Mest förluster i början

0-1 i baken mot Columbus Crew i den andra och sista matchen på Floridalägret-

Det finns två sätt att se på den saken:

Ett principiellt. Förluster är aldrig bra. Inte i MFF. Ni kan det där gamla Hedenhös-snacket från Bo Larsson och company med att det inte finns några oviktiga matcher. Matcher ska vinnas. Även träningsövningar.

Ett realistiskt. Träningsmatcher är en förberedelse till matcher som ska vinnas. Därför ska man inte gå igång och dra en massa slutsatser från resultaten.

Många vill säkert det ändå. Då vill jag bara påminna om hur det sett ut de senaste åren.

Redan efter match ett konstaterade jag att det alltid blivit 1-1 i den första matchen i Bradenton. I match två har det nu blivit tre raka förluster.

2014:

1-1 mot New England Revolution, 0-1 mot Columbus Crew.

2013:

1-1 mot DC United och 2-3 mot New York Red Bull

2012:

1-1 mot DC United och 1-2 mot Columbus Crew.

Och inte var det bättre förr.

2011 inledde MFF försäsongen med fyra raka matcher utan seger (två oavgjorda, två förluster)

Guldåret 2010 blev det en enda seger på de sju första matcherna! Det gick rätt bra ändå.

Streamen var ännu sämre än i match ett. Svor så att katterna hukade innan jag resignerade. Men lite gick att se.

Tyckte att Markus Rosenberg gjorde en helt okej återkomst. Klart godkänt i spelet, bra löpningar och det går fortfarande snabbt. Och när alla snackat om hur restrött och matchotränad han är så spelade han i 85 minuter.

Erik Johansson var mycket bra före paus!

Och det är ju knappast något tomt snack om att kvalitén på hörnor och andra fasta situationer, både framåt och bakåt, måste vässas. Men det vet alla som följt MFF de senaste åren. Bra att Åge Hareide har fokus på den detaljen och jag kommer fortfarande ihåg att när jag intervjuade Olof Persson inför hans allra första tränaruppdrag i moderklubben Oxie IF så sa han just att han ville jobba mycket med att utnyttja fasta situationer.

 

Mycket att fira den 24 februari

Det blir en het födelsedag för Malmö FF i år.

Sedan 100-årsjubileumet 2010 har MFF jobbat för att skapa en tradition den 24 februarí, dagen för födelsen.

Dels med kransnedläggning och tal vid platsen för bildandet och dels genom att lägga en försäsongsmatch just den dagen.

Ifjor spelade MFF borta, i Farum mot Nordsjälland.

I år blir det hemma mot Mjällby AIF och det är verkligen ingen match vilken som helst. Allt talar nämligen för att det är första chansen att se nyförvärvet Markus Rosenberg på hemmaplan.

Sent på onsdagskvällen är han uttagen i MFF-laget som ställs mot Columbus Crew. Efter hemkomsten från Florida väntar en bortamatch mot Nordsjälland den 18 februari och den 24:e är det så dags för Mjällby på Malmö IP (klockan 15.00).

Kommer det inte tjockt med folk vore det konstigt (även om det är en efterniddagsmatch en måndag).

Dessutom blir det som sagt helt enligt traditionen tal och hyllningar till grundarna av MFF vid bildandeplatsen vid det som numera är parkeringen mellan Malmö IP och Stadsteatern (ja, ja jag vet att det heter Malmö Opera, men för mig är det Stadsteatern).

I år blir det för övrigt ytterligare en ceremoni.

I ena trappan upp till ståplatsläktaren på Swedbank stadion är alla guldåren infrästa i betongen. Därför är det nu dags att fräsa in 2013 och när jag idag pratade med de evenemangsansvariga i Malmö FF bekräftade man att det också kommer att ske den 24 februari.

För den som vill kommer det alltså att finnas massor att göra när MFF fyller 104…

 

 

Mackan kom hem

En kanonvärvning är det fortfarande.

Och nu är den i hamn.

Markus Rosenberg är bara en läkarundersökning från – en ren formalitet – att bli MFF-spelare och debuterar troligen redan i onsdagens match mot Columbus Crew i Florida.

Därmed kan man lägga en fördel till de många andra.

För det första är Markus Rosenberg, som jag flera gånger utförligt tjatat om ett riktigt bra nyförvärv.

Vi tar det en gång till:

13 mål på 44 matcher i Ajax, 40 på 122 i Werder Bremen och 9 på 33 i Santander.

Sitter fast på bänken i Premier league gör säkert 50-100 spelare som hade gjort succé i Allsvenskan.

Mackan är bra i spelet, bra för MFF och extra sugen på att komma hem.

Malmö FF är hans lag, han har följt det under utlandskarriären och alltid pratat om att komma tillbaka till Malmö när tiden var mogen. Nu är den det.

När jag pratade med Daniel Andersson (läs gärna texten här) betonade han att affären inte varit möjlig utan Markus vilja att komma hem. Det var han som förhandlade sig loss från kontraktet med West Bromwich.

Att han blev fri från det innebär i sin tur fördel nummer två.

MFF behöver inte betala någon övergångssumma.

Däremot givetvis en signeringsbonus och en fet lön. Men ändå mager jämfört med den han hade i England. Viktigt att komma ihåg är dessutom att övergången ryms i den budget som Malmö FF lagt. Annars hade den aldrig blivit godkänd av styrelsen, som Daniel Andersson mycket riktigt direkt påpekade.

Fördel nummer tre är att det gick så snabbt. Att parterna väntat till dess att fönstret i England stängde behövs ingen Sherlock Holmes för att räkna ut. Sedan tog det mindre än ett dygn innan Markus och hans agent förhandlat färdigt med West Bromwich och kunde göra klart med MFF.

Därmed tjänar MFF tid.

Han får vara med på slutet av Floridalägret och spela en match före hemresan.

Hemma i Malmö väntar en bortamatch mot Nordsjälland och på MFF:s födelsedag den 24 februari en hemmamatch mot Mjällby AIF som nu bör fylla läktarna på Malmö IP.

Sedan är det fortfarande långt kvar till säsongsstarten.

Bara att gratulera nye sportchefen Daniel Andersson till en god affär och en riktig rivstart.

Gjorde förresten just det och då sa han precis det man förväntar sig av Daniel Andersson.

– Ja för egen del känner jag ingen prestige eller vill ta åt mig någon ära. Jag är mest intresserad av att mitt MFF ska få ett så bra lag som möjligt.

För det är ju just så det är i det här fallet. En ur-MFF.are har gjort klart med en annan ur-MFF.are. Alla affärer behöver inte alls vara sådana. Inte ens majoriteten. Men det är skönt att någon fortfarande är det.

 

 

 

1-1 – som vanligt

1-1 i årets första match.

Minns ni hur premärmatchen slutade förra året? 1-1 mot DC United.

Förra året igen? 1-1 mot DC United.

2011? 1-2 mot Spartak Moskva.

För att hitta en seger i match nummer 1 får man gå tillbaka till 2010 då MFF körde över Köge med 5-1. Men i matchen efter fick man 0-6 i häcken mot Nordsjälland.

Så de som kräver seger och sprudlande fotboll direkt för att slå på optimismen är lite fel ute…

Med reservation för att det var Musse Pigg-kvalitet på streamen är det här mina snabba intryck från matchen mot New England Revolution.

MFF började rejält ringrostigt och var inte alls bra första halvtimmen. Sedan spelade MFF upp sig, tog över kvarten före paus och var det bästa laget i den andra halvleken. Tyckte också att MFF höll spelet uppe trots de många bytena. Att unga spelare som Erdal Rakip, Pawel Cibicki och Petar Petrovic kom in sänkte inte kvalitén. Snarare ökade inspirationen.

Emil Forsbergs mål var en bra prestation hela vägen. Han tog sig till avslut, prickade stolpen och följde själv upp. I år är han en 90-minutersspelare. Ifjor byttes han nästan alltid ut efter 60-70 minuter. MFF och han höll masken och betonade att det inte var för att han inte orkade. Det var det. Han var inte fullt ut tränad och under säsongen ansågs det inte finnas tid att åtgärda detta när matcherna kom så pass tätt. I år har Emil Forsberg ett mycket bättre utgångsläge.

Rätt få i MFF var bra första 30. Markus Halsti var det.

De rödvitsmalspårrandiga barbershoptröjorna är fortfarande lika fula. Skönt att folk snart slipper se dem.

…………………………………………………………………

Beskedet att det var korsbandet igen på Alex Blomqvist var grymt hårt.

Förhoppningsvis kan han bita ihop, komma igen och visa precis hur bra han är när han får vara frisk.

……………………………………………………………………

Lite mer om Per Welinders skäl att sluta i MFF kan ni läsa här.

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.