Konsten att sälja rätt

Vill man uppleva mycket häst ska man bege sig till Flyinge den här helgen. Svenskt Avels- och Sportchampionat har, som vanligt, dragit allt vad som finns i landet av bra unghästar, från tre till sju år.

Breeders, som evenemanget kallas i folkmun, började redan i tisdags, och redan då var det mycket folk. På lördagen var det ännu fler, när finalerna för de fyra- och femåriga hopphästarna och de sex- och fyraåriga dressyrhästarna avgjordes. Vår Tysklandsbaserade mästerskapsryttare Patrik Kittel var testpilot på fyraåringarna, och det lockade naturligtvis extra mycket publik  i Crafordhallen. Och när det på kvällen var auktion på 29 treåriga hopptalanger, då var det en stämning som påminde om hur det var på reorna förr i tiden. Folk nästan slogs om platserna på läktaren, och det talades om publikrekord.

Strax innan hade Hopphästklubbens ordförande Ingvar Fredricson kallat till möte i Flyinges aula och diskussionerna gick höga. Ämnet var: hur ska man få upp priserna på de svenska hästarna. Utomlands bollas det med miljonerna, man är så högt uppe som hundra miljoner kronor för riktiga topphästar, medan man här hemma ligger långt efter i prisutvecklingen. En bra början att bli mera attraktiva på marknaden är att sköta marknadsföringen bättre.

”Man ska inte tro att man får några miljoner om man leder ut en raggig häst ur stallet” påpekade Ingvar Fredricson,

Och visst är det så, svensken är ofta för mesig, uppfostrad i den luteranska andan att man inte ska förhäva sig. Men det är nya tider, kaxighet betalar sig, och svenska uppfödare/hästägare har anledning att sticka ut hakorna. Svenska hästar  skördar allt fler framgångar på de stora tävlingsbanorna, med utländska ryttare. Medan jag satt på läktaren på Flyinge kopplade jag upp datorn och såg clipmyhorse.tv:s direktsändning från femåringarnas hoppfinal. Den kunnige brittiske kommentatorn berömde oavbrutet de svenska hästarna.

Men även om många vill ha meriten att sälja en egen uppfödd häst för stora pengar till någon känd utländsk ryttare så är självklart förhoppningen att de bästa hästarna ska stanna i Sverige och förgylla det svenska landslaget. Då blir det andra diskussioner, för i Sverige finns inte de traditioner inom ridsporten med konsortiebildning som kan generera tillräckligt med pengar. Det är ännu ett ämne för Hopphästklubben.

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.