Inställt och fruset men glimrande

Snön fortsätter att ställa till problem för hästfolket. Varenda människa jag pratar med sliter med spannar och bär vatten eftersom vattenkoppar och -ledningar frusit.

På så sätt har jag tur, i mitt stall fungerar det – ännu, men med tanke på att det förmodas bli många köldgrader framöver, så ska jag inte ropa hej.

I snökaoset i lördags var vi dessutom tvungna att ställa in hoppträningen. Hur roligt det än är med träningarna, och hur nödvändiga de än är, så är det inte värt att ge sig ut med hästtransport i snöstorm. Det blev ingen ridning alls, faktiskt. Men det blev det idag söndag och det var helt fantastiskt. Hur mycket jag än ogillar snö i Skåne så kunde jag inte låta bli av att njuta av det underbart vackra landskapet och traven på snöbelagda vägar. Det var visserligen inte juldagsmorgon, med det glimmade.

Söndagen blev dessutom en märkesdag: Två- och ett halvtåringen hade ryttare på sig för första gången. Som vanligt var det Karro som fick ”ta smällen”, men unghästen (e Empire) skötte sig otroligt bra. Han är väl förberedd, min dotter har jobbat en hel del med honom, och nu tyckte han bara det var intressant att det hände något nytt. Ett enda rejält bocksprång där i ridhuset blev det, när han skulle galoppera första gången, men i övrigt sprang han på jättefint.

Kanske har ni som jag sett en del från de internationella tävlingarna på Olympia i London, och Rolf-Göran Bengtsson, Malin Baryard-Johnssons och Peder Fredricsons fina ritter. Eurosport har sänt mycket, vilket ju är väldigt trevligt. Men kan man inte byta ut referenten? När jag var i Lexington för ryttar-VM hörde jag massor av klagomål på denne från dem som satt hemma och fäöljde tävlingarna på TV. Efter några timmars Olympiatittande förstår jag dem…

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.