Klart, men vänta med att säga det

Malmö FF ska inte säga att guldet är klart och spelarna ska helst inte tänka tanken än. För det tillhör vanlig enkel artighet och sportslighet att inte ta ut ett mästerskap i förskott.

Precis som någon alltid måste skjuta in det där friläget som inte går att missa ska dessutom de där poängen som återstår ramla in i tabellen.

Just nu är MFF om vi ska göra en bordtennisjämförelse i det där läget där man har möjligheten att dundra in smasch på smasch och motståndaren håller på att ramla i sina förtvivlade försök att plocka för att hålla bollen vid liv. Fast någon gång får pingisspelaren in den där omöjliga kontringen liggande på golvet. I alla fall om man heter J-O Waldner och kan göra det till synes omöjliga. Haken med den invändningen är att om det finns någon motsvarighet till geniet J-O i fotbollsallsvenskan så spelar han i MFF.

Därför kan vi som följer dramat som inte längre är ett drama från sidan kosta på oss lyxen att gratulera i förskott. Det här vinner givetvis MFF.

Skrev på twitter direkt efter slutsignalen att förbundet kunde börja paketera och skicka Lennart. Tänkte inte då på att pokalen egentligen inte behöver resa alls. Om den nu inte tvunget måste delas ut i den sista omgången uppe i Åtvidaberg. För den står i tryggt förvar inne på MFF-shopen. Pokalen kom till Malmö ifjor och där blir den kvar.

Med segern mot Mjällby visade MFF inte bara sin styrka utan tre viktiga saker:

1) Istället för att brytas ner av det täta matchandet har laget utvecklats. Fler spelare är mogna att ta ett ansvar och det har bara blivit svårare att stå emot MFF:s tryck i slutet av matcherna.

Tempot och inspirationen i de internationella matcherna har inte gett trötthet utan bättre fysik.

Det har krävt ett par saker. Inte minst en bra fystränarstab. Den har MFF. Men även att man har släppt rädslan. Lag med en stark, rätt använd, trupp klarar av att matcha hårt. Jag har tidigare skrivit att på 60- och 70-talen spelade MFF snarast fler matcher än man gör idag. Med amatörspelare.

2) Man har insett att ibland är det snygga inte det samma som bra.

Jämför gärna första och andra halvlek. Första 45 spelade MFF ibland en strålande vacker fotboll, men utan spets. Man kom bara nära. Sista 45 blev det enklare, rakare, tyngre och mer rutinerat. Då kom målen. Plus inläggen. Som ofta ger mål.

3) Men alla bidrar.

I den första halvleken var det alltså mer snyggt än bra. Men konsterna och energin från alla de unga spelarna bidrog till att trötta ut Mjällby.

 

Det gäller att inse det. Istället för att gnälla över att man bytte ut Pawel Cibicki och Simon Kroon efter första 45 sedan Cibicki varit planens mest energifyllda spelare och Kroon gjort ett kanonassist till 1-1 kan man både ha kakan och äta den. Dels uppskatta att de bidrog med det plus att möra upp Mjällby. Dels uppskatta att Isaac Kiese Thelin och Magnus Eriksson kom in och såg till att segern ordnades.

Hos många tränare förvandlas snacket om hela laget är viktigt och avbytarna är lika betydelsefulla till floskler.

Det jag gillar kanske mest hos Åge Hareide är att i hans fall är det inte snack utan blodigt allvar och ett sätt att maximera insatsen.

……………………………………………

Topp fem individuellt?

Svårt, men jag kör på dessa:

1) Enock Kofi Adu. Han flyter fram, rör sig hela tiden, är alltid spelbar och vet vad han ska göra med bollen. Spelar ofta enkelt, men när han slår en svår passning är det motiverat och den blir rätt.

2) Emil Forsberg. Tre mål, say no more. Jo, att han skulle satt 5-1 i slutet för att vara etta.

3) Markus Rosenberg. MFF har Allsvenskans bästa offensiva spel. Tills slut blir det nästan omöjligt att försvara sig mot insticken och utmaningarna. Markus är nyckeln till att det fungerar.

4) Anton Tinnerholm. Vilket fynd han är. Hela tiden. Synd bara att han blir avstängd efter varningen. Som Anton var mycket noga med att påpeka att Chippen Wilhelmsson tvingade fram genom att filma. Och givetvis gav Anton Chippen en riktig ”hårtork” för det.

5) Ricardinho. Va, har han varit borta? Det märkes inte. Han är snarare bättre när han håller igen lite och är mer försiktig.

………………………………………………………..

Det är ibland svårt att få ut saker på webben på lördagar.

Petar därför här  in en text om att MFF spenderat den första av Champions League-miljonerna

 

Malmö FF-ledningen har redan gjort första inköpet med hjälp av de nya Champions League-miljonerna.

 – Styrelsen har precis sagt ja till att investera i en ny betydligt bättre plantäckning så att vi ökar möjligheten att spela och träna på Swedbank stadion, berättar MFF-ordföranden Håkan Jeppsson.

– Jag har inte uppgiften om den exakta kostnaden, men det handlar om ungefär en miljon kronor, troligen strax över.

Med hjälp av den investeringen vill MFF se till att det alltid går att spela de sena höst och vintermatcherna på den egna arenan. Dessutom vill man kunna träna mer inne på Swedbank stadion-planen. Så sent som inför matchen mot Mjällby AIF fick man flytta det sista passet till Malmö stadion för att spara planen.

– Vi kommer även att titta på fler saker vi kan göra på anläggningen, bland annat finns det en del underhåll som måste göras. Stadion är ju spelarnas arbetsplats och vi vill att den ska vara så väl anpassad som möjligt, säger Håkan Jeppsson.

 

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.