Hög höjd i Höör

Ylva Edén som Mary, Elin Eriksson som Virginia, Josef Zetterberg Pihl som Mr Otis, Elma Kjellin som Mrs Otis, Albin Persson Fiskesjö som Washington Otis, Torsten Edén och Maja Rosén som Stars and Stripes

Det är lätt att ta till brösttoner med spår av grötmyndighet när man skriver om Höörs sommaropera. Uttryck som ”enastående kulturgärning”, ”unikt projekt” och liknande bara rinner ur fingrarna och fastnar nästan av sig själva i texten. Förvisso är det ett unikt projekt: att i en ort med omkring 10 000 invånare skapa en tradition med en sommaropera med medverkande barn och unga som nu fortgått i mer än 20 år med mestadels högkvalitativa verk, många urpremiärer och mycket egenhändigt skrivet. Det finns ingen motsvarighet i hela Europa. Och förvisso är det en enastående kulturgärning att så envist visa på alternativ till elektrifierad treackordsmusik i baktakt.

Årets sommaropera Spöket på Canterville behöver inga sådana utsvävande floskler, den står stadigt på egna ben med full kvalitet både musikaliskt och sceniskt.

Thomas Blums musik är eklektisk, en del romantik, en del underhållningsmusik men också spår av minimalism, barock och latinamerikanskt. En mustig blandning men tonal och mycket öronvänlig utan att vara banal; dessutom väl anpassad till sångarnas kapacitet. Instrumentationen är skicklig och skapar en stor klangbild hos den välspelande ensemblen.

Tord Nihlén har elegant skrynklat ihop Oscar Wildes kortroman till ett libretto som tar tillvara alla poänger, inklusive de speciella ironierna och som är mycket snyggt i metern till glädje för både sångare och publik.

Richard Wieland som Spöket

Scenografin är i det närmaste professionell. Inte en skraltig antydan där publiken får föreställa sig det mesta utan ett inventiöst rum med öppen spis, möbler och mycket annan rekvisita; och scenbytet till spökets kammare är mycket fyndig. Även kostymer och mask håller samma höga kvalitet. Jag har sett uppsättningar på institutionsteatrar som varit betydligt slarvigare utförda.

Även regi och koreografi håller professionell klass. Regissören sprider skeendet över hela scenen, agerandet är trovärdigt naturligt och replikföringen flyter lätt. Balettnumren är snygga, livliga och medryckande.

Några av solisterna sjunger med skolade röster, de andra med naturliga. Skillnaderna är inte störande eftersom alla vårdar sig om tonsäkerhet, bra klang och gediget utspel. Naturligtvis hamnar Richard Wieland som Spöket och Elin Eriksson som Virginia mycket i fokus men de kompletteras mycket bra av de övriga och spelglädjen hos samtliga är stor och tydlig.

Det blev en trevlig och minnesvärd operaafton. Jag har följt Höörs sommaropera under flera år och otvivelaktigt måste 2019 år upplaga vara en av höjdpunkterna.

Nästa år blir det en operaversion av Shakespeares Trettondagsafton. Förberedelserna är redan i full gång.

Denna recension publicerades i Skånska Dagbladet 5 augusti

Spökbaletten

Höörs Sommaropera 2019

SPÖKET PÅ CANTERVILLE

opera med musik av Thomas Blum med libretto av Tord Nihlén efter Oscar Wildes roman

Konstnärlig ledning och scenografi: Tord Nihlén

Musikalisk ledning: Thomas Blum

Regi: Gabriella Marmén

Koreografi: Emily Willman

Kostym: Elias Levin

Mask: Sara Nihlén

Ljus: Felicia Rasmusson

Musikensemble: Anna Grane, Elinor Williams, Marianne Czismadia, Mia Enoksson Blomqvist, Per Ekman, Annika Papaspiropoulos, Cecilia Ingvarsson, Patrik Sonestad, Swantje Oostra, Daniel Pålsson

Solister: Richard Wieland, Simon Boström, Josef Zetterberg Pihl, Albin Persson Fiskesjö, Elin Eriksson, Åke Wieland, Elma Kjellin, Elin Röjås med flera

Urpremiär: 1 augusti 2019; sedd föreställning: 3 augusti