MFF-kross i U21

MFF fick precis de beskeden man ville ha i U21-matchen borta mot IFK Göteborg.

MFF vann med 5-0, fullt förtjänt dessutom.

Siffrorna var snarare i underkant enligt den mycket nöjde tränaren Olof Persson.

_ Sista kvarten blev lite avslagen. Då var det mer lek än skärpa. Och vi var överlägsna.

_ Det har varit väldigt tunga dagar på sistone så det här blev en liten ljusning. Vi mötte dessutom ett IFK Göteborg där det på papperet var jämnt i antal A-truppspelare.

[ad_dropper zone_id=”16″]

Piotr Johansson gjorde två av målen, ett på straff sedan han själv blivit fälld och ett på halvvolley. Isak Redzic blev också tvåmålsskytt trots att han bara spelade en halvlek.

_ Isak var jättebra. Men han spelade i U19 i helgen så vi var överens om att han bara skulle vara med i 45 minuter om det gick att lösa.

Det resterade MFF-målet gjorde mittbacken Mattias Andersson, som också gjorde en kanonmatch.

Yoshimar Yotún, Felipe Carvalho, Enock Kofi Adu och Vladimir Rodic var med i startelvan och Olof Persson var nöjd med samtligas insats. Adu gjorde precis det han ska. Han dominerade, var alltid spelbar och hittade passningslösningarna.

_ Han har kanske inte dominerat som vi vet att han kan göra på träningarna, men det här var ett bra kliv. Adu hittar passningar andra inte ser i trånga lägen och idag var han riktigt bra de 70 minuter han spelade, berömde Olof Persson.

………………………………………..

Beskedet om Jo Inge Berget blev positivt.

Magnetundersökningen visade inte någon bristning, bara en svullnad runt ljumsken.

Det innebär att han nästan säkert gör comeback före EM-uppehållet. Spel mot Gefle IF på lördag lär dock inte komma ifråga.

_ Hammarby kan också bli svårt. Sedan har vi gott hopp, säger Olof Persson.

 

MFF vilade för få

Helsingborgs IF gjorde det bra. Och smart.

Malmö FF gjorde det också bra. Efter förutsättningarna.

Felet var att man gjorde så lite för att förändra förutsättningarna.

Jag skrev det redan inför matchen, så det är ingen efterhandskonstruktion. HIF hade match på måndagen, MFF förlorade på ett extremt bittert vis på torsdagen i en 120-minutersduell där laget spelade med en man mindre i 70 minuter.

[ad_dropper zone_id=”16″]

Och när domaren Martin Strömbergsson blåste igång matchen på Olympia visade det sig även att det var första dagen med riktigt het sommarvärme. Solen stod på i 90 minuter och gjorde det extra svårt att orka.

Givetvis påverkade det utgångsläget.

MFF har Allsvenskans bredaste trupp.

Vad ska man med den till om man inte utnyttjar den?

Jämför med hur Henrik Larsson med betydligt färre att välja bland fick perfekt utdelning av att bänka Darijan Bojanic och satsa på Anton Wede och Johan Mårtensson.

MFF gjorde förvisso ett par förändringar och lyckades utmärkt med en. Tobias Sana kom in och visade att han hittat både form och självförtroende. I övrigt blev det mest status quo och jag tycker att man borde utnyttjat tillfället att matcha fler med fräscha ben. Det är till exempel dags att ställa frågan; varför spelar inte Enock Kofi Adu? Ända sedan han kom till MFF har han när det stämt för honom varit en av de två-tre bästa spelarna i truppen.

Jag köper att MFF ville markera när han hade tankarna någon annanstans. Men nu? Efter utvisningen mot BK Häcken hade han varit perfekt att sätta in för att hålla i bollen och lugna ner spelet. Mot HIF hade han fått chansen att gå in och visa att han verkligen brinner för att göra ett avtryck och jag tror att han hade gjort det.

Tittar man på bänken i alla de senaste matcherna sitter det hela tiden spelare som kan gå in och avlasta när det behövs. Utnyttja den möjligheten.

Utan att veta – och MFF kommer inte att berätta – kan jag bara se två förklaringar till att man vägrar spela Enock Kofi Adu:

1.) Han är så fast i frysboxen att han aldrig kommer att spela mer i MFF. I så fall begriper jag inte varför han är på bänken.

2.) Det är redan klart att han säljs i sommar. Antingen är affären i hamn eller så räknar MFF, Adu och agenten med att det ska ske. I de förutsättningarna ingår att han ska matchas enbart i nödfall för att inte äventyra övergången.

Eller så dyker han plötsligt bara upp i startelvan och då är det bara konstigt..

Nu låter det här som om det bara var för att MFF var tröttkört som HIF vann. Det är fel. MFF orkade rätt bra i värmen, bättre än HIF, men man kunde utnyttjat den fördelen ännu mer. HIF spelade smart efter sitt tidiga ledningsmål, låg lågt i positionerna, tvingade MFF till att mest syssla med instick och satsade på kontringar. Det är HIF bra på och gjorde det bra den här gången också, men det är ett spel som kostar kraft.

…………………………………………

Jo Inge Berget var en av spelarna jag tyckte skulle vilats i MFF.

Nu fick han istället bytas ut i den 43 minuten efter att ha fått problem med ljumskarna. Han ska undersökas på måndagen, men ljumskbesvär kan vara tuffa.

MFF:s fys-team har gjort ett kanonjobb och i stort sett alla är friska. I och med att man hela tiden kan mäta anspänning och annat tror jag att det var en ren slump att han gick sönder. Men med det extrema jobb han alltid lägger ner i matcherna och hur pass tätt de kommit tycker jag som sagt att han borde vilat.

Rasmus Bengtsson blir avstängd i nästa match sedan han dragit på sig en felaktig varning. Det var frispark, inte mer. Domarbedömningen i Sverige har nu blivit så petig att det börjar bli pinsamt. Och de grova felen alldeles för många. Målet Gefle IF fick bortdömt mot Elfsborg var till exempel en monumental miss.

En stor del av skulden ska dock läggas på instruktionerna domarna får inför säsongen och det kan också vara så att putt- och dutt-spelet på konstgräsmattorna gör att vi tyvärr för vänja oss vid att i Sverige dömer, varnar och visar man ut för saker man inte gör utomlands. Det hade varit rätt kul att låta Premier League-domare döma ett par omgångar i Allsvenskan för att se skillnaden i bedömningsnivån.

…………………………………………….

Positivt för MFF:

Anton Tinnerholm var efter matchen övertygad om att han skulle bli avstängd. Det är han inte. Varningen han drog på sig var hans andra.

Bäst av allt är att man tack vare att laget inte spelar oavgjort har råd med fler förluster än vanligt för ett topplag. 15 poäng efter åtta omgångar är bara strax bakom det snitt på strax över 2,0 som brukar behövas. Kryss är en halv förlust och dem har MFF undvikit.

Att Magnus Wolff Eikrem fortsätter att spela bra. I hans fall hade det varit helt fel att vila. Han håller på att återerövra sin plats i laget. Då ska han få lov att göra det.

 

Dåligt spel, usel regi

Om det varit en film hade en någorlunda kunnig regissör gjort ett vettigt manus och fullföljt det.

Jag menar: Guillermo Molins spelade sin första match från start i Allsvenskan på 680 dagar, älskad av alla i hemmapubliken.

Så gör han mål!

Rätt regi så långt. Men vilket klantarsel till Hollywood-producent eller regissör som helst hade garanterat fattat att när Guille gjort sitt ska MFF vinna matchen också.

[ad_dropper zone_id=”16″]

Fast det här var inte en film utan den krassa verkligheten. MFF förlorade mot ett smart och skickligt GIF Sundsvall och har nu satt sig i en situation där man som ett guldjagande lag ska försöka reparera ett utgångsläge där det blivit två förluster på de tre inledande omgångarna.

Ett mästarlag brukar förlora fyra-fem matcher på en säsong. Ibland kan det gå med någon till. Att det är tidigt på säsongen och att det här skulle vara ett utgångsläge där det går bra att slappna av och ta det lugnt faller dock på sin egen orimlighet. MFF:s marginaler har minskat till ett minimum och det är dags att säga till Allan Kuhn:

_ Välkommen till Malmö på riktigt. Nu börjar det blåsa.

Jag tror både han och MFF står pall. Och det dinglar fortfarande en gigantisk tröstnapp framför ögonen på allt och alla. Vinner MFF cupfinalen mot BK Häcken den 5 maj har laget säkrat både en titel och Europaspel 2016. Då får Kuhn och company en helt annan trygghet och ro att bygga upp det nya som ska växa fram.

För hittills håller MFF bara på att mura grunden.

Allt är fortfarande så ostabilt att lag som Jönköping Södra och GIF Sundsvall kan avslöja det. In med bollarna bakom Kari Arnason och Yoshimar Yotún hade Sundsvallstränaren Joel Cedergren mässat som ett mantra inför matchen. Det gjorde man och det kommer de övriga lagen också att göra. MFF måste därför täta försvaret utan att spelidén förstörs.

Det är inte spelarna det är fel på. Det är heller inte Allan Kuhns – samt både styrelsens och den sportsliga ledningens – val av spelidé det är fel på. Däremot klickar inte de i sig duktiga spelarna med den i sig vettiga spelidén.

Det finns försvarare där ute som klarar av att bli lämnade ensamma på så stora ytor som man blir i Malmö FF. Frågan är om MFF har dem?

Behrang Safari känns klockren, men han kommer först till sommaren. Då kan det vara för sent i det allsvenska racet. Jag kan heller inte låta bli att fundera över hur närmast perfekt Pontus Jansson hade varit i det här spelet.

Låna hem Pontus Jansson (ja jag vet att det inte går) och in med Behrang Safari och MFF blir ett helt annat och mycket vassare lag. Dessutom ett lag som Allan Kuhn väldigt mycket snabbare hade kunnat förvandla till ett vinnarlag i en lång serie och inte bara i cupen.

Positivt?

…Guillermo Molins givetvis. Han var bra både i spelet och chansskapandet.

…Erdal Rakips inhopp.

…Och att MFF trots allt skapade 26-10 i avslut och 17-6 på mål. Tommy Naurin var bra i Sundsvallsmålet.

Två heliga kor till sist:

…Oscar Lewicki.

Kring mitten av den andra halvleken vaknade han plötsligt till och lyfte spelet till nivån alla vet att han kan hålla. Innan dess var det som vanligt. Han kämpade till sig bollar bara för att sedan passa fel, i sidled eller bakåt och för långsamt. Men i en kvart syntes plötsligt något helt annat. Han satte fart i aktionerna och prickade in ett par riktigt vassa passningar upp mot anfallet. Jag förstår att det är oerhört svårt att peta en spelare som är bra i landslaget och dålig i klubblaget. Börjar han spela i MFF som han nu gjorde i 15-20 minuter försvinner dessutom problemet. Annars är både Erdal Rakip och Enock Kofi Adu alldeles för duktiga spelare för att inte användas!

…Markus Rosenberg.

Han ska alltid spela. Men då ska han också prestera mer än i andra halvlek mot Jönköping Södra och hela matchen mot GIF Sundsvall.

 

 

Adu för bra för att inte spela i MFF

Före genrepet mot HJK Helsingfors var frågan hur mycket matchen var värd med tanke på att MFF saknade ett dussin spelare på grund av landslagsuppdrag, skador och sjukdomar? Efter den var frågan snarare hur mycket genrepet var värt med tanke på att MFF var så förkrossande överlägset?

Rätt mycket är fortfarande mitt svar.

4-0 kunde varit det dubbla. Jag tror till och med att MFF hade vunnit större om det finska mästarlaget inte hade fått en spelare utvisad i slutet av den första halvleken. Nu blev den andra lite förstörd, som matcher med spel elva mot tio ofta blir. Dessutom blev det ett bytesfyrverkeri som gjorde att matchen sista 20 mest pyste iväg mot slutsignalen.

[ad_dropper zone_id=”16″]

Men när jag pratade med Markus Rosenberg en bit efter matchen trodde han att det mer var MFF:s styrka än HJK:s svaghet som gav 3-0 och total dominans första 45.

Och egentligen är det logiskt. Jag pratade med HJK också och fick reda på att de saknade 5-6 man av samma skäl som MFF. Hälften så många som MFF alltså. Men de led säkert mer av det!

Kan ett lag – som MFF – ställa upp med en stomme med spelare som Rasmus Bengtsson, Enock Kofi Adu, Anders Christiansen, Magnus Wolff Eikrem, Markus Rosenberg och Guillermo Molins räcker det långt även om det saknas folk. Målvaktspositionen nämner jag inte för i just den här matchen hade den ingen betydelse. HJK Helsingfors skapade en enda farlig målchans. Den kom i minut 77.

Tyckte också att matchen gav många positiva individuella svar för MFF. Vi tar dem i tur och ordning:

1.) Markus Rosenberg.

Han var på nytt så närmast löjligt bra som han ibland kan vara. Flera nivåer över det han visat på konstgräset under försäsongen. HJK hade inget medel att stoppa honom. På försäsongen lider han mycket mer av den konsekventa träningen och i början också spelet på plast. Omställningen blir enklare när säsongen är igång och då kan han spela bra på båda underlagen. Nu fick vi en första försmak på att det blir en ny kanonsäsong 2016.

2.) Enock Kofi Adu.

Dags att lägga ner snacket om att han inte vill vara i MFF. Han är kvar och spelar han som mot HJK ska de ansvariga stå upp och jubla. Han är underbart trygg med bollen, extremt passningssäker med ett tillslag och flyter hela tiden runt på ytor där han både gör det svårt för motståndarna och är spelbar för medspelarna. Han är för bra för att inte spela i MFF!

Samspelet och förståelsen mellan AC, Adu, Rosenberg och Molins kommer naturligt som det gör med fyra så bra spelare. Mitt centrala mittfält mot IFK Norrköping är Enock Kofi Adu och Anders Christiansen. Nu tror jag inte att det blir så. Oscar Lewicki är svår att peta. Men att konkurrensen på det centrala mittfältet är så granithård som den är nu är en styrka för MFF. Och spelar Lewicki lika bra i MFF som i landslaget ska han inte petas. Men det har han inte gjort under försäsongen.

3.) Guiillermo Molins.

Han är inte tillbaka i full form än. Men nu glimtar han till och visar mycket mer än han gjorde förra året, som vid det suveräna förspelet till 3-0. Sakta, men säkert orkar han dessutom mer och mer. Ifjor var frågan om han skulle bli en stor spelare igen? Nu är frågan när han ska bli det? Med truppen MFF har är det heller ingen brådska.

Jag vet att många är oroliga för kontraktssituationen. Jag tror faktiskt inte att man ska vara det. Sättet att lotsa honom tillbaka liknar för mig mer en medveten plan än ett test.

Kollektivt gav HJK-krossen också bra besked. MFF klarar av att spela som Allan Kuhn vill och det inkluderar de unga spelarna som klappar på dörren och strömmade in mot slutet av de 90 minuterna. Bäst var etablerade Mattias Svanberg och vänsterbacken Anton Kralj.

Det här var andra gången MFF vänskapsspelade mot HJK Helsingfors de senaste åren.

20 november 2014 gjorde man det innan hemmamatchen mot Juventus i Champions League. Då utklassade MFF ett trött och rätt kasst finskt lag med 4-0 på Malmö stadion.

Nu spelades matchen på Swedbank stadion och som genrep inför den allsvenska starten. Det var i princip den enda skillnaden. HJK var lika trött och kasst den här gången. Och det blev alltså 4-0 igen.

Malmö FF var bra, det står jag fast vid. Men man kanske ska leta efter ett annat och mer inspirerat motstånd att vara det mot nästa gång?

 

Intressantare än det ser ut

Åtta spelare är borta på grund av landslagsuppdrag.

Några fler saknas för att de ännu inte riktigt är ikapp efter skador/sjukdom.

Det gör frågan berättigad:

Är det någon större mening med att spela långfredagens genrep mot HJK Helsingfors inför den allsvenska starten mot IFK Norrköping?

[ad_dropper zone_id=”16″]

Söndag-måndag ska dessutom MFF:s U19, U17 och U16 spela slutspel i Ligacupen. A-laget går givetvis före, men det är rätt viktiga tävlingsmatcher för u-spelarna som är aktuella att lyftas upp för att fylla hålen.

Lägg till att tränaren Allan Kuhn saknades på dagens träning. Han har feber.

Men jag tycker ändå att svaret på frågan om matchen gör någon nytta är ja.

Trots allt blir laget rätt bra:

Johan Wiland – Piotr Johansson, Mattias Andersson, Rasmus Bengtsson, Felipe Carvalho – Magnus Wolff Eikrem, Anders Christiansen, Enock Kofi Adu, Erik Andersson – Guillermo Molins, Markus Rosenberg.

På bänken sitter Fredrik Andersson, Teddy Bergqvist, Mattias Svanberg plus Isak Redzic, Dennis Hadzikadunic och Victor Christiansson från U19.

Och för åtskilliga av spelarna är det här en utmärkt chans att visa upp sig.

Guillermo Molins får en match från start i anfallet. Alla fystester visar rätt resultat och två av de tre senaste inhoppen har varit riktigt lovande. Nu får han möjligheten att göra det samma från start han gjorde som inhoppare mot till exempel GIF Sundsvall och visa att han är en 90-minutersspelare.

Och som Olof Persson påpekade, med Markus Rosenberg bredvid sig. Det får han inte i U21.

Rasmus Bengtsson har tränat för fullt i en vecka. Nu ska han hålla.

Mattas Andersson tillhör U19, men är troligen den som just nu står först i kön för att få en lärlingsplats i A-truppen En match som den här är en väldigt bra chans att förstärka den bilden.

Felipe Carvalho får spela vänsterback och Piotr Johansson högerback. Några ordinarie ytterbackar finns inte tillgängliga. Men det öppnar för ett bra test. Carvalho ska stanna och Johansson ta Yotún-rollen fast på andra sidan. Det vill säga, det är Piotr Johansson som ska spela högt uppe i planen, så ofta han kan.

Jag pratade en stund med Piotr. Han är yttermittfältare, men ser det här som en möjlighet att om han klarar av uppgiften på rätt sätt skaffa sig ytterligare en position att kunna konkurrera på. Två veckors sjukdom med feber förstörde en del av försäsongen, men målet är en plats i truppen i premiären mot IFK Norrköping och helst ett inhopp.

_ Därför är det viktigt att spela bra nu mot Helsingfors.

Erik Andersson var bra på kanten när han spelade där i första halvleken i U21-premiären. Nu får han en ny match där.

Och Eock Kofi Adu får spela. Bara en sådan sak.

Tar också för givet att Mattias Svanberg efter skadestrulet ska vara redo för ett långt inhopp. Där har jag samma råd som tidigare. Ta varje chans att se honom nu innan han slagit genom så kan ni skryta om det sedan när han gjort det!

…………………………………………………….

Ivo Pekalski blev klar för Halmstads BK igår.

Skrev omedelbums på twitter att jag innerligt hoppas att han lyckas. En sympatisk spelare i en sympatisk klubb.

Reaktionerna talade ett tydligt språk. Ni är många som tycker som jag.

Rehaben efter korsbandsskadan är inte avslutad. Många hoppas på comeback i maj-juni. Själv tror jag mer på juli-augusti.

——————————————–

Igår blev det dessutom klart att Malmö FF lånar ut U19-spelaren Oliver Stojanovic Fredin till Ängelholms FF i Superettan.

ÄFF har stora ekonomiska bekymmer, men det är ett bra lag att utvecklas i.

Piotr Johansson hade stor nytta av utlåningen dit när han under hösten fick en permanent startplats av den då nye tränaren Christian Järdler.

_ Bra miljö, bra tränare och bra för Oliver. Och jag tror att det löser sig med ekonomin, säger Piotr Johansson.

Både Piotr och Oliver är yttermittfältare på högerkanten.

Sedan blir det snudd på släktmöte i Ängelholms FF. Oliver Stojanovic Fredins morfar Sten-Inge är ordförande i klubben och Olivers bror Dennis ingår redan i spelartruppen.

Utlåningen gäller säsongen ut.

 

Ingen bra premiär

Det blev ingen bra premiär för MFF i U21-serien.

Förlust med 0-1 hemma på Malmö IP mot Falkenbergs FF med så många A-truppspelare i laget som MFF hade är givetvis inte bra.

Inte med den bredden i truppen och inte med den hunger att visa upp sig som borde finnas.

Nu kunde istället Falkenbergs Jesper Karlsson avgöra på en av lagets få chanser.

MFF hade mycket mer boll, men hade svårt att utnyttja övertaget till att skapa klara chanser och började ofta om när man redan spelat sig förbi istället för att koncentrera sig på avslut.

Det underlättade heller inte för MFF att Falkenbergs FF spelade starkt i försvaret och att målvakten Otto Martler var felfri.

Men visst fanns det ett par ljusglimtar i MFF.

Erik Andersson gjorde en mycket stark förstahalvlek, dippade något efter pausvilan, men kom tillbaka och kändes i alla fall för mig som matchens bäste MFF-spelare.

Mittbacken Mattias Andersson, född 1998, gjorde också en stark insats. Han är lugn, brytstark och bra på huvudet, vilket han visade alldeles mot slutet när han var nära att nicka in 1-1 på hörna. Om A-truppen inte redan haft för många spelare borde han ligga närmast till för att få en lärlingsplats. Men med tanke på antalet spelare i truppen lär det tyvärr dröja ett tag innan det blir dags för att fylla på med nya lärlingar.

Andreas Vindheim spelade en halvlek, såg rejält rostig ut och hade ont i foten när han klev av.

Felipe Carvalho spelade också 45 minuter, utan känning.

Guillermo Molins spelade lite mer och som vanligt är det hans insats alla frågar efter och bedömer.

Så hur gick det?

Ska jag sätta ett betyg får det bli hyfsat.

Gische var inte i närheten av succén och klassen han höll i inhoppet mot GIF Sundsvall.

Dels är han i en fas där det är lättare att hoppa in sista 25 mot ett upplöst försvar än starta mot ett där allt är på plats.

Dels hamnar han precis som förra året i U21 i ett spel där han överarbetar, vill för mycket och blir lite för självisk.

Jag gillar det inte alls.

Ska Guillermo Molins ha ett nytt långt kontrakt – och det tycker jag att han ska ha – ska det vara för hans:

1.) Status i truppen, bland supportrar och i klubben.

Gische är en MFF-ikon och kommer att vara det ända till dess han avslutar karriären om fem-sex år. Då kommer den ende andra spelaren som kan konkurrera, Markus Rosenberg, att ha slutat. Mackan är född 1982, Gische är född 1988.

2.) Klass i A-laget.

Före skadan var han lysande. Mot GIF Sundsvall visade han mycket av den gamle gode Gische.

3.) Pengarna.

MFF har råd att chansa. Särskilt med tanke på skäl 1 och 2.

Han ska däremot inte ha kontrakt för det han visar i U21-laget. Där blir viljan och pressen att prestera för stor. Och där har han dessutom under lång tid visat för lite.

Därför tycker jag att det är dags att klara klartext. Om han varit vilken testspelare som helst och man BARA ska avgöra frågan baserat på U21-matcherna förstår jag om MFF säger nej till en förlängning. Det hade jag också gjort. Men det gäller att tänka längre och vidare och då ska han ha det.

I den här ekvationen har jag dock räknat bort Gische själv och hans agent. De har också ett ansvar i processen att komma överens.

Enock Kofi Adu då?

Gjorde han något för att komma från frysboxen?

Många var kritiska. Jag tyckte att hans U21-insats mot Falkenbergs FF var ett steg framåt. Särskilt med tanke på vilken hackig försäsong han faktiskt haft med få matcher och inget läger.

Agon Mehmeti sprang och sprang och sprang och sprang, nästan alltid utan att få bollen. Men det räcker för beröm i min bok och kritik mot lagkamraterna som hade chansen att passa honom utan att göra det.

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.