Pricklös och svettig sommarkänsla

Jag hörde visserligen om de skyfall som kom på fredagen i Skåne. Men nere hos oss var det torreväder, och stekande sol.

Med andra ord var det uteväder, och hästarna fick gå nere på sitt bete för första gången i år,. Det var ljuvligt att se deras lycka. Visserligen har de fått gå på gräs tidigare, men tillbaka i de hagar de förknippar med gott att äta, sol och lugn såg de synnerligen belåtna ut. Ett och annat bocksprång, en rusch nerför den lilla backen passade perfekt in i bilden.

Några dagar tidigare hade jag gått nere i betet och checkat staketet. Hagarna ligger precis nere vid havet och väder och vind brukar tära hårt på stolpar och elrep. I synnerhet denna vinter med all dess snö. Det är så klart rätt svettigt att gå där och slå ner stolpar med släggan, men samtidigt är det kärt jobb.

Dock något tungt, i år var det första gången någonsin som jag gick där nere och jobbade utan att ha sällskap av en hund. Jag saknade att se hur min ”prickis” rusade i kaninbacken och med tungan som en slips kolla alla hålen.

Icke desto mindre, det är en viss tillfredsställelse att efter några timmars jobb se staketet stå där fixat och färdigt. Och när sedan stängselapparaten behagar fungera är det bara att släppa ner hästarna.

Flyinge har i år haft sina tre tisdagar med unghästtävlingar och som föregående år fungerade det perfekt. Vi var där bara sista tisdagen och båda skötte sig bra, förutom att både fem- och sexåringen vid första anblicken av vattenmattan, fylld med vatten, blev synnerligen förskräckt. Solen blänkte i vattnet och femåringen tvärstannade flera meter innan hindret. I andra försöket hoppade han dock, och det var ett skönt besked, att han kommit en bit på väg i sin utbildning.

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.