Det blev rätt bra till slut

Nu är det slut och vi åker hem från Holland med en svensk sjätteplats.

Ganska bra, men både vi och RGB hade nog hoppats på en pallplats i världscupen. Det bästa var i alla fall att Casall la Silla visat att han är en häst för de stora mästerskapen, att han orkade alla fyra tuffa omgångarna. Faktiskt var det så att han var allra bäst i den sista hoppningen, vilket RGB själv belåtet konstaterade.

Världscupmeetinget tände till på slutet. Det som i början känts ganska vardagligt med ganska trista hinder blev festligt och färgsprakande och det hela förgylldes av att det blev väldigt bra sport. Att sedan världscupkonceptet behöver göras om är en annan sak. Men sanningen att säga är det nog läge att dela in världscupen i olika divisioner. De flesta ryttare från länder i främst Asien, Afrika och Mellanöstern är chanslösa. Det vore nog bättre om de fick förkovra sig på lägre hinder. Så en elitserie och en division ett, typ nationshoppningsserien, vore välgörande.

Kul att det blev amerikansk seger. Amerikanarna dominerade i början av 80-talet med sina fullblod men sedan blev de omridna av europeerna. Det var faktiskt 25 år sedan ”Stars and Stripes” gick i topp i en världscupfinal.

Nu ser vi fram mot nästa års världscupfinaler. Dessa, i dressyr och hoppning, ska gå i Göteborg. Och då vet vi vilken hästfest det kommer att bli!

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.