När vi missade Malins raffritt

Regnigt och grått i Göteborg idag. Alltså gör det inte så mycket att man inte får någon möjlighet att vara utomhus. Idag är det nämligen full fart. Efter morgonens final för juniorerna i Morgondagens Vinnare (vanns av Andrea Falk från Söderköping på Gamiro) och sjuåringarnas första hoppning var det dags för först dressyrens första världscupfinalomgång och senare på kvällen hoppningens.

Igår, när det inte hände särskilt mycket, passade jag på att besöka Mässan. Antalet utställare är fler än någonsin, men det är inte lika trångt som det brukar. Anledningen är att de många kvadratmeter yta som var reserverade för oss mediafolk nu i stället blivit mässutrymme. Bra för Mässan, mindre bra för oss. Vi har nämligen fått flytta till Valhalla sporthall, precis bredvid Scandinavium. Denna brukar användas vid större arrangemang i arenan. Jag minns bland annat när jag för länge sedan bevakade sim-VM här, då arbetade vi från sporthallen.

Problemen nu är att vi kommer en bit ifrån där det händer, vi har inte alls samma närhet till besökare, ryttare, hästar och arena, särkilt inte som även pressplatserna är flyttade från att ha varit ovanför arenainsläppet till uppgång C mitt på ena långsidan.

Så flest kontakter får man i år i stället vid frukosten på hotellet. I morse kramade jag Rolf-Göran Bengtssons mamma Elsa, som vid en ålder på över 80 är piggare än någonsin. Jag bytte också några ord med Malin Baryard-Johnsson. det var tredje gången på bara dessa få dagar jag sett Malin vid ett matbord, varenda gång tillsammans med barn. Denna gång enbart med sina egna två pojkar men tidigare har hon även haft Peder Lisen Fredricsons pojkar med. Det är verkligen en blandning av ryttare, hästägare, groomar, förbundsfolk och annat folk i branschen vid frukostborden. Alla tre hotelltornen är fullbokade sedan länge och jag tror det är till hundra procent hästfolk.

Malin tävlar enbart Cassius Clay i Göteborg, vilket innebär att hon håller sig till 1,40-klasserna. Annat var det för exakt 20 år sedan, när hon (tillsammans med Maria Bäckström) red i ”raffset” och slog igenom med dunder och brak. Det var för övrigt också en händelse av det annorlunda slaget i presskårens minne. Ingen av oss var nämligen där och såg det. Anledningen var att dessa maskeradhoppningar sent på lördagskvällen inte var något för oss att skriva om. Så eftersom en kollega bjöd hem på köttgryta och goda drycker, så valde vi att tillbringa lördagskvällen där. Kvar på arenan fanns i stort sett bara en fotograf, Lotta Gyllensten. Det är hennes bilder som sedan länkats ut i hela världen. Vi andra missade det hela!

Hur som helst, så är Malins roll i tävlingarna betydligt mindre i år. ”Men jag skulle gärna velat vara med och rida om världscuptiteln. Jag är ju tävlingsmänniska”, suckade Malin. Men eftersom hon håller på att rida in sig på och förbereda de båda  hästarna, nya Cue Channa och unge Corporal för OS, så passade Göteborgstävlingarna inte riktigt in i planen.

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.