Trist om alla spelat på samma sätt

Malmö FF-Gefle IF blir en tuff utmaning både för MFF och publiken.

Det finns nämligen så mycket som talar för 0-0 att det närmast är löjligt.

Efter att ha sett MFF:s oförmåga att ta sig genom Drogheda Uniteds kompakta försvar känns det svårt att tro att det ska lyckas mot Gefle som taktiskt, defensivt och individuellt är ett bättre lag än Drogheda.

Efter att ha gått igenom Infostradas statistik inför matchen har den där dubbelnollan dessutom satt sig ännu hårdare i hjärnvindlingarna. Eller vad sägs om det här:

Tre av de fyra senaste matcherna mellan lagen på Swedbank stadion har slutat just 0-0.

Gefle IF har spelat oavgjort i de sex senaste allsvenska matcherna. Blir det kryss nu också slår laget alla tiders rekord i antalet oavgjorda matcher i rad. Just nu tangerar man rekordet med Degerfors IF från 1942 och Gais från 1931.

Gefle har gått mållöst från fem raka bortamatcher mot MFF och har aldrig vunnit i Malmö. Däremot har fem av de tidigare tio mötena slutat med kryss.

Så för en gångs skull när folk lite slentrianmässigt pratar om att det luktar 0-0 så stämmer det.

Faktiskt så bra att den lille anarkisten inom mig vill skrika att det inte alls blir varken 0-0 eller oavgjort. Det blir mål och MFF vinner!

Skam vore väl annars när ett av Allsvenskans bästa hemmalag ställs mot ett lag som har elva raka seriematcher utan seger. Men det blir svårt och som sagt en utmaning både för MFF och publiken.

Fast trist? Nej. I alla fall inte för mig.

Jag gillar nämligen både det Gefle IF gör och att allt inte är så strömlinjeformat. För mig är en verklighet där alla lag spelar på samma sätt och är bra på samma saker en mardröm.

Gefle har egentligen väldigt mycket emot sig. Klubben han ont om pengar, får trolla med små resurser, kämpa på en sponsorsmarknad där Brynäs dominerar och spela på en arena som i alla fall jag upplever som Allsvenskans sunkigaste, men som kommunen vägrar göra något åt eller ersätta. I den verkligheten har Per Olsson som tränare och sportchef byggt ett lag och en taktik som gör att det kvittar hur mycket alla snackar om att snart så åker Gefle ur. Det gör man inte.

När det strulade i år ändrade han kvickt 4-4-2 till 3-5-2 som snarast blev en fembackslinje och det blev tätare än någonsin.

När jag pratade med Rikard Norling efter lördagens träning var han dock inne på att Gefle nu är tillbaka i sin klassiska 4-4-2-uppställning.

Fast grejen är att det kvittar. Oavsett hur Gefle spelar är laget oftast supersvårt att få hål på.

Och det är en cynism som lönar sig.

Det pratas rätt mycket skit om Gefle IF. Som till exempel att det var pinsamt att de tack vare sin Fair Play-plats i år skulle vara med och representera Sverige i Europa. Vad hände? Jo efter 3-0 mot Trans Narva i Tallin är Gefle i princip redan klart för avancemang i Europa League-kvalet.

Det är knappast en slump att Lasse Lagerbäck en gång i Offside jublade över att Gefle IF klarat sig kvar och motiverade glädjen med att ”Gefle har en realistisk syn på fotboll!”

Ibland är jag dum, naiv och för fotbollsnördig för mitt eget bästa, men jag tycker att det ska bli kul att se om MFF hittar dyrken till Gefleboxen.

Särskilt som det är något MFF behöver öva ännu mer på.

……………………………………………

Truppen blir densamma som mot Drogheda.

Matias Concha har problem med en framsida på ena låret och saknas. Synd, efter att ha sett honom träna förra veckan trodde jag att han var rejält på gång.

Ivo Pekalski saknas också. Han spelade i U21 mot Halmstads BK förra fredagen och fick känning i en lårbaksida. Efter det har han saknats på träningarna.

Rikard Norling pratade en hel del om att med fyra matcher på två veckor går det inte att ha samma startelva hela tiden. Det lät som en tydlig – men sedvanligt maskerad – signal att Simon Thern spelar från start mot Gefle IF.

……………………………………………………….

Gefletränaren Per Olsson spelade för resten i MFF i mitten av 80-talet om ni hade glömt det. Bland lagkamraterna fanns nuvarande sportchefen Per Ågren, målvaktstränaren Jonnie Fedel och U19-tränaren Anders Palmér.

 

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.