Attityden det bästa med matchen

Hur stora växlar ska man dra på att MFF med många startspelare borta inte bara slår utan utklassar Europa League-laget HJK Helsingfors?

Frågade Åge Hareide om just det.

Han gjorde då en lång utläggning om spelarnas inställning till matchen och varför den spelades.

HJK var betydligt mer ordinarie än MFF.

Av de elva spelarna som startade i HJK Helsingfors 2-1-segermatch mot Torino i Europa League-gruppspelet startade sju mot MFF och en byttes in. Anthony Annan skulle förmodligen också gjort det, men är avstängd när HJK möter FC Köpenhamn på torsdag.

Samtidigt var Markus Rosenberg, Robin Olsen, Erik Johansson, Isaac Kiese Thelin, Anton Tinnerholm och Markus Halsti inte med mot HJK. Det kommer de att vara på onsdag mot Juventus.

Efter paus bytte MFF ut alla de som också kommer att spela mot Juventus, det vill säga Ricardinho, Filip Helander, Magnus Eriksson, Enock Kofi Adu och Emil Forsberg – plus tre till.

In kom Amin Nazari och Pa Konate. Plus Benjamin Fadi som precis återvänt från utlåningen till IFK Värnamo, lärlingen Piotr Johansson samt fyra U19- och U17-spelare. En av dem, pojklandslagsspelaren Felix Olsson Lundgren som nyligen bytte från HIF till MFF blev spelklar så sent som i förrgår. Därmed kan det vara tidernas snabbaste A-lagsdebut för en U19 trupp-spelare.

De övriga som kom in var Emin Karaman, Granit Stagova och Franz Brorsson och är väl än så länge namn bara för oss nördar som flitigt ser U17 och U19 i MFF. HJK Helsingfors gjorde snarare tvärtom – bytte in starkare spelare.

Ändå skapade HJK Helsingfors ingenting och Malmö FF:s 4-0-seger var i underkant.

Men glöm allt detta!

För visst var det ett styrkebesked av MFF.

Men – och nu kommer vi tillbaka till Hareides svar – det viktigaste beskedet var spelarnas sätt att genomföra matchen.

Säsongen har varit tung, höstmörkret har lagt sig och det klassiska Malmöitiska sidledsregnet och fuktkylan är här. Då måste det ösas in inspiration och energi till de två stora Champions League-matcherna som återstår.

Därför ville MFF och Åge Hareide ha:

a) internationellt motstånd, helst av ett lag som också är kvar i Europaspelet och borde ha exakt samma behov.

b) 90 minuters tuff attityd och energi.

Det fick han. Både av spelarna strax utanför startelvan och de mer etablerade. Bra jobb!

HJK Helsingfors har däremot all anledning att fundera över vad de sysslade med.

 

 

Tre i topp:

1) Alexander Blomqvist.

90 fullt godkända minuter i A-laget med bara två 90-minutare i U21 i benen. Han är tillbaka på nivån han höll före korsbandsskadan i vintras.

(att han startade berodde förresten på att Johan Hammar fick känning i en baksida)

2) Pawel Cibicki.

På randen till det stora genombrottet. Gjorde ett mål (2-0), bäddade för Fadis 4-0 och irriterade hela tiden HJK-försvaret.

3) Enock Kofi Adu.

Tror numera alla har fattat hur bra han är.

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.