Ett styrkebesked av MFF

Malmö FF:s stabila storseger mot Åtvidabergs FF var ett styrkebesked.

Ett rejält sådant och även om trycket från Norra läktaren alltid är massivt på Swedbank stadion var det lite annorlunda den här gången. För första gången ekade sångraden ”Guldet ska hem” riktigt högt och med självförtroende ut över planen.

Sakta i backarna säger jag.

Visserligen balanserar MFF just nu på en fin formtopp och agerar med en stabilitet som inte alltid fanns där under våren, men det är långt kvar.

Det gäller se till att sommarens fina spel håller i sig och att truppen inte blivit för försvagad när övergångsfönstret stängts. För det finns ju en klar risk med att spelarna imponerar som mest just när de köpsugna klubbarna släpps in i affären.

Men en sak är i alla fall säker.

Den senaste tiden har MFF visat att de som trodde att laget var för ungt och för långt bak i utvecklingsfasen för att kunna vinna guld redan i år hade fel.

Det kan MFF!

Därmed inte sagt att Malmö FF gör det, men bara att chansen finns bäddar för en het höst.

MFF har både toppen och bredden som är nödvändig.

Efter 4-0 mitt mellan två Europa league-omgångar tror jag heller inte att någon protesterar om jag säger att jag hade rätt när jag dagen före matchen skrev att jag är övertygad om att MFF nu lärt sig att bli mycket bättre på att parallellt prestera både i Europa-spelet och hemma i Allsvenskan.

När det gäller toppkvalitén i truppen är det bara att kika på Jiloan Hamads prestation mot Åtvidaberg. Han gjorde det mesta rätt och är inte längre en yttermittfältare utan kan i sin rätt fria roll dyka upp lite varstans på planen och bidra, lite som Stefan Ishizaki i Elfsborg.

Ett annat bra exempel är Markus Halsti som kom in efter de första 45 minuterna och effektivt dödade alla taktiska planer Åtvidaberg hade ritat upp för att utmana MFF ännu mer.

För glöm inte att Åtvidabergs FF länge gjorde en helt okej match. Ofta beror en 4-0-seger på motståndarlagets svaghet. Så var det inte nu.

När det gäller bredden finns det all anledning att titta på vad som hände när Rikard Norling bestämde sig för att bänka Tokelo Rantie och Markus Halsti.

In kom Pawel Cibicki och Erik Friberg och spelade bra respektive riktigt bra.

Cibicki assisterade till ett av målen. Det var hans första allsvenska poäng någonsin och jag gillade att han spelade så klokt, sprang så rätt och även om han inte själv kom till några avslutslägen var det inte bara hans passning till Magnus Eriksson som kunde gett ett mål. Han bäddade för ett par lägen till.

När jag pratade med honom gjorde han faktiskt själv den allra bästa analysen av sin insats.

– Många har sagt att jag är en klok spelare.

Jepp Pawel, precis så…

………………………….

Efter 16 omgångar har Åtvid bara släppt in 17 mål.

Sju av dem har Malmö FF gjort. Alla de övriga lagen har klarat tio.

Efter matchen kunde jag nyfiket inte låta bli att fråga tränaren Peter Swärdh vad han trodde att det berodde på och om MFF gör något de andra lagen inte gör.

Han var givetvis väl medveten om att det läcker just mot MFF och efter att – helt riktigt – ha konstaterat att så länge det är försvarsstarkt mot alla lag utom ett behövde han inte vara orolig funderade han lite på skillnaderna. Den enda Swärdh hittade fanns intressant nog på innermittfältet.

Oavsett om MFF spelar med Markus Halsti, Erik Friberg eller Simon Thern så vågar man flytta upp de centrala mittfältarna tidigare än de andra lagen.

Kan vara något att tänka på för dem som envist hävdar att MFF måste skaffa en kreatör på mitten innan man blir ett guldlag?

……………………………….

Och på tal om styrkebesked:

Två mål och en målgivande passning av Magnus Eriksson.

Totalt har han nu gjort sex mål och fem assist.

Känns som om ganska många var lite för tidigt ute med att döma ut honom.

Han VAR bra i Åtvidabergs FF. Han SÅG lovande ut under försäsongen. Efter det har det ofta gått trögt och jag är inte ute efter att hänga dem som påpekat det. Det har jag själv ibland gjort och i många matcher HAR han bevisligen inte varit bra.

Men potentialen finns och jag är övertygad om att när karriären ska summeras kommer han att bli ihågkommen som en bra spelare även i Malmö FF.

Mitt i alla hyllningarna till Tokelo Rantie ska man också komma ihåg en sak. Många av egenskaperna som gör Rantie så bra, som oberäkneligheten, de aviga dribblingarna och löpningarna, gör honom också väldigt svår att spela tillsammans med i ett tvåmannaanfall. Samarbetet mellan Rantie och Eriksson kan bli väldigt mycket bättre och det har Eriksson allt att vinna på.

……………………………………..

Imorron måndag (15 juli) spelar MFF:s U21 på Hyllie IP mot Kalmar FF.

Klockan 18.00 är det dags, arrangören Hyllie IK utlovar gratis inträde och full glöd i grillen.

Förhoppningsvis är det även dags för comeback av Filip Helander.

 

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.