Ska Beethoven bullra så?

Teatro di San Carlo SOLISTA E DIRETTORE HAN-NA CHANG

 

Malmö Symfoniorkester

Dirigent: Han-Na Chang

Solist: Adam Walker, flöjt

Musik av Ravel, Saariaho och Beethoven

Malmö Live 27 oktober

Det var säkerligen många i publiken i den nästan fullsatta konsertsalen i Malmö Live som höjde på ögonbrynen när Malmö Symfoniorkester med Han-Na Chang på pulten framförde Beethovens Symfoni nr 7 vid torsdagens konsert. Det var ingen välfriserad wienklassisk Beethoven med eleganta romantiska accenter man fick höra, det var en kraftsamling, nästan en eruption med våldsam dynamik och furiöst tempo. Ska det verkligen låta så? Jag måste erkänna att även jag kände mig överrumplad och frågande: gick inte dirigenten över gränsen för att sätta en personlig profil på verket? Mycket kraft i Beethoven, absolut ska det vara det; men denna råa brutalitet, finns det någon täckning för den?

Det blev att gå till det oumbärliga Petrucci Music Library på nätet för att komma så nära Beethovens original som möjligt. Och där fanns mycket riktigt den första tryckta versionen, publicerad av förlaget S.A. Steiner&Co i Wien 1816. (Beethoven skrev symfonin 1811-1812.)

Och mycket riktigt. Han-Na Changs tolkning ligger nära ursprunget, betydligt närmare än de klassicistiskt städade uppföranden som är gängse från flertalet konsertestrader. Hon lät andra satsens allegretto vara just ett allegretto, inget romantiskt vågskvalp och trejde satsens presto snabbt, stökigt och nästan busigt. Det går naturligtvis inte att vara säker men troligt är att det är just så här som Beethoven ville att det skulle vara – en storm av känslor. Det skulle vara intressant att veta om Han-Na Chang har drivit eller tänker driva den linjen i andra Beethoveninterpretationer. Det gäller att hålla ögon och öron öppna.

Konserten inleddes med Maurice Ravels svit Gåsmors sagor. Här höll Han-Na Chang tillbaka orkestern med en sparsmakad, kontrollerad klangbild, en lätt elegans med mycket ljus. Det var vackert och njutbart men som det mesta av Ravels musik ganska oengagerande.

Adam Walker var flöjtsolist i Kaija Saarihoas flöjtkonsert ”Aile du Songe”, skriven 2001. Stycket är strukturellt uppdelat i två avdelningar, lätt att lyssna på och fullt med intressanta passager men tyvärr inget som stannar i minnet. Och Adam Walker är tveklöst en mästare på sitt instrument, som perfekt tog tillvara både enskilda passager och helehten i verket.