Trivsamt men lite knepigt i Holland

Holland är trevligt.

Jag tror att det är ett land jag skulle kunnat trivas att bo i. Trevliga människor och mjukt landskap gör att man känner sig välkommen. Det knepiga är dock språket. Det går att läsa, men inte förstå när det pratas.

Eftersom jag inte varit i ’s-Hertogenbosch tidigare bokade jag bara ett av presshotellen och hoppades att det skulle vara bra. Av erfarenhet vet jag att man kan hamna var som helst. Under ryttar-VM i Jerez hamnade vi en och en halv timmes bussväg bort, i ett charterghetto. Under EM i Madrid bodde vi mitt i stan, där det knappt gick att andas för alla avgaser. Vid Aachen-VM placerades vi i en liten, liten by i Schwartzwaldskogarna. Här är det ett mellanting, vi bor i en by utanför ’s-Hertogenbosch, en halvtimmes bilväg från arenan, ute i naturen, med skog utanför fönstren. Det är egentligen ett konferenshotell och lokalerna är stora, luftiga och stora. Men själva hotellrummen, de ger begreppet compact living dess rätta betydelse.

Men, som sagt, trevligt är det (och man ska ju ändå bara sova där), och färden till och från arenan ger fina tillfällen att betrakta de många gårdar som finns i landet. Överallt betar hästar, kor och får, här och var syns några lamor och åsnor. Det går dvärghöns i många trädgårdar och sprider trivsel. Det är slående välskött, nästan som vore man i Schweiz.

Världscuparrangemanget är också fläckfritt men saknar all den fart som är Scandinaviums signum. Brabanthallen tar bara 8 000 åskådare, men minst en tredjedel av läktarutrymmet är uppdukat med bord. Vilket innebär att många åskådare besöker hoppningarna för att umgås, inte så mycket för sportens skull. Dessutom är biljetterna dyra, över 500 kronor för en föreställning.

Det är inte konstigt att ryttarna älskar att rida inför den svenska publiken. Och det får de göra nästa år, när världscupfinalerna går i just Scandinavium. Överhuvud taget blir det mycket bra ridsport i Sverige nästa år, vi har ju EM i fälttävlan på Ribersborg senare under året.

Bakom arenan i Brabanthallen ser det ut som det brukar i ridsportsammanhang. Massor av hästgrejor att köpa. Dock endast märkesvaror, det finns ingen marknad med lite mera moderata priser, som det finns i Sverige. Men folk tycks handla ändå – och trivas.

Idag ägnar vi eftermiddagen åt världscupdressyr. Adelinde Cornelissen, årets ryttare 2011, lär väl vinna. Men månne får vi Patrik Kittel och/eller Tinne Vilhelmson-Silfvén på pallplats..?

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.