Viktigt och rätt på mitten

Det var en betydelsefull seger MFF tog. Hammarby är svårslaget på sin väl vattnade och allmänt avskydda plastmatta.

Tack vare vinsten gick MFF dessutom upp på ett poängsnitt på 2,1 efter tio spelade omgångar. Håller MFF det snittet i 30 omgångar är man garanterat ett topplag, det kan mycket väl även räcka till guld.

För det är trots allt inte de enskilda matcherna som avgör utan summan av de enskilda matcherna.

En sak känns i alla fall rätt given. MFF har hittat ett bra mittfält.

[ad_dropper zone_id=”16″]

Enock Kofi Adu och Anders ”AC” Christiansen var precis som senast mot Gefle IF det helt rätta och närmast självklara valet på det centrala mittfältet. Länge var Adu kung på mitten och när han klev ner till att bara vara bra tog AC över rollen som kung. Sista 20 undrar jag om MFF hade klarat anstormningen från Hammarby utan AC och inbytte Erdal Rakip. Tobias Sana gjorde länge också stor nytta med sin förmåga att utmana och bryta mönster och om det varit hockey hade han fått assist till två av målen. Magnus Wolff Eikrem var själv missnöjd och tyckte att han gjort en dålig match och Hammarby lyckades långa stunder väl med att plocka bort honom från spelet. Men han gjorde ett mål, assisterade till ett och hade ett kanonläge att göra 1-0 redan i den första minuten. Det är en rätt bra utdelning och insats av en spelare som inte är nöjd.

Att betyget av valet av spelare på mitten blev högt förstärktes givetvis också av att Oscar Lewicki gjorde sin i särklass bästa insats i år och gjorde det när han placerats på högerbacken. Han var stabil i defensiven – den detaljen känns nästan medfödd för honom – och nu stämde äntligen passningsspelet. Han pepprade straffområdet med bra inlägg den första halvleken och när han slapp pressen att vara konstruktiv framåt centralt blev han det plötsligt på kanten. Centralt har han hårt ansatt skickat iväg felpass eller i omställningslägen lyckats bromsa upp spelet genom att dutta iväg en boll på fötterna på spelaren med fart  istället för att hitta ytan framför. Nu fick han tid, hade blicken framåt och uppåt och då slog han inte bort en enda boll.

Tyvärr för MFF förstördes matchbilden av skador. Guillermo Molins fick känning redan på uppvärmningen, Jo Inge Berget gick sönder strax före paus och Oscar Lewicki fick gå ut 20 minuter före slut. Därmed blev två av tre byten påtvingade. Tur att det inte var tre för jag tror som sagt att det var nödvändigt att få in Erdal Rakip på planen. Det hade behövts ett eller två sådana byten till för några spelare såg rejält trötta ut de sista 15-20 minuterna. Adu har inte riktigt matchtempot att vara suverän i 90 minuter än och Vidar Örn Kjartansson visar allt mer att han är en vass målskytt, men inte är han speciellt nyttig när MFF är tillbakapressat och behöver hålla i bollen när man någon gång lyckas få upp den på motståndarens planhalva. Och ett par fina kontringslägen till ett fjärde mål var det han som förstörde. Men det sagt ska det absolut inte glömmas bort att 1-1 var ett klassavslut!

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.