Året som gått …

Så kan vi lägga ännu ett år till handlingarna. Ett år av höga höjder och djupa dalar – som alla år. Några hjältar gick ur tiden, nu senast Pete Shelley i The Buzzcocks och Ray Sawyer i Dr. Hook. Sawyer, som gick bort på nyårsaftonen, var mannen med cowboyhatt och ögonlapp som genom sin framtoning och lätt sjörövarlika uppenbarelse blev bandets ansikte utåt, trots att det var Dennis Locorriere som var den egentlige frontmannen och leadsångaren.

Andra hjältar föddes under året. Sarah Klang var ett nytt namn för de flesta av oss men med superbt sorgsna sånger, en fantastisk röst och cool attityd tog hon sin rättmätiga plats i våra medvetanden.

Molly Sandén är allt annat än en nykomling men hittade även hon rätt under året och blommade ut till en verklig stjärna, såväl på scen som på skiva.

Här är mina favoriter från året som gick:

Mavis Staples på Kulturbolaget.

Live:

1. Mavis Staples, Kulturbolaget, 2018 07 16

Mavis Staples är en institution inom soul- och gospelmusiken. Med familjebandet The Staple Singers stod hon redan som barn på samma scen som dr Martin Luther King Jr och som 79-åring har hon mer än väl axlat rollen som genrens grand old lady, något hon med all önskvärd tydlighet visade på KB. Vital, rolig och ständigt gripande trollband hon publiken och så även mig.

2. Thåström, Malmöfestivalen, 2018 08 13

Bluesen i Malmö sjöng Thåström om på sitt senaste album – och som han sjöng blues på Malmöfestivalen. En europeisk industriblues en bra bit från den afroamerikanska diton. Han har på något sätt lyckas lämna sin egen starka låtkatalog bakom sig för att skapa något större och mäktigare, där varje konsert är ett konstverk i sin egen rätt. Frågan är om jag någonsin sett honom bättre än han var denna augustikväll.

3. Tarabband och Musica Vitae, Palladium, 2018 03 21

Nadin al-Khalidi skapar i alla sina musikaliska inkarnationer spännande möten mellan öst och väst. Inte minst gäller detta när hon tillsammans med Tarabband på Palladium lät den arabiska folkmusiken korsas med den västerländska konstmusiken i form av Musica Vitaes stråkar.

Plats 4-10 utan inbördes ordning:

Molly Sandén, Babel
Jason Isbell och Lindi Ortega, KB
Svenska Akademien, Pustervik, Göteborg
Silvana Imam, Lundakarnevalen
Anna von Hausswolff, Malmöfestivalen
First Aid Kit, Sofiero
Birdcloud, Liseberg & Holy Moly, Göteborg

Sarah Klang på Malmöfestivalen.

Genombrott: Sarah Klang

Den rösten. Den utstrålningen. Den attityden.

Kerry Bomb i The Headlines.

Cover: The Headlines ”99 Luftballons” live på Malmöfestivalen.

Nenas klassiska pophit har alltid bett om att få göras i punktappning och Malmöbandet The Headlines gör den väldigt, väldigt bra.

Bästa musikläggning: X-Ray Spex ”Oh bondage, up yours”

The Handmaid’s Tale, 2017 års bästa tv-serie fortsatte att vara bra under 2018 när den gick in på sin andra säsong. Och när det smällde så gjorde skedde det rejält. Och det till de mest passande av toner. Explosivt …

Molly Sandén på Stortorget, Babel och Sofiero.

Överraskning: Molly Sandén

Med nya albumet, Större, gick Molly Sandén över till att sjunga på svenska och resultatet var en helt annan artist. Mognare, relevantare, säkrare. Och spelningen på Queens of pop i juli var grym – turnéavslutningen på Babel i december var bättre än så.

Stundtals kunde man skönja Rhys genom röken på Queens of Pop.

Trend: Rökmaskin på steroider

Rökmaskin på scen är effektfullt men i år var det som att man gick bananas med den. När kameran inte kan fokusera på grund av alla partiklar i luften och artisten börjar vifta framför sig för kunna se och sjunga, då går det för långt.

Union Carbide Production

Återkomst: Svenska Akademien och Union Carbide Productions.

Det har varit trångt i comebackfacket i år. Mycket var bra men vad kan jag säga – Wilmer X får ursåkta – för mig var det UCP och Svenska Akademien som fick det att rycka mest i nostalgi-nerven.

Musik på tv: Bruce Springsteen on Broadway (Netflix)

Man behöver inte vara Springsteen-fan för att uppskatta han Broadway-show även om det naturligtvis hjälper. Som låtskrivare har han alltid varit en god berättare. Här låter han den ådran få fritt spelrum med avstamp i sin egen självbiografi. Resultatet är mycket gripande.

Nadezjda Tolokonnikova i Pussy Riot.

Besvikelse: Pussy Riot, Liseberg

Pussy Riot performance i katedralen i Moskva och det rättsliga efterspelet var ett på alla sätt viktigt konstverk. Kollektivets musikaliska inkarnation … not som much.

TV-serier:

1. The Deuce – säsong 2 (HBO)

David Simon visade redan med The Wire hur mycket man kan utmana publiken med komplexitet, både berättarmässigt och när det gäller karaktärer. Precis som The Wire rör sig The Deuce i moraliska gråskalor men till skillnad från knarkhandelns Baltimore befinner vi oss nu istället i den gryende sexindustrin i New York. Med säsong två flyttar vi oss fem år fram i tiden, till 1977. Tidsandan sitter vansinnigt snyggt och skådespeleriet är magiskt, framförallt från Maggie Gyllenhaals sida. Men det är det intrikata manuset som driver bollen i mål.

2. Sharp Objects – (HBO)

Gillian Flynns är en av mina absoluta favoriter bland deckarförfattare efter böcker som Gone girl, Dark places och, inte minst, Sharp Objects. Spännande, obehagligt och ständigt gripande är tv-serieversionen av den sistnämnda sydstatsgotiska romanen. Och Amy Adams är alldeles lysande i huvudrollen som försupen reporter, liksom Patricia Clarkson som hennes mor.

3. La Casa de Papel – säsong 1 & 2 (Netflix)

Spanska La Casa de Papel hade Netflix-premiär 25 december 2017 men som de flesta andra såg jag den först i år så den får vara med. En “den stora stöten” utdragen till två säsonger … kan det verkligen vara något? Ja, med ett skarpt manus och bra skådisar så kan det vara det. Det räckte till en internationell Emmy för bästa dramaserie och en tredjeplats här.

Bubblare: Killing Eve (HBO), Ozark (Netflix), Maniac (Netflix), Diablero (Netflix)

Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker (och ibland kulturreporter) på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 47 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk, soul och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: Wargirl, Roffe Ruff. Birdcloud, Svenska Akademien, Jason Isbell.
Läser: Periodvis mycket. Just nu Michelle McNamar: I'll be gone in the dark - one woman's obssesive search for the golden state killer.
Ser just nu: Bland andra The Deuce och American Horror Story. Ser gärna om gamla avsnitt av favoritserierna Buffy the Vampire Slayer, Six Feet Under och Veronica Mars.

Kontakt: ralph.bretzer@skd.se
Instagram: @rioteer

Alla bilder tagna av mig om inte annat anges.