Negativa svar kan också vara nyttiga

 Det finns en prestationsnivå under uselt. Den nådde MFF i 0-1-förlusten mot AFC Eskilstuna.
Men negativa svar är också svar.

För ett par spelare var det här chansen att visa upp sig och övertyga om att de ska vara med i konkurrensen, kanske till och med förtjäna en startplats.
De tog den inte och som sagt, det är också ett svar.

Tyckte också att matchen gav ett svar på om Magnus Pehrsson är en tränare som hittar ursäkter och förskönar och slätar över det usla. Det är han uppenbarligen inte.
I eftersnacket var han tydlig och sa bland annat att han bara hittade två godkända spelare (Johan Wiland och Lasse Nielsen), att det var en rakt igenom dålig prestation plus att han tycker att det klassiska citatet ”ett dåligt genrep ger en bra premiär” är skitprat.

Rätt betyg, rätt summering och rätt attityd!

För mig ändrar heller inte den kollektiva kollapsen mot AFC Eskilstuna ett dugg på analysen att MFF är ett lag som kan och ska ta SM-guld. Truppen är bra nog, spelidén är bra nog och utförandet av den mot starka lag som Rosenborg och Molde har visat att den håller när alla gör sitt jobb och åtminstone kommer i närheten av att ha 100 procent rätt attityd till matchen.

Därför köper jag att det här var en mellan-match och att det riktiga genrepet var mot Molde när alla spelarna var tillgängliga, inställningen på topp och motståndet inspirerande. För de etablerade spelarna var det här en onödig match, för de övriga var det en chans de aldrig tog och heller inte fick någon hjälp att ta.

Det som jag ser som de stora hindren för guldplanerna är istället två helt andra saker:
1.) Attityden mot de sämre lagen.
Förra året var MFF mycket bra mot de övriga topplagen. Prestationerna mot lagen i botten var betydligt sämre.
Just förmågan att städa av matcher som ska vinnas var en av sakerna som skulle – och måste – förbättras 2017. Jag tycker tyvärr att man kan se tendenser till att det är hur kul som helst att spela mot lag som Rosenborg och Molde, men att det blir trist och energilöst mot lag som AFC, J Södra och Helsingör. Det duger inte i den allsvenska vardagen.

2.) Konkurrensen i truppen i väntan på att sommarfönstret ska öppna.
Jag är inte helt bekväm med beslutet att banta och vässa truppen.
I en säsong med både jakt på SM-guld och Europaspel behövs många spelare som gör att Magnus Pehrsson kan rotera i laget. Då måste spelare 15-22 vara tillräckligt bra. Är det det?
Mot AFC Eskilstuna var svaret nej.
Sju spelare från A-truppen var borta på grund av landslagsuppdrag.
Det gav spelare som Felipe Carvalho, Alexander Jeremejeff, Tobias Sana, Andreas Vindheim och Teddy Bergqvist chansen att övertyga om att de bör spela mer.
Vindheim inledde bra, Bergqvist jobbade när han kom in, men i övrigt var det skralt.

Och i Felipe Carvalhos fall katastrofalt.

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.