Stortorget närmar sig

Första segern mot IFK Göteborg sedan 2010. I en match där MFF sett över 90 minuter var det stabilaste och bästa laget.

Det är med sådana trådar man väver ett nät av guld, ett nät så starkt att konkurrenterna fastnar, sprattlar men till slut tvingas ge upp.

Om säsongen slutar med ett nytt SM-guldfirande på Stortorget är det logiskt. MFF var moget att gå hela vägen 2010. Åren efter var laget det inte, med maxflyt kunde det gått vägen ändå, men nätet var inte färdigt. Det är det nu. Och det har gått snabbt. I våras var MFF i ett 2011-, 2012-läge. Inte mer.

Efter det har något hänt.

Jag tycker att det framförallt är tre var för sig viktiga saker som har ändrats:

1) Nyförvärven har klickat in och efter att i flera fall ha varit ifrågasatta är de numera självklara vapen i jakten på segrar.

2) Självförtroendet har stärkts, laget har hittat ett flyt, ett flow, ett momentum, eller hur ni nu vill beskriva den rätt långa raden av bra matcher.

3) Skadeläget och sommarfönstrets utfall har i alla fall hittills bättrat MFF:s position i förhållande till konkurrenterna.

För att ta det i tur och ordning.

Magnus Eriksson dömde många ut. Nu toppar han poängligan med åtta mål och tio assist (en ny ass vid 3-1). Emil Forsberg såg ut att vara satt lite på vänt. Den senaste tiden har han växt fram som en betydelsefull kugge. Erik Johansson kändes nästan som ett komplement. Nu är det han och Pontus Jansson som spelar. Bra scoutat, bra värvat, bra tänkt.

Flowet har MFF hamnat i tack vare många intensiva – pulserande kallade Rikard Norling det för – matcher på kort tid. När spelet har stämt har självförtroendet växt.

Många missar att MFF inte bara har åtskilliga spelare som kan bjuda på ett vasst passningspel, utmana och dribbla. MFF har dessutom massvis med spelare som vågar. Inte bara när man har bollen utan också genom att nästan toksatsa på att skaffa sig bollen. Backlinjen ligger så högt att det är på risken till det riskabla, tekniskt drivna spelare vågar stöta och störa i lägen man normalt sett backar från och när MFF fått bollen finns det ibland även modet att skita i det allmänna mantrat med snabb one-touch och ta de extra sekunderna som behövs.

Inte mot Swansea borta. Men alltid annars.

När spelare som Matias Concha blivit friska och klasslirare som Guillermo Molins köpts in och Simon Thern växt ut till den offensiva kraft han haft kapacitet till så att Erik Friberg hamnat på bänken finns det dessutom marginaler.

Guld vinns inte bara av de elva som oftast är på planen. Jiloan Hamad var inne på just detta efter segern över IFK Göteborg; hur viktig Jeffrey Aubynn var 2010 och hur skönt det var att ha en kille som Joseph Elanga i truppen.

Det går att sätta in en junior i en match, ibland går det med två, men om det bara sitter unga, lovande spelare på bänken försvinner en stor del av den handlingsfrihet Rikard Norling nu har fått.

Mot IFK Göteborg satt Robin Olsen, Matias Concha, Erik Friberg, Simon Kroon, Filip Helander, Guillermo Molins och Pawel Cibicki på bänken.

Concha, Friberg och Molins är självklara och rutinerade alternativ i en startelva. Normalt hade det gett rysningar inför Öster borta på söndag att Jiloan Hamad drog på sig sin sjätte varning och blir avstängd. Nu står Gische Molins beredd i spelargången. Han satte inte en fot fel när han hoppade in idag.

Helander och Olsen har redan visat att de kan spela på hög nivå i Allsvenskan och Kroon är väl egentligen redan en kandidat till årets inhoppskung. Cibicki är lovande och oprövad – i våras gällde det i stort sett hela bänken.

Så ja, MFF har fått ett guldmaterial.

Om Jiloan Hamad och/eller Pontus Jansson lämnar blir det sämre. Men det blir ingen ”katastrof”.

……………………………………………………

Det fanns ett par individuella prestationer jag gillade lite extra med insatsen mot IFK Göteborg:

a) Pontus Jansson var king igen. Väldigt välförtjänt att han fick göra det första målet och jubla som om han fått tupp-juck. Svårt dessutom att inte bli imponerad när han i en och samma sekvens däckade båda IFK Göteborgs anfallare.

b) Markus Halsti sög åt sig det mesta på mitten och spelade andra halvlek med lårkaka. Han var nära att bryta i paus, bet ihop, struntade i att känna efter och fortsatte att tugga på.

c) Jiloan Hamad kan ha spelat sin sista match med MFF. Fönstret stänger inte förrän den 2 september (i alla fall till vissa farliga länder). Om det blir så var det ett värdigt adjö. Plus ett härligt mål till 3-1 där han dundrade på så att Adam Johansson tyckte (medvetet eller ej) att det var bäst att ducka och bollen borrade sig in högt och fint.

d) Miiko Albornoz 101 – känns det som – olika alternativ att ta bollen från en motståndare eller krångla sig förbi. Alla snygga.

e) Emil Forsbergs skott.

f) Erik Johanssons Hysén-glidtackling på Hysén.

g) Alla de övrigas bidrag till segern. Gäller även inhopparna. MFF hade ingen som föll ur ramen. Det hade IFK Göteborg. Vad gjorde till exempel Daniel Sobralense? Frågan är om han inte var nyttigare för MFF än för sitt eget lag. Lasse Vibe är dock en riktigt duktig spelare. Bäst mot Lunds BK i cupen och mot MFF gjorde han en ny stark insats.

h) Domaren Jonas Erikssons sätt att inte vifta med kort. Han kan ta snacket med spelarna utan att tappa auktoriteten. Många tycker säkert att han borde han varnat den och den, Jag tycker att det var skönt att han lät matchen få just den intensitet den förtjänade. Han tvekade heller inte en sekund att ta det självklara beslutet att döma för bakåtspel till målvakten när det var det.

……………………………….

Stundtals var stämningen på Stadion magisk.

Tifot var snyggt.

Det var fullt hus.

Varför är inte alla matcher så här?

Men vänta nu, det kan de ju bli. Om höstsäsongen  fortsätter som den har börjat.

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.