Motståndet framgångsrikt nernött

Första stoppet är avklarat på Malmö FF:s väg till Europa league.

Nu väntar Hibernian och jag är inte alls säker på att det är ett bättre lag än Drogheda United. I alla fall inte nu när den skotska ligan inte har startat än.

MFF briljerade inte i 2-0-segern.

Men man nötte ner motståndet och på sikt var det ett viktigt besked. MFF hade tålamod, klarade att spela kontrollerat och stod emot ett lag som satsade allt på fysik, sin stora styrka på fasta situationer och kontringsspelet. Inte ens efter MFF:s ledningsmål i slutet av den första halvleken flyttade Drogheda upp.

Om irländarna gjort det hade Malmö FF givetvis vunnit mycket större!

Nu fick man istället lita till andra kvaliteter och det gjorde man på ett smart sätt. Planen på Swedbank stadion var mycket större och bredare än den i Dublin. MFF utnyttjade ytorna och till slut orkade inte Drogheda. 1-0 kom i slutet av den första halvleken och 2-0 kom på tilläggstiden i den andra. Psykologiskt fina mål, men det var absolut ingen slump!

Efter att ha överraskats av Droghedas sätt att spela försvar första 45 dominerade dessutom MFF den andra halvleken totalt.

Så länge det står 1-0 kan alltid det underlägsna laget få in en boll, men Drogheda hotade faktiskt mindre än många andra lag gjort i det läget på Stadion.

Glöm heller inte att om Tokele Rantie satt dit friläget han fick rätt tidigt i den andra halvleken – vilket han naturligtvis borde gjort! – hade matchen öppnat sig på ett helt annat sätt.

Nu fick MFF nöja sig med att vinna stabilt.

Och efter att ha sett massor med briljanta tekniska uppvisningar de senaste åren känns det bara skönt att MFF kan vinna så också. Det behövs, inte minst i Europaspelet.

Ett par spelare är värda att lyfta fram lite extra:

Pontus Jansson. Jag tyckte att han gjorde sin klart bästa insats på hela året. De sista minuterna spelade han dessutom med svåra smärtor i en sena mellan axeln och armen, om jag begrep MFF-läkaren Pär Herbertsson rätt. Bra jobbat och nödvändigt eftersom MFF redan gjort alla sina byten.

Emil Forsberg. Inte bara för det fina målet utan minst lika mycket tack vare att han de senaste matcherna visat varför MFF köpte honom från GIF Sundsvall. Han är bra på ganska mycket.

Alla de tre övriga i backlinjen. Ytterbackarna hade ingen enkel uppgift, men löste det mesta med både elegans, stabilitet bakåt och vilja att gå framåt och Erik Johansson gjorde det mesta rätt bredvid Pontus Jansson.

Och Jiloan Hamad är en bra kapten.

Kul också att Simon Kroon fick göra målet som definitivt sänkte Droghedas sista hopp att få något med sig från matchen. Kroons inhopp var nämligen i ärlighetens namn inte särskilt bra. I hela situationen där han på egen hand fixade 2-0 gjorde han allt rätt. Innan dess var det mesta fel.

Egentligen var Pawel Cibickis inhopp vassare.

Till sist:

För Drogheda var det inte bara årets match.

Flerra av spelarna skrev på just med tanke på de två matcherna i Europaspelet.

Åtskilliga spelare hade tagit ledigt en vecka från jobbet för att kunna koncentrera sig på just den här returen.

Det kan vara bra att tänka på för de som tycker att det var dåligt att MFF inte krossade motståndet. MFF mötte spelare som gjorde sina hittills största matcher i karriären!

Så kommer det inte att vara när Hibernian står för motståndet.

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.