Med nya idéer för framtids segrar

I lördags var det fälttävlanspremiär på allvar. I absolut fantastiskt vårväder genomförde Tågarpsortens Ryttarförening såväl två- och enstjärniga som lättare klasser.

På plats fanns naturligtvis förbundskapten Staffan Lidbeck, som bland annat kunde konstatera att Viktoria Carlerbäck var så till den grad bra tillbaka från sin allvarliga hälseneskada att hon vann den tvåstjärniga klassen.

Den 15-17 maj blir det stora tävlingar hemma hos Staffan och hans Lisa vid deras gård i Löberöd. Då kommer Staffan att presentera en nyhet, en klass för fyra- till sexåriga hästar, i en helt ny form. De börjar med att hoppa cirka åtta banhoppningshinder, fortsätter direkt på tre terränghinder (som alltså står inne på hoppbanan), galopperar ut på en slinga där det bland annat finns vattenhinder, kommer tillbaka in på banan och hoppar tre-fyra terränghinder. Därefter går de ner i trav och ryttaren visar tempoväxlingar innan han/hon saktar av till skritt och skrittar ut på långa tyglar. Två stildomare dömer sedan hästens förmåga, lämplighet för fälttävlan, ridbarhet med mera.

– Jag tycker fälttävlans-Breeders inte utvecklats och detta är ett alternativ för unga hästar. Det är enkelt, menar Staffan.

Staffan har fått dispens för denna tävlingsform men han hoppas att fler kommer att ta till sig idén och arrangera den.

– Man kan ha den på olika höjder och den är lätt att arrangera. Jag skulle vilja ha sådana här klasser så att alla kan vara med. Det är ett väldigt bra sätt att introducera fälttävlan för många ryttare, menar han.

Varför inte, tävlingsformen kan bli ett sätt för många att ha kul med sin häst. Alla kommer inte upp i svår klass, varken i hoppning eller dressyr, så detta ser ut att vara ett vettigt tävlingsalternativ för väldigt många.

Två omgångar av Ridsportallsvenskans elit har ridits, den tredje och sista avgörs i helgen. Grundomgångarna har genomförts under nästan total tystnad och engagemanget rapporteras vara svagt i många klubbar, och bland ryttarna. Det är si och så med uttagningarna och sammanhållningen finns bara på pappret. Det är länge sedan busslaster med fans åkte till arenorna för att hålla på sitt klubblag.

Ridsportallsvenskan form och dess berättigande har diskuterats fram och tillbaka många år. I och med att man lade finalen i Falsterbo blev det en viss statushöjning men jag tror inte det räcker i en sport där man ansluter till en viss klubb antingen för att man blir värvad eller för att man helt enkelt måste ha en klubbtillhörighet för att få ha licens.

Kanske kan man titta på cykelsporten och omvandla Ridsportallsvenskan till en team-tävling. Låta ryttarna gå ihop i team (att jämföra med cykelns stall), själva skaffa sponsorer och skapa egenvald lagkänsla. Då skulle statushöjningen bli gigantiskt mycket högre och serien betyda något från början. Förslagsvis skulle man då även göra fler kvalomgångar och dessa kunde ridas på ”vanliga” tävlingsplatser. Dagens tre kvalomgångar innebär att misslyckas man redan i första, då är finalplatsen körd.

Självklart kan juniorer och ungdomar komma i kläm med det nya systemet, men det kan avhjälpas genom att man inrättar en ungdomsallsvenska, med ungdomar som tillhör seniorteamen och alltså kan dra nytta och lärdom av de äldre förebilderna? Ett teams sponsor kan bidra inte enbart med utrustning utan även med träningstillfällen för hela teamet.

Den här veckan håller vi tummarna för våra skånska deltagare i världscupfinalerna i Las Vegas, Paulinda Friberg och Di Lapponia i dressyren och Douglas Lindelöw och Casello i hoppningen.

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.