Karenshetsen skenar vidare

Jens Fredricson får en ny häst i sitt stall.

Det är hästen med (det i år passande?) namnet London Calling. Tidigare reds stoet av Lotta och Michael Schultz men nu separerar paret.

Det är Michael anlitat Jens att tävla hästen. Än så länge ska Michael stå för den dagliga träningen och Jens sköter tävlandet.

För Jens är London Calling ett välkommet tillskott. Till nu är det Lunatic som stått för startandet i de stora klasserna, men nu får alltså den bruna valacken avlastning. Om det blir något ”London calling” framåt sommaren när förbundskapten Sylve Söderstrand tar ut OS-laget återstår att se, men den Irlandsfödda hästen har internationell rutin, så kanske Jens hinner hitta en olympisk form tillsammans med den nya hästen. Jag skulle dock tro, att om det ska gå hela vägen, så måste Jens nog även sköta den dagliga ridningen av den också.

De nya reglerna om 96 timmars karens på de vanligaste linimenten fortsätter att uppröra hästfolket. Ridsporten meddelade ju i veckan att de nya reglerna införs från den första maj och nu går  galoppen och travet samma väg. Jag var på galoppens vårpremiär på Jägersro på söndagen och jag fick höra många missnöjda kommentarer och se uppgivna huvudskakningar med muttran om att ”nu har man väl ändå gått för långt”.

Roligt dock på premiären att det var så mycket folk. Man kan utan överdrift konstatera att konceptet med stora ägarkonsortier i Riksgaloppen blivit väldigt lyckat. Försök görs i år med konsortieägda hopphästar, men företaget Easy har hittills haft svårare att attrahera intressenter inom ridsporten. Det skulle vara väldigt bra om Easy lyckas, för just många ägare, som kan dela kostnaderna och glädjen, skulle kunna göra mycket för ridsporten.

Nu har man nog gått lite för långt

Dopning av hästar är självklart något som absolut inte ska förekomma.

Vi vill ha en ren sport och listan på förbjudna medel är lång, betydligt längre än för den humana idrottaren. Det är bra, hästar, till skillnad från idrottsmän, kan inte själva välja om de vill bli behandlade med något.

Men nu har listan blivit ännu längre  – och den här gången håller jag inte med dem som bestämmer. Det införs nämligen 96 timmars karens (från den 1 maj)  på de allra vanligaste linimenten, sådana som finns och används i varje stall.

Jag tycker inte att jag dopar min häst när jag masserar dess ben med Radital efter en träning eller om jag gnider in naturmedlet arnika i en öm muskel. Det jag vill åstadkomma är allmänt välbefinnande, lite extra omsorg om min häst helt enkelt. All dopning är av ondo, men nu tycker jag det handlar om ytterligheter.

Totalt Radital- och arnikafri hoppade i alla fall åttaåringen i Skabersjö i helgen. Hon hade en massa hyss för sig på framhoppningen, som vanligt, men skötte sig strålande på banan. Hade hovslagaren i lördags verkat en halv centimeter mer på ena bakhoven hade Karro och åttaåringen vunnit. Nu hjälpte det inte att de hade snabbaste tiden, den där hoven råkade rulla ner en bom. Det gör inte så mycket, huvudsaken var att allt fungerade. Kul att se en häst som tidigare varit väldigt spänd utstråla glädje och vilja att tävla.

Skabersjötävlingarna hade sin peak på påskdagen med nationella klasser. Jacob Hellström från Torna Hällestad var i sitt esse med Caricciola G och vann båda sina starter. Speciellt 1,35-klassen blev väldigt underhållande och spännande.

Startfälten var stora, det handlade om tolv timmars tävlande, och det är glädjande. Massor av svenskar var utomlands och tävlade, det fanns nationella hoppningar på andra håll här hemma, och ändå var det mer än fulltecknat i Skabersjö. Det vittnar om att bredden på medelsvår nivå är stor och det är ur denna, framför allt bland de unga, ett och annat framtidsekipage kan komma.

Med det nya ridhuset har Skabersjö blivit en väldigt bra tävlingsplats. Kan föreningen lösa funktionärsfrågan skulle den kunna hålla tävlingar minst en gång i månaden, varvat med pay-and-jump i veckorna under vinterhalvåret. Också Sydslätten har en högklassig anläggning i Anderslöv, så tillsammans med Skabersjö kan man nu erbjuda (syd)skånska ryttare och hästar unika tävlingsmöjligheter.

 

 

Stormande start på fälttävlan

Säsongspremiär för fälttävlan, då är det vår.

Eller inte. Tågarps  Ryttarförening stod för premiärvärdskapet och det kunde ha blivit en fantastisk dag. Den nya terrängbanan bjöd på massor av möjligheter för bankonstruktören, hindertyper och sträckor tycktes kunna varieras i all oändlighet och startfältet var starkt?

Det enda som var förfärligt var vädret. Jag var där i två-tre timmar och blev både genomblåst och nerkyld och åkte huttrande hem, full av beundran för alla funktionärer som troget satt på sina poster hela dagen.

Inte desto mindre, det var bra tävlingar, med landslagsryttare som Linda Algotsson, Viktoria Carlebäck och internationella danskar i startlistorna. Det handlade om första deltävlingen i den enstjärniga delen av den nya fälttävlanscupen. Denna tävling kom till stånd ganska hastigt och många menade att säsongsplaneringen blivit rubbad. Andra deltävlingen går exempelvis 60 mil från Tågarp. Nu fick i alla fall många ryttare och hästar en mjuk och fin inledning på säsongen.

Andraplacerade Ida från Dagstorp påminde om vad som komma ska i fälttävlansväg här nere i Skåne i år. På Ribersborg blir det EM för unga ryttare i augusti, som en förövning inför senior-EM nästa år.

Det får man inte missa.

Att det är ett hett år märktes inte minst på publikplats i Tågarp. Det stora svenska OS-hoppet Niklas Lindbäck var där, och en hel del andra med inflytande. Lindbäck kunde förresten berätta att allt var utmärkt  bra med bästahästen Mister Pooh. skönt att höra.

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.