Bara ett bekymmer för MFF

MFF:s 4-0-seger mot Tampa Bay Rowdies var ett styrkebesked mot svagt motstånd.

Tampa är ett rätt dåligt NASL-lag. Superettanklass kanske. Men det är ju just Superettan-motstånd (Assyriska FF och Jönköping Södra) plus ett division 2-lag (Hudiksvalls Förenade FF) som MFF snart ska möta i Svenska cupen.

Då är det ju perfekt att avsluta Floridalägret med att mosa ner ett liknande lag.

Efter den förra matchen – 1-0 mot DC United – påpekade jag dessutom hur pass trögstartat MFF varit flera år på raken i de tidiga försäsongsmatcherna mot internationellt motstånd. I den jämförelsen är 1-0 och 4-0, sammanlagt 5-0 och en hållen nolla i 180 minuter, närmast sensationellt bra.

Lagmässigt var det bra att MFF visade att man behärskar flera olika sätt att spela.

Äntligen börjar dessutom de fasta situationerna sitta. Mot Tampa blev det ett mål på hörna. Det kunde blivit ett till. Magnus Wolff Eikrem är ett riktigt bra nyförvärv på många olika sätt. Inte minst här.

Individuellt fanns det åtskilliga glädjeämnen.

Eikrem är nämnd. Hans passningsfot och sätt att öppna för Malmö FF i offensiven ger laget en dimension som saknats i guldlagen 2010, 2013 och 2014. Det visste naturligtvis både Daniel Andersson och Åge Hareide när de plockade hit honom. Inte minst Hareide som spelade med Eikrems pappa i Molde, såg Magnus trixa i trädgården som liten knatte och som sedan följt honom noga genom hela karriären. Magnus Wolff Eikrem är en noggrant utvald specialleverans.

Det visste vi Malmöbor inte när han sprang omkring i Norge eller Cardiff. Men det vet vi nu.

Däremot är jag inte ett dugg överraskad av att Oscar Lewicki imponerar. Mot Tampa var han riktigt vass.

Jag gillade inte alls att det blev BK Häcken istället för MFF när han återvände från Bayern München. En MFF-produkt som är bra nog för att spela i MFF ska helst göra det. Men med facit i hand var det nog rätt bra att det blev en sväng om Hisingen. Häcken är duktigt på att utveckla spelare, skola in dem i ett spelande lag och ge dem ansvar. Oscar har blivit en ännu bättre spelare däruppe och även om det säkert retar en del tycker jag att det är dags att någon pratar klarspråk.

Jag älskade att se Markus Halsti spela i MFF. Hans sätt att kämpa, gå in med fysik och alltid göra sitt jobb var härligt att se.

Men det finns en krass verklighet också.

Markus Halsti är 30 år. Oscar Lewicki är 22. Rätt snart kommer Lewicki att vara bättre än Halsti. Om han inte redan är det. Jag tycker i alla fall det.

När MFF ska vässa rörligheten och snabbheten, nödvändigt för att ta ett steg till, passar dessutom Lewicki bättre än Halsti.

Den slutsatsen drar jag gärna redan nu.

Jag har också en smygande känsla av att om ett par månader kan det vara läge att säga samma sak om Ricardinho och Yotún.

Det allra största glädjeämnet återfanns dock på den utsatta positionen som fortfarande är för tunn.

Erik Johansson håller på att lyfta sig till en nivå där han kan bli en given starter i landslaget.

Skönt eftersom det behövs!

Just nu är Erik Johansson den ende mittbacken i MFF som håller för spel på en nivå där laget ska klara att kvala in till och spela i Champions League.

Filip Helander då?

Han har kapaciteten. Men just nu visar han den inte. Ryggproblemen har ställt till det för honom. Han är rostig och mitt i allt snacket om att stora utländska klubbar jagade honom och att han var en av spelarna Malmö FF riskerade att tappa glömdes det bort att han periodvis var rostig och lite osynkad även under 2014. Det känns som om han skulle må väldigt bra av att få spela och träna en längre period utan sjukdoms- och skadeavbrott.

Så länge han inte fått det är det ett akut behov att få in en mittback till i truppen. Franz Brorsson är nyuppflyttad och har också fått skadebekymmer och Johan Hammar kan inte vara ensam backup. Han har ju dessutom redan antytt att han kan behöva bli utlånad för att få speltid.

Innan MFF har truppen klar måste det in en central försvarare till.

Det är tjatigt, men sant.

I övrigt ser det oförskämt lovande ut…

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.