artist som jublade högt var Dotter som skrällde sig till final. Det måste kännas som en stor revansch efter floppen med ”Cry” 2018. Även Alvaro Estrella lyckades bättre med sitt andra försök i mello, mycket tack vare att han hade Mendez vid sin sida.

Kvällens förlorare var Jan Johansen och Linda Bengtzing som placerade sig i botten. Ingen överraskning även om Linda verkade tycka något annat. För Johansen var det hela nog bara en rolig grej och han verkade inte särskilt ledsen efterråt.

Vinnarna sammanfattar kvällen

Att sammanfatta en kväll på några ord är väldigt svårt så därför bad jag kvällens vinnare att göra det istället.

”Det är ofattbart! Jag känner mig så tacksamt så att det nästan känns religiöst!” – Dotter

”Det har varit upp och ner hela veckan men nu känner jag bara eufori” – Anna Bergendahl

”Vi känner glädje och expolosion, andra chansen kommer bli magisk” – Mendez & Alvaro Estrella

”Jag känner bara eufori, jag hade kunnat dra ett ånglok nu!” – Paul Rey

Dotter skräller!

Vilken revansch för Dotter som en underdog tog sig vidare till final, älskar skrällar 😍