Upp och ner, men mest upp

Det blev en extremt splittrad Malmö FF-dag från start till mål.

Både på och utanför planen.

Rena berg- och dalbanan.

Ett styrelsebeslut om att inte tillåta en banderoll med budskapet ”MFF-familjen står enade mot nazism” blev till en total svängning timmarna före matchen. Då var det plötsligt helt okej med budskapet, en pudel som tyvärr kändes mer framtvingad av det lika heta som massiva motståndet bland medlemmarna och supportrarna på diverse sociala medier än av övertygelse.

Naturligtvis är alla i MFF-styrelsen mot nazism.

Men om en sådan banderoll strider mot reglerna hos SvFF är det reglerna det är fel på.

Och då borde man långt tidigare varit betydligt mer berett att utmana förbundet. Utan hängslen och livrem och utan betänketid.

En folkfest med över 8 000 åskådare på Malmö stadion, en kraftsamling av MFF-supportrarna med härlig uppslutning efter en hemsk vecka med vettiga – och plötsligt tillåtna – budskap. Med massor av tillresta Hammarbyare som äntligen välförtjänt fick vara med om en match med annat motstånd än de är vana vid från superettan. Och så tyckte vissa i bortaklacken att det var läge att bråka med polisen, och på stan.

En arena, Malmö stadion, som snart är en ruin, men ändå har en brutal charm och nostalgivibbar som tränger djupt in i märgen på oss som växte upp där.

Och som med tanke på vilken match det var – och blev – givetvis var ett långt, långt mycket bättre alternativ än Malmö IP.

En gräsplan som var bra och ett kanonjobb av de ansvariga den 15 mars, men rätt kass i jämförelse med det som ska komma. Plus en vind som gjorde allt för strula till det för alla som ville spela fotboll och till skillnad mot förra året mot Öster ville båda lagen det.

En kapten i Guillermo Molins som var planens bäste spelare de första 60 minuterna och gjorde ett toksnyggt straffmål till 3-0. Sedan förstörde han mycket för sig själv och laget med att bli utvisad efter ett alldeles för våldsamt angrepp på Johan Persson. Ja, han borde fått frispark innan, men det är ingen ursäkt. Det finns en klar risk att tävlingskommittén stänger av honom en tidsperiod över två matcher, i kvartsfinalen i cupen och i den allsvenska premiären mot Falkenbergs FF.

Inte bra. Gische är kapten, i form och mycket viktig för laget. Han är nu uppe i elva mål på de sju senaste tävlingsmatcherna.

En seger som var knapp och klar samtidigt. MFF var överlägset fram till 3-1 och sista reduceringen kom i den 90:e minuten. Dessutom var avancemanget fixat även om Hammarby hade lyckats kvittera. Men bara 2-3 mot en underdog med vittring med en man mindre och i hård motvind var en alldeles onödig situation att sätta sig i. Skillnaden mellan att vinna och ta tre poäng och avancera med bara oavgjort och en poäng var till råga på allt stor. De fyra bästa ettorna får hemmaplan i kvartsfinalen och slipper möta varandra. Som de sista 15 minuterna utvecklade sig var detta det absolut viktigaste poängterade Åge Hareide och det har han ju helt rätt i.

Som synes; upp och ner. Men mest upp.

Att vinna och gå vidare är alltid bra. Gillade också att Emil Forsberg fortsatte att utmana, göra mål och visa att de tidigare goda insatserna inte är en slump och att Markus Rosenberg fick göra sitt första mål sedan återkomsten. Nu är det avklarat.

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.